Ottilia Littmarck
| Ottilia Littmarck | |
.jpg) Ottilia Littmarck (till höger) i pjäsen Evas systrar på Norrköpings Teater 1916. Motspelerskan är hennes riktiga syster Amanda Rylander. | |
| Född | Ottilia Sofia Littmarck 22 juni 1834 Jäder, Södermanland, Sverige |
|---|---|
| Död | 14 juni 1929 (94 år) Söderköping, Sverige |
Ottilia Sofia Littmarck, född Rylander 22 juni 1834 i Jäder, Södermanland, död 14 juni 1929 i Söderköping, var en svensk skådespelerska och teaterdirektör. Hon var bland annat knuten till Svenska Teatern i Helsingfors, Dramatiska teatern i Stockholm och till egna teatersällskap.
Biografi och karriär[redigera | redigera wikitext]
Fadern var inspektor Johan Rylander och hennes systrar skådespelerskorna Clara Björlin och Amanda Rylander. Hon ingick 1865 äktenskap med Gottfried Littmarck.
Ottilia Littmarck var 1857–1868 anställd vid Delands och Lindmarks kringresande teatersällskap, var direktör för Södra Teatern 1873–1874, anställd vid Nya teatern (Göteborg) 1875–1879 och ledde ett eget sällskap 1880–1883. Hon spelade vid Svenska Teatern i Helsingfors 1883–1884, Nya Teatern 1885–1889 och Dramaten 1889–1897, och ledde sedan igen ett eget sällskap.
Hon ville spela dramatik men hade större talang inom komedin. Bland hennes roller fanns Greta i Kärlek utan strumpor, Kerstin Giftekniv i Den förvandlade brudgummen, Fru Pipping i Sodom och Gomorrha, Fru Kaklund i Othellos triumf och Lais i Filosofi och kärlek.
Teater[redigera | redigera wikitext]
Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]
| År | Roll | Produktion | Teater |
|---|---|---|---|
| 1875 | Fru Tjaelde | Ett handelshus Bjørnstjerne Bjørnson |
Nya teatern[1] |
| Hjördis | Kämparna på Helgeland Henrik Ibsen |
Nya teatern[2] | |
| 1876 | Lucia Messenius | Drottning Christina Jeanette Stjernström |
Nya teatern[3] |
| Familjen Mohrin Johan Jolin |
Nya teatern[4] | ||
| Hustrun | De nygifta Bjørnstjerne Bjørnson |
Nya teatern[5] | |
| 1889 | Byråkraten Gustav von Moser |
Svenska teatern, Stockholm[6] | |
| Fru Kaklund/Emilia | Othellos triumf | Svenska teatern, Stockholm[7][8] | |
| Pyramus och Thisbe Ernst Ahlgren och Axel Lundegård |
Svenska teatern, Stockholm[9] | ||
| Martha Bardell | Mr. Pickwick Peter Raun Fristrup |
Svenska teatern, Stockholm[10][11] | |
| En för bägge och bägge för en Emma Gad |
Kungliga Dramatiska Teatern[12] |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 februari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-02-18/3088/3. Läst 30 juli 2015.
- ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-12-07/3332/2. Läst 31 juli 2015.
- ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 24 januari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-01-24/3370/2. Läst 9 augusti 2015.
- ^ ”Teater”. Aftonbladet: s. 4. 1 mars 1876. http://tidningar.kb.se/4112678/1876-03-01/edition/0/part/1/page/4. Läst 1 april 2017.
- ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 31 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-31/3605/2. Läst 17 augusti 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 januari 1889. https://tidningar.kb.se/8224221/1889-01-02/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1889-01-01&to=1889-12-31. Läst 29 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-02-13/7340/2. Läst 29 juli 2015.
- ^ Frithiof Hellberg, red (1889). ”Teater och Musik”. Idun: Praktisk veckotidning för Qvinnan och Hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 2 (7): sid. 52-53. Läst 29 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 24 augusti 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-08-24/7499a/2. Läst 29 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 september 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-09-02/7506a/2. Läst 28 juli 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-08-31/7505a/3. Läst 29 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Ottilia Littmarck i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- Thorsten Dahl (red): Svenska män och kvinnor, band 4.