Otto Günsche

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Otto Günsche
Otto Günsche som Untersturmführer.
Otto Günsche som Untersturmführer.
SS-Sturmbannführer collar.svg Sturmbannführer
Född 24 september 1917
Jena, Sachsen-Weimar-Eisenach, Kejsardömet Tyskland
Död 2 oktober 2003 (86 år)
Lohmar, Nordrhein-Westfalen, Tyskland
Inträde 1 augusti 1934
Tjänstetid 1934–1945

Otto Günsche, född 24 september 1917 i Jena, död 2 oktober 2003 i Lohmar, var en tysk SS-Sturmbannführer och Adolf Hitlers personlige adjutant.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Günsche anslöt sig till Leibstandarte Adolf Hitler den 1 juli 1934 och från 1936 ingick han i Führerns eskortkommando. Mellan den 1 januari 1941 och den 30 april 1942 var han inskriven vid SS:s officersskola. Därefter förde han befäl över ett pansargrenadjärkompani inom 1. SS-Panzer-Division "Leibstandarte SS Adolf Hitler"östfronten. Günsche blev den 12 januari 1943 Hitlers personlige adjutant och var det till augusti 1943, då han åter inkallades till fronttjänst. Han blev ånyo Hitlers adjutant i februari 1944 och befordrades till Sturmbannführer i december samma år.[1]

Strax efter klockan 15:30[2] den 30 april 1945 begick Adolf Hitler självmord tillsammans med sin nyblivna hustru Eva Braun. Hitler hade kort dessförinnan beordrat Günsche att kremera hans och Brauns kroppar efter döden.[3] Tillsammans med Hitlers personlige betjänt Heinz Linge och Hitlers pilot Hans Baur ombesörjde Günsche brännandet av Hitlers och Brauns kvarlevor i Rikskansliets trädgård och lämnade tillsammans med ett antal andra personer bunkern dagen därpå. Günsche tillfångatogs i Berlin av Röda armén den 2 maj 1945. Därefter satt han internerad i en rad olika fängelser och arbetsläger i Sovjet och förhördes under flera år av den sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD. Han dömdes till 25 års straffarbete 1950 men blev frigiven från Bautzenfängelset i maj 1956.[1] Han var därefter bosatt i Lohmar i Nordrhein-Westfalen fram till sin död den 2 oktober 2003.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Joachimsthaler 2000, s. 281
  2. ^ Ryan 1998, s. 294
  3. ^ Fest 2004, s. 119

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Fest, Joachim (2004). Undergången: Hitler och slutet på Tredje riket. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-20333-8 
  • Joachimsthaler, Anton (2000). The Last Days of Hitler: Legend, Evidence and Truth. London: Cassell. ISBN 978-1-4072-2133-5 
  • Ryan, Cornelius (1998) [1966]. Slutstriden: slaget om Berlin 16 april – 2 maj 1945. Stockholm: Bonniers. ISBN 91-0-056032-4