Pärlfnittertrast

Från Wikipedia
Pärlfnittertrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Pärlfnittertrast på San Diego Zoo
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteIanthocincla
ArtPärlfnittertrast
I. ocellata
Vetenskapligt namn
§ Ianthocincla ocellata
Auktor(Vigors, 1831)
Synonymer
Garrulax ocellatus

Pärlfnittertrast[2] (Ianthocincla ocellata) är en bergslevande asiatisk fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Pärlfnittertrasten är en mycket stor (30-33 cm) fnittertrast med mörk hjässa och ljust öga. Den är karakteristiskt vitfläckig på ovansidan och svartvit bandad på bröstet. Strupen är svart och den kastanjebruna stjärten är spetsad i grått, svart och längst ut vitt. Grundfärgen i övrigt är rödbrun, ljusare på buken, med grå och svart vingpanel. Sången består av upprepade, mjuka och flöjtande fraser.[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Pärlfnittertrast delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

  • Ianthocincla ocellata griseicaudaHimalaya från nordvästra Indien (nordvästra Uttar Pradesh) till västra Nepal
  • Ianthocincla ocellata ocellata – centrala Nepal till Bhutan och sydöstra Tibet
  • Ianthocincla ocellata maculipecta – södra Kina (nordvästra Yunnan) till nordöstra Myanmar
  • Ianthocincla ocellata artemisiae – södra Kina (södra Gansu till Sichuan och nordöstra Yunnan)

Arten har observerats i Sverige, men det har bedömts osannolikt att den nått landet på naturlig väg.[6]

Pärlfnittertrasten och större fnittertrast (I. maxima) har tidigare behandlats som en och samma art. Dessa två verkar hybridisera där utbredningsområdena möts, mellan övre Subansirifloden i Indien och Tsangpodalen i sydöstra Xizang i Kina.[5]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Pärlfnittertrasten placeras traditionellt i det stora fnittertrastsläktet Garrulax, men tongivande Clements et al lyfter ut den och ett antal andra arter till släktet Ianthocincla efter DNA-studier.[7] Senare studier bekräftar att Garrulax består av flera, äldre klader,[8] varför denna linje följs här.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Pärlfnittertrasten hittas i undervegetation i bergsbelägna skogar och rhododendronsnår på mellan 1100 och 3600 meters höjd där den för en tillbakadragen tillvaro. Födan verkar vara nästan helt vegetabilisk med frukt och frön, men ungarna matas med insekter. Fågeln häckar mellan maj och juni i Indien och i kinesiska Xizang. Arten är stannfågel, även om den noterats söka sig till lägre nivåer i Bhutan.[5][1][4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig i stora delar av utbredningsområdet och frekvent förekommande i Bhutan.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Ianthocincla ocellata . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b c] Collar, N. & Robson, C. (2018). Spotted Laughingthrush (Garrulax ocellatus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59631 15 november 2018).
  6. ^ Sveriges fågeltaxa, Birdlife Sverige PDF
  7. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  8. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2018), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. (forthcoming).
  9. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]