Oxtungssvamp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Oxtungssvamp
Fistulina hepatica.JPG
Systematik
Rike Svampar
Fungi
Division Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Agaricales
Familj Fistulinaceae
Släkte Fistulina
Art Oxtungssvamp
Fistulina hepatica
Vetenskapligt namn
§ Fistulina hepatica
Auktor (Schaeff.) With. 1792
Synonymer
Confistulina hepatica (Sacc.) Stalpers 1983[1]
Fistulina hepatica var. endoxantha (Speg.) J.E. Wright 1961[2]
Fistulina endoxantha Speg. 1921[3]
Ptychogaster hepaticus (Sacc.) Lloyd 1909[4]
Ceriomyces hepaticus Sacc. 1888[5]
Hypodrys hepaticus (Schaeff.) Pers. 1825[6]
Hypodrys hepaticus var. hepaticus (Schaeff.) Pers. 1825[6]
Fistulina sarcoides St.-Amans 1821[7]
Boletus hepaticus Vent. 1812[8]
Fistulina buglossum (Retz.) Pers. 1794[9]
Agarico-carnis lingua-bovis Paulet 1793[10]
Boletus bulliardii J.F. Gmel. 1792[11]
Boletus hepaticus Schaeff. 1774[12]
Boletus buglossum Retz. 1769[13]


Den mykologiska karaktären hos oxtungssvamp:

Pores icon.png
hymenium:
rör

Flat cap icon.svg
hatt:
plan

Decurrent gills icon.png
skivtyp:
nedlöpande

Edible toxicity icon.png
ätlighet:
ätlig



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
rosa

Parasitic ecology icon.png
ekologi:
parasit

Oxtungssvamp (Fistulina hepatica) är en svampart[14] som först beskrevs av Jakob Christan Schaeffer, och fick sitt nu gällande vetenskapliga namn av William Withering 1792. Enligt Catalogue of Life[15][16] ingår Oxtungssvamp i släktet Fistulina, och familjen Fistulinaceae,[15][16] men enligt Dyntaxa[17] är tillhörigheten istället släktet Fistulina, och familjen oxtungsvampar.[17] Arten är reproducerande i Sverige, och svampen har i Sverige bevarandestatus nära hotad.[17] Inga underarter finns listade.[15]

Oxtungssampen växer främst på gamla ekar eller multnande ekstubbar. Utseendet är ovanligt med en om en tunga eller lever påminnande köttig fruktkropp med rödbrun, undertill blekgul och slutligen rodnande färg. Vid längdgenomskärning framträder i grundmassan köttröda, i olika riktning varandra korsande hyfknippen.[18]

I äldre tid användes den som matsvamp, men måste först urlakas på grund av rik halt av garvsyra.[19]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stalpers & Vlug (1983) , In: Can. J. Bot. 61(6):1660
  2. ^ J.E. Wright (1961) , In: Boln Soc. argent. Bot. 9:225
  3. ^ Speg. (1921) , In: Fungi Fuegiani 25:87
  4. ^ Lloyd (1909) , In: Mycol. Writ. 3 (polyporoid issue 2):32
  5. ^ P.A. Saccardo (1888) , In: Syll. fung. (Abellini) 6:388
  6. ^ [a b] Pers. (1825) , In: Mycol. eur. (Erlanga) 2:148
  7. ^ St.-Amans (1821) , In: Fl. agen.:547
  8. ^ Vent. (1812) , In: Hist. Champ. France (Paris):index, tab. 74
  9. ^ Pers. (1794) , In: Neues Mag. Bot. 1:109
  10. ^ Paulet (1793) , In: Traité Champ., Atlas 2:98
  11. ^ J.F. Gmel. (1792) , In: Systema Naturae 2(2):1436
  12. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:82
  13. ^ Retz. (1769) , In: K. svenska Vetensk-Akad. Handl. 30:253
  14. ^ With. (1792) , In: Bot. Arr. Brit. Pl., Edn 2 (London) 2:405
  15. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/fistulina+hepatica/match/1. Läst 24 september 2012. 
  16. ^ [a b] Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  17. ^ [a b c] Dyntaxa Oxtungssvamp
  18. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1101 
  19. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1101 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]