Oxelösund

Oxelösund
Tätort Centralort
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Södermanlands län
Kommun	Oxelösunds kommun
Församling	Oxelösunds församling
Koordinater	58°40′N 17°07′O
Area	1 157,12 hektar
Folkmängd	10 870 (2010-12-31)
Befolkningstäthet	9,39 inv./hektar
Grundad	1899 (som municipalsamhälle)
Tidszon	CET (UTC+1)
Postnummer	613 XX
Riktnummer	0155
Tätortskod	0820
Oxelösunds läge i Södermanlands län

För den historiska stadskommunen, se Oxelösunds stad.

Oxelösund är en tätort i Södermanland och centralort i Oxelösunds kommun, Södermanlands län.

Historia

Ett tidigt flygfoto över Oxelösunds järnverk som visar dess ursprungliga storlek.

Oxelösund har en ung historia. Här finns dock en naturlig hamn som utnyttjats i åtminstone 500 år. När det blev aktuellt att bygga en järnväg för att forsla Bergslagens produkter direkt ut till Östersjön föll valet på Oxelösund – ett tidigare försök att knyta ihop Bergslagen med en hamn vid Vänern (Köping-Hults Järnväg) blev aldrig fullbordat.

Industrikoncernen Trafik AB Grängesberg-Oxelösund (TGO; mest känd som Gränges) bildade 1873 järnvägsbolaget OFWJ (Oxelösund-Flen-Västmanlands Järnväg), senare TGOJ (Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar). Bolaget köpte nästan hela Oxelösundshalvön, som då tillhörde närbelägna Stjärnholms slott, för att på sikt kunna bygga de anläggningar man behövde. Själva samhället Oxelösund var vid denna tid helt obetydligt – det har vuxit upp tack vare hamnen, järnvägen och järnverket som tillkom något senare (1913).

1950-talet

Vid ingången av 1950-talet var Oxelösund en typisk svensk småstad med trähus och lummiga trädgårdar. Som ett av de sista samhällena i Sverige blev Oxelösund stad år 1950. Ortens befolkning uppgick då till 5200 personer. Näringslivet var starkt präglat av industrin och den största arbetsplatsen var järnverket med cirka 700 anställda.

En milstolpe i ortens utveckling blev Grängeskoncernens beslut att 1955 köpa aktiemajoriteten i Oxelösunds Järnverks AB (idag SSAB Oxelösund). Beslutet hade inte bara betydelse för näringslivet utan påverkade hela samhället. Gränges hade redan tidigare intressen i samhället och dess näringsliv, bland annat genom att man förvaltade hamnen och järnvägen, och även genom järnverket som nästan uteslutande använde sig av järnmalm från Gränges gruvor i Bergslagen. Gränges köp av aktiemajoriteten i järnverket kan ses som ett första steg i de investeringar man ämnade göra i Oxelösund. Investeringarna möjliggjordes av att staten tidigare samma år inköpt den andel Gränges hade i gruvbolaget LKAB för en miljard kronor, och ett villkor för denna inlösen var att det kapital som därmed frigjordes skulle placeras i nya aktiviteter och ge sysselsättning i svensk industri. För detta beslut krävdes en riksdagsmajoritet. Socialdemokraterna, vilka satt i regeringsställning, och Bondeförbundet röstade för beslutet medan övriga riksdagspartier röstade emot.

Gamla Oxelösund fick i och med detta ge plats för det nya järnverket men det finns ännu ett par villor kvar som påminner om hur det såg ut på 1920-talet. Ett helt nytt centrum byggdes liksom en motorväg från Nyköping in till staden (riksväg 53), och 1957 invigdes den karaktäristiska S:t Botvids-kyrkan. Sammantaget domineras Oxelösund än idag av 50-talets omvälvning med hamnen, järnverket och en homogen 1950-talsbebyggelse – närmast att likna vid ett typsamhälle från folkhemmets guldår^{[källa behövs]}.

1962 byggdes ett kustartilleribatteri ute på halvön Femöre för att försvara den viktiga hamnen.

Dagens Oxelösund

Oxelösund från luften, hamnen

Från Oxelösund har det gått ett antal färjeförbindelser till utlandet och till Gotland. Det har föreslagits att Gotlandstrafikens fastlandsterminal skulle flyttas från Nynäshamn till Oxelösund eftersom staden anses^{[källa behövs]} ha en mycket mer lättillgänglig hamn än Nynäshamn. Med en motorväg och en järnväg ända ned i hamnen har staden ett uppenbart logistiskt fördelaktigt läge, men de färjeförbindelser som gått från staden har sällan blivit långvariga.

Oxelösund har varje år en återkommande marknad. Oxelömarknaden lockar runt 15-20 tusen personer varje år den andra lördagen i maj. De senare åren har även Femöredagen varit ett stort dragplåster till Oxelösund.

Skolor i Oxelösund är:

• D-skolan. En låg- och mellanstadieskola. En nyrenoverad lekplats kom på plats på skolgården efter många turer inom den veliga kommunstyrelsen.
• Ramdalsskolan. Även denna skola är en låg- och mellanstadieskola. Läsåret 10/11 blir Ramdalens kultur och kunskapsskola en F-5-skola då alla kommunens sexor flyttas till Breviksskolan. Här spelades 1995/1996 ICA Handlarnas Miniallsvenska.
• Peterslundsskolan. En F-6-skola, men fr o m läsåret 10/11 blir det en F-5-skola då alla kommunens sexor flyttas till Breviksskolan.
• Breviksskolan. Kommunens enda högstadium. Här går det cirka 12 klasser från årskurs 7 till 9. Klasserna är uppdelade på så kallade "lotsar" som är huvudledare för gruppen. Oftast är dessa lärare inom skolan, men det har varit fall där andra också har varit s.k. lotsar.
• Utbildningscentret. En friskola för gymnasiet, byggprogrammet är det största programmet här och 90% av alla elever är killar.

Arbete och näringsliv

Oxelösunds näringsliv domineras av SSAB. I relation till de flesta andra kommuner har Oxelösund därför en hög andel arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin, 54 % jämfört med 18 % i riket. SSAB har ca 2 400 anställda, kommunen inklusive kommunala bolag cirka 780, och hamnen har cirka 220 anställda. Här finns också cirka 300 små och medelstora företag.

Oxelösund har många pendlare. 1 656 personer (flest män) pendlar in för att arbeta här. 1 536 personer (flest kvinnor) arbetar i andra kommuner. Största pendlingen sker till och från Nyköping. Cirka 150 personer pendlar in från och cirka 300 pendlar ut till andra län.

Kuriosa

Måns Herngrens film Allt flyter (2008) handlar om ett gäng medelålders män som ska börja träna konstsim, cirka 25 minuter in i filmen så är "gänget" i Oxelösund. Dock är de bara där i några minuter. Rykten säger^{[källa behövs]} även att restaurangen i sketchen efter är inspelad på Restaurang Sailors i Oxelösund. Vissa utomhusscener är inspelade vid fyrvaktarbostaden på Femöre. TV-serien Morden (2009) är delvis inspelad på Femöre i Oxelösund.

I TV-serien "Stockholm - Båstad" så nämns Oxelösund flertalet gånger då "Pavels" pappa har planerat en "grej" i Oxelösund.

Vänorter

Oxelösund ingår i Douzelage-samarbetet med en stad ifrån alla EU-länder, detta gör att Oxelösund är vänort till följande orter:

• Altea, Spanien
• Bad Kötzting, Tyskland
• Bellagio, Italien
• Bundoran, Irland
• Chojna, Polen
• Granville, Frankrike
• Holstebro, Danmark
• Houffalize, Belgien
• Judenburg, Österrike
• Karkkila, Finland
• Köszeg, Ungern
• Marsaskala, Malta
• Meerssen, Holland
• Niederanven, Luxemburg
• Prienai, Litauen
• Preveza, Grekland
• Sesimbra, Portugal
• Sherborne, Storbritannien
• Sigulda, Lettland
• Siret, Rumänien
• Sušice, Tjeckien
• Türi, Estland
• Zvolen, Slovakien

Se även

• Oxelösunds församling
• Jönåkers härad

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Oxelösund 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			9 376
1965			13 377
1970			15 085
1975			13 862
1980			14 084
1990			12 873	1 077
1995			11 598	1 117
2000			10 680	1 126
2005			10 843	1 126
2010			10 870	1 157

Referenser

• Wikimedia Commons har media som rör Oxelösund.
  Bilder & media

Externa länkar

• Oxelösunds kommun