Owe Thörnqvist

Från Wikipedia
Owe Thörnqvist
Owe Thörnqvist vid Melodifestivalen 2017.
FödelsenamnKarl-Gustav Ove Törnqvist
Född12 mars 1929 (95 år)
BakgrundSverige Uppsala, Sverige
GenrerPop, rock, schlager
RollSångare, musiker, låtskrivare
InstrumentMunspel, gitarr
År som aktiv1953–
ArtistsamarbetenUlla-Bella Fridh
Povel Ramel
Anita Lindblom
Lill Lindfors
Webbplatsowethornqvist.se
Utmärkelser
Svenska grammofonpriset (1986)
Årets hedersupplänning (1999)
Grammis för årets specialpris (2001)
Evert Taube-stipendiet (2003)
Cornelis Vreeswijk-stipendiet (2004)

Owe Thörnqvist, folkbokförd Karl-Gustav Ove Törnqvist, född 12 mars 1929 i Uppsala,[1] är en svensk sångare, musiker och låtskrivare.

Thörnqvist, som fortfarande (2024) är aktiv som musiker, inledde sin karriär 1953, och blev senare under samma decennium en av dem som först lanserade rockmusiken i Sverige. Hans stil, med brett musikaliskt anslag och många ordlekar, har jämförts med Povel Ramels.

Bland många kända låtar av Thörnqvist kan nämnas ”Rumba i Engelska parken”, ”Dagny”, och ”Varm korv boogie”. 2016 blev han invald i Swedish Music Hall of Fame.[2]

Owe Thörnqvist deltog i Melodifestivalen 2017 som äldsta deltagaren någonsin i tävlingen med sitt bidrag Boogieman Blues. Han tog sig direkt till final i deltävling 3 och slutade på en tolfte plats i finalen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Owe Thörnqvist är son till fabrikören Sven Thörnqvist (1904–1973) och Karin, född Sjöberg (1905–1994) och växte upp i stadsdelen Luthagen.[3] Under tonåren utövade han boxning, och blev bland annat uppländsk junior- och distriktsmästare. Han avlade studentexamen vid Uppsala högre allmänna läroverk, och började först läsa juridik vid Uppsala universitet. År 1957 blev han filosofie kandidat.

Owe Thörnqvist på ett EP-omslag 1958.

Owe Thörnqvist debuterade som artist 1953 med "Rumba i Engelska parken" och "Josefsson", båda i hans och Rune Eks revy Bada med oss. Han har varit aktiv inom den svenska musikbranschen i 70 år. På 1950-talet var han en av de som först lanserade rocken i Sverige. Låten "Diverse julboogie" utkom 1955, året innan artister som Elvis Presley och Bill Haley slog igenom i USA. Thörnqvists låt "Rotmosrock" (1956) var den första skriven av en svensk artist som använde sig av ordet "rock" i en låttitel.

Duetterna med Ulla-Bella Fridh, "Titta titta" (1956) och "Anders och Brita" (1956), blev storsäljare och såldes i över 100 000 exemplar, enligt boken "De legendariska åren – Metronome Records", utgiven av Premium Publishing.

Owe Thörnqvists stil har jämförts[4] med Povel Ramels, med hänvisningar till såväl ordlekar som hans breda musikaliska anslag och långa revykarriär; Ramel har hävdat[5] att han och Thörnqvist var de första att introducera calypso i Sverige. Efter en incident i Pålsboda folkpark 1965, där Thörnqvist slog ner en berusad person som störde showen, bojkottades Owe Thörnqvist av media och folkparker under en period. Thörnqvist flyttade till Spanien där han bodde i många år.

På 1970-talet gjorde Thörnqvist comeback, först med krogshowen på Bacchi Wapen 1976 i Stockholm och senare med skivan "Blommor och eterneller" 1979 (han fyllde samma år femtio år). Thörnqvist har sedan dess återkommit med jämna mellanrum: 1985 med 30-årsjubileum på Restaurang Cabarét, 1990 med en box innehållande 12 LP-skivor, 2005 med en ny cd och konsertturné samt 2009, då en jubileumsbox om totalt åtta cd-skivor och en DVD-skiva släpptes. År 2009, 80 år gammal, gjorde Thörnqvist ett bejublat avskedsframträdande på sin långa karriär på Scalateatern i Stockholm med Mr Boogieman – tack och hej.

Owe Thörnqvist deltog i Melodifestivalen 2017 med låten Boogieman Blues och blev därmed med god marginal den äldste deltagaren någonsin. Han tog sig där till final efter att ha tävlat i tredje deltävlingen.

Owe Thörnqvist är engagerad i miljöfrågor och i Föreningen artister mot narkotika (FAMN). En dokumentärfilm om Owe Thörnqvist kom 2014.[6]

Shower och ståuppkomik[redigera | redigera wikitext]

Han var pionjär inom ståuppkomik i Sverige,[7] en stil som han odlade i sina krogshower på Hamburger Börs och Berns i Stockholm. Tillsammans med Lill Lindfors gjorde Thörnqvist showen Adam och Eva 1964 och Jojatackarja 1965. Owe Thörnqvist har även showat med Anita Lindblom, Eva Rydberg, Laila Westersund och Lena Hansson.

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Owe Thörnqvists stenåldersvals Wilma! från 1962 var 1963 med i ett avsnitt av den tecknade serien Familjen Flinta. Det amerikanska bolaget bakom serien, Hanna-Barbera Productions, började först hota med stämning för att han använt sig av Fred Flintas uttryck "Yabba dabba doo". Konflikten löstes emellertid och låten kom i stället att ingå i TV-serien.

Rocken ansågs i sin barndom på 1950-talet som vågad och blev föremål för moralpanik när den kom till Sverige. 1966 blev tre låtar av Owe Thörnqvist, bland dem Födelsedagen, försedda med dödskallar och varningsetiketter i radions grammofonarkiv.

Owe Thörnqvists Sverigebesöket från 1981 gavs åter ut på samlingsvolymen Då-nu-alltid år 2004 och orsakade vid nysläppet häftiga reaktioner.[8] Låten handlar om kriminella ligor, efter det att en närstående till Thörnqvist fallit offer för den så kallade Uppsalaligan,[9] och utmålar en svart bild av tillståndet i det svenska samhället. ”Tyvärr valde rasistiska grupper att tolka in andra budskap, vilket är högst beklagligt”, har Thörnqvist sagt om låten.[9]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Owe Thörnqvist var 1968–1980 gift med sjukgymnasten Anita Tallroth (född 1944) med vilken han har en son (född 1969).[10] Sedan 14 december 2019 är Owe Thörnqvist gift med förläggaren Berit Gullberg (född 1939), vilken han varit sambo med sedan mitten av 1980-talet.[11]

Owe Thörnqvist på Sommarkrysset 2016.
Owe Thörnqvist 2017.

Produktioner[redigera | redigera wikitext]

Diskografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 1959 – 14 x Owe Thörnqvist
  • 1962 – Owe Thörnqvist
  • 1964 – Adam & Eva (med Lill Lindfors)
  • 1965 – Jojatackarja – Owe & Lill på Berns (med Lill Lindfors)
  • 1979 – Blommor och eterneller
  • 1981 – Sverigebesöket
  • 1990 – En box Owe (12 LP/CD 1955–1987)
  • 1994 – 27 singlar som slog
  • 1999 – Jubileumsmix
  • 2000 – Guldkorn
  • 2002 – Owe Thörnqvist Live
  • 2005 – Recovered
  • 2009 – Boogieman (8 CD+DVD+Bok/Box)

Musiktryck[redigera | redigera wikitext]

  • Blommor och eterneller. Stockholm: Pandorec, 1980.
  • Owe's sångbok : singlar som slog 1955–1963. Stockholm: Pandorec, 1994.
  • Owe Thörnqvist – en gycklares visor. Stockholm: Notfabriken, 2004.
Vittinge-parken som det sjungs om i sången "På festplatsen".

Låtar av Owe Thörnqvist (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • "Aj, aj, aj – oj, oj, oj" (1959)
  • "Albin och Pia" (1957)
  • "Alla barn i början cha-cha" (1961)
  • "Alptoppens ros" (1961)
  • "Anders och Brita" (1953)
  • "Anna Kaffepanna" (1959)
  • "Auktions-rock" (1957)
  • "Arv och grönsaker" (1961)
  • "Basfiol och flöjt" (1964)
  • "Betty Fagerlund" (1959)
  • "Betty Kvist" (1962)
  • "The Big Lasse Liten Blues" (2004)
  • "Blommor" (1979)
  • "Boogieman Blues" (2017)
  • "Bossa Catarina" (1962)
  • "Dagboken" (1957)
  • "Dagny" (1958)
  • "Diverse julboogie" (1956)
  • "Där kom du" (1980)
  • "En titt i din spegel" (1964)
  • "Ett litet rött paket" (1957)
  • "Frufridagen" (1963)
  • "Gaiahymn
  • "Ge mig tid" (1995)
  • "Genom dina ögon" (1996)
  • "Gullebarn" (1963)
  • "Gun från Dragarbrunn" (1959)
  • "Hemma" (1959)
  • "Herr Jonssons irrfärder" (1958)
  • "Hey Man" (1964)
  • "Hjalmar Bergström" (1960)
  • "Hjälp" (1958)
  • "Hot 'n' Slow" (1999)
  • "Hör ni ni ni" (1956)
  • "Icke sa Nicke" (1957)
  • "Igår" (1962)
  • "Jag har inte några pängar" (1956)
  • "Jaguar Sport" (1962)
  • "Josefsson" (1954)
  • "Jägarliv" (1981)
  • "Kalle Kork" (1981)
  • "Karusellen" (1981)
  • "Key West" (1999)
  • "Kolibri och ollonborr" (2000)
  • "Krama ditt barn" (1981)
  • "Kärleken" (1994)
  • "Lili-mon-ami" (1979)
  • "Lilla mamma" (1964)
  • "Liten grötrock" (1957)
  • "The Long Cool Song" (1963)
  • "Loppan" (1959)
  • "Lula lej" (1963)
  • "Lönsam?" (1998)
  • "Malena-Malou
  • "Mammas paket" (1963)
  • "Marianne" (1956)
  • "Miss Hambo" (1958)
  • "Mister Kelly" (1961)
  • "Mulliga Malin och malliga Märta" (1998)
  • "Nam Jam" (1957)
  • "Norra Station Blues" (1981)
  • "Nu igen" (1964)
  • "Näcken" (1981)
  • "När min vän" (1962)
  • "Omslagsflicka sökes" (1961)
  • "Pelle Jansson" (1999)
  • "Per Olsson" (1961)
  • "Problem" (1957)
  • "På festplatsen" (1956)
  • "Rosemary Svensson" (1979)
  • "Rotmos rock" (1956)
  • "Rumba i Engelska parken" (1955)
  • "Silver Sand Merengue" (1961)
  • "Skvättholmavalsen" (1959)
  • "Stygga Svea" (1987)
  • "Svartbäckens ros" (1959)
  • "Sverigebesöket" (1981)
  • "Tango på Djurgården" (1961)
  • "Thörnberg" (1957)
  • "Titta Titta" (1956)
  • "Tivolivisa" (1961)
  • "Tomten Lars" (1961)
  • "Torsten på skorsten" (1963)
  • "Ulla Godin" (1981)
  • "Ulla Melin" (1978)
  • "Under en stjärna" (1998)
  • "Undring" (2001)
  • "Vad har du gjort med mig?" (1961)
  • "Varm korv boogie" (1959)
  • "Vera Cruz" (1999)
  • "Wilma!" (1962)
  • "With You" (1957)
  • "Vårens första dag" (1962)
  • "Vänervisa" (1960)
  • "Ösa sand" (1961)

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller
År Roll Produktion Regi Teater
1964 Brown, polischef Tolvskillingsoperan
Kurt Weill och Bertolt Brecht		 Hans Dahlin Stockholms stadsteater

Uppsalaanknytning[redigera | redigera wikitext]

Thörnqvists sånger är förankrade i det folkliga livet i Uppsala. Många namn från till exempel parker, gator och kaféer nämns i texterna:

Sång Plats[12] Omnämns i texten[13]
Gun från Dragarbrunn Dragarbrunn x
På festplatsen Vittinge x
Rotmosrock Sturegatan x
Rumba i Engelska parken Engelska parken x
Svartbäckens Ros Svartbäcken x
Ulla Melin Fyrisån x
Varm korv boogie Fyristorg x
Josefsson Bergsbrunna
Norra station blues Norra station x
Titta, titta Sverkerskolan
Miss Hambo Stadshotellet x
Lili-mon-amie Öfre Slottsgatan x
Dagny Kafé 7:an (låg på Bredgränd 7[14]) x
Thörnberg Katedralskolan
Lula lej Systembolaget x
Ett litet rött paket Ofvandahls konditori x

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Fakta om Owe Thörnqvist". UNT.se. 7 mars 2009. Läst 4 januari 2015.
  2. ^ ”Hall of Fame arkiv”. Swedish Music Hall of Fame. https://smhof.se/hall-of-fame/. Läst 12 mars 2020. 
  3. ^ THÖRNQVIST, K G OWE, artist, Lidingö i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 967.
  4. ^ Pierres hjärna: Povel Ramel
  5. ^ Wennman möter Povel Ramel, Aftonbladet, 30 april 1999
  6. ^ ”Film om Owe Thörnqvist”. UNT.se. 2 september 2013. http://www.unt.se/kultur-noje/film-om-owe-thornqvist-2573292.aspx. Läst 2 september 2013. 
  7. ^ ”En tidlös boogieman”. bibliotekuppsala.se. Arkiverad från originalet den 13 mars 2016. https://archive.is/20160313160143/https://www.bibliotekuppsala.se/118414/sv/articles/en-tidlos-boogieman. 
  8. ^ Sveriges Radio P4 Västernorrland, Tisdag 7 juli 2009 12:00 - 13:00
  9. ^ [a b] Owe Thörnqvist säger tack och hej, 17 oktober 2010, läst 27 december 2016.
  10. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  11. ^ Fakta om Owe Thörnqvist UNT 2009-03-07. Åtkomst 2015-01-04.
  12. ^ Thörnqvist, Owe. en gycklares visor. Notfabriken, 2004. Sista uppslaget och respektive sång.
  13. ^ Kopplingen framgår inte alltid av texten. Kopplingen anges dock i angiven källa (Thörnqvist, Owe. en gycklares visor. Notfabriken, 2004. Sista uppslaget.).
  14. ^ ”Nu får Owes Dagny ett fik”. Upsala Nya Tidning. 28 augusti 2009. http://www.unt.se/citykronikor/nu-far-owes-dagny-ett-fik-126612.aspx. Läst 7 januari 2014. 
  15. ^ ”Medaljförläningar 2004-06-06”. Sveriges kungahus. Arkiverad från originalet den 1 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140301233600/http://www.kungligafonder.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20040606.5.1a2467a10ad032dc26800015982.html. Läst 1 mars 2014. 
  16. ^ ”Cornelisstipendiet”. Stiftelsen Cornelis Vreeswijks Minne. http://www.cornelis.se/stiftelsen-cornelis-vreeswijks-minne/. 
  17. ^ ”Thörnqvist får Olrog-stipendiet”. Sveriges Radio. 14 januari 2011. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=4292465. Läst 18 januari 2020. 
  18. ^ ”Fridolf Rhudin priset”. Fridolf Rhudinmuseet. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141009023835/http://fridolfrhudin.se/?page_id=41. 
  19. ^ ”Korvakademiens Hederspris”. Korvakademien. Arkiverad från originalet den 11 november 2014. https://web.archive.org/web/20141111110155/http://www.korvakademien.nu/aktuellt-13022919. 
  20. ^ ”2016 års invalda i hall of fame”. Swedish Music Hall of Fame. 11 februari 2016. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307113840/https://smhof.se/sv-se/about/whats%20new/pressmeddelande%2016-02-11. 
  21. ^ Bergkvist, August. ”Albert Engström-priset till Owe Thörnqvist”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6995020. Läst 18 januari 2020. 
  22. ^ ”Minor Planet Center 12671 Thörnqvist” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12671. Läst 2 november 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Owe_Thörnqvist&oldid=54442815”