Otto III (tysk-romersk kejsare)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Otto III på en samtida avbildning

Otto III, född 980, död 23 januari 1002, tysk-romersk kejsare från 996. Då Ottos far Otto II avled den 7 december 983, var Otto endast tre år gammal. Först 13 år senare, år 996, blev han myndig. Snart därefter begav han sig till Rom, där han insatte sin kusin Bruno av Kärnten som påve under namnet Gregorius V.


Han valdes 982 under faderns livstid till tysk kung. Vid dennes död 983 övertog modern Theophanu efter strider med Henrik II av Bayern regeringen, som efter hennes död 991-995 leddes av Ottos farmor Adelheid av Burgund. Hans regeringsår präglades av hans originella personlighet. Otto hade erhöllit en synnerligen vårdad uppfostran och tagit särskilt starka intryck av den franske kyrkomannen Gerbert, som han efter sin kejsarkröning 996 gjorde till påve 999 under namnet Silvester II. Otto var djupt gripen av tidens asketiska religiositet och hävdade kejsarens plikt att verka för kyrkans bästa. Men han kände sig även som kyrkans herre, och enligt hans uppfattning var kejsarens makt obegränsad. Efter bysantinskt mönster utbyggdes det västromerska kejsarhovet. Otto var mindre tysk kung än romersk kejsare, hans åskådning teokratisk, hans makt både världslig och andlig, och han kallade sig själv "Kristi" och "apostlarnas tjänare". Otto häst även planer på ett korståg mot hedningarna.[1]

Samtidigt anklagades han för att försumma sitt tyska rike. Senare tiders historiker har klandrat honom för att ha gett medgivanden åt Böhmnens, Polens och Ungerns härskare vilket ledde till att de kom att frigöra sig från det tyska riket.[2]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1037-38 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1038 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Otto II
Tysk-romersk kejsare
9961002
Efterträdare:
Henrik II