Otto Weininger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Otto Weininger 1903.

Otto Weininger, född 3 april 1880 i Wien, död 4 oktober 1903, var en filosof av judisk börd i Österrike-Ungern.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Weininger nådde en herostratisk berömmelse med verket Geschlecht und Charakter (1903),[1] och genom sitt kort därpå följande självmord i Beethovens dödshus.

Hans tänkande bygger på en uppdelning i motsatsparet manligt och kvinnligt, där manlighet tolkas som en platonisk absolut entitet bestående av dygd, mod och geni (positivt), och kvinnlighet som dess motsats, dominerad av sexualitet och lust (negativt). Weininger, som hade konverterat och blivit kristen, beskrev judendomen som feminin i förhållande till kristendomen[2] vilket skulle kunna tolkas som antisemitiskt. Till de viktigaste inspirationskällorna hör Immanuel Kant, Richard Wagner och Henrik Ibsen. Weiningers självmord kan ses som ett resultat av hans oförmåga att höja sig över sitt självhat, som hans grubbleri över homosexualitet och judendomen hade orsakat.

Weiningers geni- och manlighetskult utövade under nittonhundratalets början ett enormt inflytande på kulturlivet i Europa. Till dem som inspirerades av hans tankar hör Ludwig Wittgenstein, August Strindberg, Gottfried Benn, Ernst Jünger, Carl Schmitt, Robert Musil, Julius Evola, Georg Trakl, Emil Cioran, Karl Kraus, Alfred Kubin och Franz Kafka.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Geschlecht und Charakter (1903)
  • Über die letzten Dinge (1904)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Titeln betyder "Kön och karaktär". Verket finns inte på svenska.
  2. ^ Nationalencyklopedin online

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]