Otomys sloggetti

Från Wikipedia
Otomys sloggetti
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljRåttdjur
Muridae
SläkteOtomys
ArtOtomys sloggetti
Vetenskapligt namn
§ Otomys sloggetti
AuktorThomas, 1902
Synonymer
Myotomys sloggetti[2][3]
Hitta fler artiklar om djur med

Otomys sloggetti[1] är en däggdjursart som beskrevs av Thomas 1902. Otomys sloggetti ingår i släktet Otomys och familjen råttdjur.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Denna gnagare blir 93 till 170 mm lång (huvud och bål) och svanslängen är 47 till 87 mm.[6] Den har rödbrun till gråbrun päls på ovansidan, ljusare kroppssidor och ljusbrun till vitaktig päls vid buken. Kännetecknande är rostfärgade till gula ställen vid nosen och bakom öronen. Kroppen är robust byggd med korta extremiteter, ett avrundat huvud och runda öron. På svansens ovansida finns svart päls medan undersidan är ljusbrun. Framtänderna har en ränna på framsidan men i underkäken är rännan otydlig.[7][6]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i Sydafrika och Lesotho. Den lever vanligen i bergstrakter mellan 2000 och 2500 meter över havet. Sällan når den regioner som ligger 1500 meter över havet. Habitatet utgörs av bergsängar som ibland kännetecknas av klippor.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Otomys sloggetti solbadar ofta på snötäckta berg och därför är ett av de engelska trivialnamnen "ice rat". Den gräver bon i jorden bland klippor och stenar. Arten äter blommor, blad, stjälkar och andra gröna växtdelar. Den skapar dessutom ett förråd i boet. Under extrema väderförhållanden stannar gnagaren i boet. I boet kan upp till 16 individer leva tillsammans och ibland ligger flera bon nära varandra vad som liknar en koloni. Dräktigheten varar ungefär 38 dagar och sedan föder honan mellan oktober och mars en eller två ungar. Cirka fem veckor efter födelsen syns ungarna för första gången utanför boet.[7]

Individerna söker vanligen ensam efter föda och de blir aggressiva när två individer vill plocka samma växt. I boet sitter gnagarna ofta tät intill varandra för att spara värme och där är de sällan stridslystna.[6]

Otomys sloggetti jagas av manguster, ugglor och olika rovfåglar.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] 2008 Otomys sloggetti Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Myotomys sloggetti
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (13 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/otomys+sloggetti/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b c d] Kingdon, Jonathan (2013). ”Sloggett's Vlei Rat” (på engelska). Mammals of Africa. "4". A & C Black. sid. 589-590. ISBN 9781408122549 
  7. ^ [a b] Lex Hes, red (1997). Otomys sloggetti. The Complete Book of Southern African Mammals. Cape Town: Struik Publishers. sid. 134. ISBN 0-947430-55-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]