Oxelösund

	Oxelösund
	Tätort; Centralort
	Oxelösund från luften 2012
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Södermanlands län
Kommun	Oxelösunds kommun
Koordinater	58°40′N 17°07′Ö / 58.667°N 17.117°Ö
Area	1 160 hektar
Folkmängd	11 157 (2015)
Befolkningstäthet	9,62 inv./hektar
Grundad	1899; (som municipalsamhälle)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	613 XX
Riktnummer	0155
Tätortskod	T0820
Geonames	2684653
	Oxelösunds läge i Södermanlands län Oxelösunds läge i Södermanlands län
	Wikimedia Commons: Oxelösund

För andra betydelser, se Oxelösund (olika betydelser).

Oxelösund är en tätort i Södermanland och centralort i Oxelösunds kommun, Södermanlands län. Tätorten är den sydligaste centralorten i Svealand och har nära förbindelser med den större grannorten Nyköping.

Namnet

Ortnamnet Oxløsundh 1438 avseende ett sund vid ön Oxelö har syftning på trädbeteckningen oxel.^[2]

Historia

Oxelösund har en ung historia. Här finns dock en naturlig hamn som utnyttjats i åtminstone 500 år.

Genom Oxelösund passerade sedan gammalt genom Oxelösundet och redan på 1530-talet fanns lotsar boende här, och åtminstone 1642 fanns en lotsplats vid Oxelösund.^[3] När det blev aktuellt att bygga en järnväg för att forsla Bergslagens produkter direkt ut till Östersjön föll valet på Oxelösund – ett tidigare försök att knyta ihop Bergslagen med en hamn vid Vänern (Köping-Hults Järnväg) blev aldrig fullbordat.

1873 bildades järnvägsbolaget OFWJ (Oxelösund-Flen-Västmanlands Järnväg), senare TGOJ (Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar), senare industrikoncernen Trafik AB Grängesberg-Oxelösund (TGO) mest känd som Gränges. Bolaget köpte nästan hela Oxelösundshalvön, som då tillhörde närbelägna Stjärnholms slott, för att på sikt kunna bygga de anläggningar man behövde. Själva samhället Oxelösund var vid denna tid helt obetydligt – det har vuxit upp tack vare hamnen, järnvägen och järnverket som tillkom något senare (1913). Oxelösund blev 1900 municipalsamhälle och 1950 stad. Den gamla lotsplatsen fick då namnet Gamla Oxelösund för att skilja den från den nya järnvägsstationen och municipalsamhället.^[3]

1950-talet

Vid ingången av 1950-talet var Oxelösund en typisk svensk småstad med trähus och lummiga trädgårdar. Som ett av de sista samhällena i Sverige blev Oxelösund stad år 1950. Ortens befolkning uppgick då till 5200 personer. Näringslivet var starkt präglat av industrin och den största arbetsplatsen var järnverket med cirka 700 anställda.

En milstolpe i ortens utveckling blev Grängeskoncernens beslut att 1955 köpa aktiemajoriteten i Oxelösunds Järnverks AB (idag SSAB Oxelösund). Beslutet hade inte bara betydelse för näringslivet utan påverkade hela samhället. Gränges hade redan tidigare intressen i samhället och dess näringsliv, bland annat genom att man förvaltade hamnen och järnvägen, och även genom järnverket som nästan uteslutande använde sig av järnmalm från Gränges gruvor i Bergslagen. Gränges köp av aktiemajoriteten i järnverket kan ses som ett första steg i de investeringar man ämnade göra i Oxelösund. Investeringarna möjliggjordes av att staten tidigare samma år inköpt den andel Gränges hade i gruvbolaget LKAB för en miljard kronor, och ett villkor för denna inlösen var att det kapital som därmed frigjordes skulle placeras i nya aktiviteter och ge sysselsättning i svensk industri. För detta beslut krävdes en riksdagsmajoritet. Socialdemokraterna, vilka satt i regeringsställning, och Bondeförbundet röstade för beslutet medan övriga riksdagspartier röstade emot.

Gamla Oxelösund fick i och med detta ge plats för det nya järnverket men det finns ännu ett par villor kvar som påminner om hur det såg ut på 1920-talet. Ett helt nytt centrum byggdes liksom en motorväg från Nyköping in till staden (riksväg 53), och 1957 invigdes den karaktäristiska S:t Botvids-kyrkan. Sammantaget domineras Oxelösund än idag av 1950-talets omvälvning med hamnen, järnverket och en homogen 1950-talsbebyggelse.

1962 byggdes Femörefortet, ett kustartilleribatteri beläget i Femöre naturreservat på halvön Femöre, för att försvara den viktiga hamnen.

Administrativa tillhörigheter

Oxelösund var beläget i Sankt Nicolai socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Nikolai landskommun där Oxelösunds municipalsamhälle inrättades 27 januari 1899 för orten. Municipalsamhället med kringområde bröts ur landskommunen 1950 och bildades Oxelösunds stad som 1971 ombildades till Oxelösunds kommun med Oxelösund som centralort.^[4]

I kyrkligt hänseende har Oxelösund sedan 1953 hört till Oxelösunds församling, dessförinnan till Nikolai församling.^[5]

Orten ingick till 1911 i Jönåkers tingslag, därefter till 1914 Jönåkers och Rönö tingslag, därefter till 1948 till Jönåkers, Rönö och Hölebo tingslag sedan till 1971 till Nyköpings domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Oxelösund i Nyköpings tingsrätts domsaga.^[6]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Oxelösund 1900–2015^[7]^[1]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1900	1 238	^†
1960	9 376
1965	13 377
1970	15 085
1975	13 862
1980	14 084
1990	12 873	1 077
1995	11 598	1 117
2000	10 680	1 126
2005	10 843	1 126
2010	10 870	1 157
2015	11 157	1 160
Anm.: Inskogen samt Bara och Sundsör utbrutna 2015 medan Svartuddslandet uppgick i tätorten. † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Kommunikationer

Med en motorväg och en järnväg ända ned i hamnen har staden ett uppenbart logistiskt fördelaktigt läge, men de färjeförbindelser till utlandet och Gotland som funnits har inte blivit bestående.

Näringsliv

Oxelösunds näringsliv domineras av SSAB. I relation till de flesta andra kommuner har Oxelösund därför en hög andel arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin, 54 % jämfört med 18 % i riket. SSAB har ca 2 300 anställda, kommunen inklusive kommunala bolag cirka 900, och Oxelösunds hamn (OHAB) har cirka 200 anställda. Här finns också cirka 370 små och medelstora företag.

Oxelösund har många pendlare. 1 656 personer (flest män) pendlar in för att arbeta här. 1 536 personer (flest kvinnor) arbetar i andra kommuner. Största pendlingen sker till och från Nyköping. Cirka 150 personer pendlar in från och cirka 300 pendlar ut till andra län.

Utbildning

Skolor i Oxelösund:

D-skolan. En låg- och mellanstadieskola.
Ramdalsskolan. Även denna skola är en låg- och mellanstadieskola. Läsåret 10/11 blir Ramdalens kultur- och kunskapsskola en F-5-skola då alla kommunens sexor flyttas till Breviksskolan. Här spelades 1995/1996 Ica-handlarnas miniallsvenska.
Peterslundsskolan. En F-6-skola, men fr.o.m. läsåret 10/11 blir det en F-5-skola då alla kommunens sexor flyttas till Breviksskolan.
Breviksskolan. Kommunens enda högstadium. Här går cirka 12 klasser från årskurs 7 till 9. Klasserna är uppdelade på så kallade "lotsar" som är huvudledare för gruppen. Oftast är dessa lärare inom skolan, men det har varit fall där andra också har varit s.k. lotsar.
Utbildningscentret. En friskola för gymnasiet. Byggprogrammet är det största programmet här och 90% av alla elever är pojkar.

Evenemang

Oxelösund har varje år en återkommande marknad. Oxelö Marknad lockar runt 15-20 tusen personer varje år den andra lördagen i maj. De senare åren har även Femöredagen varit ett stort dragplåster till Oxelösund.

Personer med anknytning till orten

Se även: Kategori:Personer från Oxelösund

Algot Andersson, skolledare och socialdemokratisk politiker
Hank C. Burnette, rockabillyartist
Anders G. Carlberg, ekonom, företagsledare och tidigare chef för Oxelösunds järnverk
Gustaf Carlén, långdistanslöpare
Martin Emtenäs, journalist och programledare
Siv Ericks, skådespelare
Fredrik Gunnarsson, skådespelare
Karolina A. Højsgaard, orienterare
Kajsa Ingemarsson, författare
Elsa Nanna Johansson, sabotör
Rasmus Kellerman, musiker
Ture Nerman, journalist, politiker och poet
David Norman, folkskollärare och socialdemokratisk politiker
Gunnar Olsson, regissör, skådespelare och manusförfattare
Alfred Frederick Rickman, sabotör
Mauritz Sandin, regissör och sångtextförfattare
Kalle Spjuth, bandyspelare
Gunilla Svärd, orienterare
Joar Tiberg, författare och översättare
Sven Zetterström, socialdemokratisk politiker
Johan Åkerman, ekonom, företagsledare och tidigare chef för Oxelösunds järnverk
Ralf Åkesson, schackspelare