Otto Rasch

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Otto Rasch
Otto Rasch i amerikansk fångenskap.
Född Emil Otto Rasch
7 december 1891
Friedrichsruh, Aumühle, provinsen Schleswig-Holstein, Preussen, Kejsardömet Tyskland
Död 1 november 1948 (56 år)
Nürnberg, Tyskland
Nationalitet Tysk
Yrke/uppdrag Jurist
Känd för Befälhavaren för Einsatzgruppe C

Otto Rasch, född den 7 december 1891 i Friedrichsruh, död den 1 november 1948 i Nürnberg, var en tysk jurist och SS-Brigadeführer. I egenskap av befälhavare för Einsatzgruppe C var han ansvarig för massakern i Babij Jar år 1941.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Otto Rasch studerade rättsvetenskap, politisk ekonomi och filosofi vid olika tyska universitet. Han promoverades i rättsvetenskap och politisk ekonomi och kallades därför ”Dr. Dr. Rasch”.[1] Hans avhandlingar har titlarna "Dialektgeographie des Kreises Eschwege"[2] (1912) och "Wohnungsmarkt und Wohnungspolitik in England in der Kriegs- und Nachkriegszeit"[3] (1922).

Kort efter Adolf Hitlers maktövertagande år 1933 blev Rasch utnämnd till borgmästare i Radeberg och 1934–1936 var han överborgmästare i Wittenberg.[4]

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Den 22 juni 1941 inleddes Operation Barbarossa, Tysklands anfall på den forna bundsförvanten Sovjetunionen. I kölvattnet på de framryckande tyska arméerna följde fyra särskilda mobila insatsgrupper, Einsatzgruppen, vars uppgift var att eliminera för Tredje rikets intressen misshagliga personer, det vill säga judar, zigenare, partisaner och bolsjevikiska partikommissarier. Reinhard Heydrich, chef för Reichssicherheitshauptamt (RSHA), Nazitysklands säkerhetsministerium, hade före Operation Barbarossa utnämnt Rasch till befälhavare för Einsatzgruppe C, som följde Armégrupp Süd in i Ukraina. När Heydrich skulle välja ut befälhavare för Einsatzgruppen, förelåg särskilda urvalskriterier. Förutom att helt bekänna sig till nazismens ideologiska syn på judar, bolsjeviker och slaver skulle officerarna ha utmärkt sig genom "energisk hänsynslöshet" och effektivitet under sin hittillsvarande karriär. Rasch och flera andra höga officerare, däribland Walter Stahlecker, Arthur Nebe och Otto Ohlendorf, inom SD erhöll intensiv utbildning och träning vid gränspolisskolan i Pretzsch.[5] Tre av de fyra insatsgruppernas befälhavare innehade doktorsgrad i juridik; de tillhörde SS:s intellektuella elit.[6]

Under Raschs tid som befälhavare från juni till oktober 1941 mördades 40 669[7] ukrainska civilpersoner. Denna siffra inbegriper massakern på 33 771 ukrainska judar i Babij Jar den 29 och den 30 september 1941.[8][9]

Mellan 1942 och 1945 var Rasch direktör för det petrokemiska företaget Kontinentale Öl.[10]

Rasch åtalades vid Einsatzgruppenrättegången som inleddes den 29 september 1947, men åtalet lades ned den 5 februari 1948 på grund av hälsoskäl, eftersom han led av långt framskriden Parkinsons sjukdom.[11]

Otto Rasch förekommer i Jonathan Littells roman De välvilliga.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Reginbogin 2006, s. 157
  2. ^ ”Dialektgeographie des Kreises Eschwege” (på engelska). WorldCat. Arkiverad från originalet den 28 november 2012. http://www.webcitation.org/6CWOabFfb. Läst 28 november 2012. 
  3. ^ ”Wohnungsmarkt und Wohnungspolitik in England in der Kriegs- und Nachkriegszeit” (på engelska). WorldCat. Arkiverad från originalet den 28 november 2012. http://www.webcitation.org/6CWOkK6MH. Läst 28 november 2012. 
  4. ^ Klee 2007, s. 480
  5. ^ Gerwarth 2011, s. 187
  6. ^ Browning & Matthäus 2004, s. 226
  7. ^ ”Olokaustos Biografie: Otto Rasch” (på italienska). Olokaustos.org. Associazione Olokaustos. Arkiverad från originalet den 15 april 2012. http://www.webcitation.org/66x0o7EF0. Läst 24 december 2010. 
  8. ^ Klee 2007, s. 123
  9. ^ Browning & Matthäus 2004, s. 291–292
  10. ^ ”Otto Rasch” (på tyska). Lexikon Drittes Reich. Arkiverad från originalet den 9 december 2012. http://www.webcitation.org/6Cn98nrgY. Läst 9 december 2012. 
  11. ^ Earl 2009, s. 9–10

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Arad, Yitzhak (2009) (på engelska). The Holocaust in the Soviet Union. Lincoln, Nebraska: University of Nebraska Press. ISBN 978-0-8032-2059-1 
  • Browning, Christopher R.; Matthäus, Jürgen (på engelska). The Origins of the Final Solution: The Evolution of Nazi Jewish Policy, September 1939 - March 1942. London: Heinemann. ISBN 0-434-01227-0 
  • Earl, Hilary Camille (2009) (på engelska). The Nuremberg SS-Einsatzgruppen Trial, 1945–1958: Atrocity, Law, and History. Cambridge: Cambridge University Press. Libris 11482322. ISBN 978-0-521-45608-1 
  • Gerwarth, Robert (2011) (på engelska). Hitler's Hangman: The Life of Heydrich. New Haven, Connecticut: Yale University Press. ISBN 978-0-300-11575-8 
  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2. Aufl.). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Reginbogin, Herbert R. (2006) (på engelska). The Nuremberg Trials: International Criminal Law Since 1945. München: K.G. Saur. ISBN 3-598-11756-6