Pärsvärdighet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”peer” leder hit. För andra betydelser, se peer (olika betydelser).

Pärsvärdighet (franska pair, av latin par, jämlike, engelska peer) betecknar en numera endast brittisk titel. Den förekom i Frankrike 1814-48, under restaurationen, "de hundra dagarna" och julimonarkin, i Portugal, från oktrojerandet av Peter I av Brasiliens Carta (1826) till det republikanska statsskickets införande (1911), och är ännu i Storbritannien värdigheten för en medlem av representationens ena del.

Namnet och begreppet härstammar från den medeltida feodalismen, enligt vars rättsuppfattning alla vasaller under samma länsherre ansåg sig som jämlikar (latin pares). Vid domstolarna hade de att döma i varandras mål, då ingen, som ej var deras jämlike, fick sitta till doms över dem. Kungens omedelbara vasaller, kronvasallerna, bildade i den fullt utvecklade vasallstaten en högsta domstol (franska cour des pairs). Dess medlemmar, i Frankrike kallade pairs de France, kom efter hand att utgöras uteslutande av de mäktigaste kronvasallerna, vilka med tiden lyckades få sina rättigheter och skyldigheter ärftliga efter primogenitur.

Frankrike[redigera | redigera wikitext]

Vid capetingernas tillträde till franska tronen (987) fanns i Frankrike endast sex pärer, hertigarna av Normandie, Burgund och Aquitaine samt grevarna av Flandern, Toulouse och Champagne. Senare tillkom sju andliga pärer, ärkebiskoparna av Reims och Paris samt biskoparna av Laon, Langres, Beauvais, Noyon och Châlons, och 27 världsliga, samtliga hertigar (dock var inte alla hertigar pärer).

Allteftersom kungamakten konsoliderades, minskades pärernas makt och anseende. Dock fick de genom Ludvig XIV stadfäst sin sedvanerätt att vid viktiga tillfällen ha säte och stämma i parlamentet (Frankrikes högsta domstol). Genom franska revolutionen 1789 slopades pärsinstitutionen, men återinfördes genom den ”konstitutionella kartan” 1814, som skapade en pärskammare (chambre des pairs), vars medlemmar utnämndes av kungen för livstid i obegränsat antal förutom kungliga prinsar, som var självskrivna. Napoleon I införde 1815 en pärskammare med ärftliga ledamöter. Julirevolutionen 1830 avskaffade det ärftliga pärskapet, men 1831 fick kungen rätt att inom vissa kategorier av medborgare, dock ej ärkebiskopar och biskopar, utse pärer på livstid. Februarirevolutionen 1848 upphävde även denna pärskammare, och sedan dess är den försvunnen ur Frankrikes statsskick. Från 1875 till 1918 bestod dock senaten delvis av ett visst antal oavsättliga senatorer (sénateurs inamovibles).

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

Inom Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland är pärsvärdighet (engelska peerage) en benämning på det system av titlar som anger om innehavaren har adlig värdighet. Värdigheten utdelas av den brittiske monarken och kan endast innehas av dennes undersåtar. Icke adlig (commoner) är alla de som varken är pärer (peer) eller monarken själv. Pärsvärdigheten är i vissa fall ärftlig men tillkommer då endast huvudmannen för varje ätt. Livstidspärernas (life peers) pärsvärdighet kan inte gå i arv.

Pärernas roll är att besätta platserna i överhuset. Rätten för ärftliga pärer till en plats i överhuset har successivt begränsats genom unionsbildningarna mellan England, Skottland och Irland samt av politiska reformer med just detta syfte under modern tid. Av pärernas privilegier kvarstår idag endast rätten att få audiens hos monarken för att framlägga ämnen som gäller allmänt väl och rätten att slippa arrest vid civilrättsliga mål.

Titlar[redigera | redigera wikitext]

Pärsvärdigheten omfattar i fallande rangordning följande grader.

Heraldisk krona Engelsk benämning Svenskspråkig motsvarighet
Coronet of a British Duke.svg Duke Hertig
Coronet of a British Marquess.svg Marquess Markis
Coronet of a British Earl.svg Earl Greve
Coronet of a British Viscount.svg Viscount Vicomte
Coronet of a British Baron.svg Baron (för England och Irland)
Lord of Parliament (för Skottland)
Friherre

Den vardagliga titeln är lord utom för hertigar. Tilltalet är mylord utom för hertigar som tilltalas "Your grace".

Rangordning[redigera | redigera wikitext]

Rangordningen mellan olika pärer av samma grad beror i fallande ordning på när titeln förlänats:

  1. Pärer av England (utnämnda före unionsakten 1707)
  2. Pärer av Skottland (utnämnda före unionsakten 1707)
  3. Pärer av Storbritannien (utnämnda mellan unionsakterna 1707 och 1800)
  4. Pärer av Irland (utnämnda före unionsakten 1800)
  5. Pärer av Förenade konungariket Storbritannien och Irland (efter maj 1800)
  6. Pärer av Irland (som utnämnts efter 1800)
  7. Livstidspärer

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Pär, 1904–1926.