På spaning efter den tid som flytt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

På spaning efter den tid som flytt (franska À la recherche du temps perdu) är en romansvit i sju delar av den franske författaren Marcel Proust, som utgavs åren 1913–1927. Romansviten räknas till den litterära modernismens centrala prosaverk, tillsammans med Robert Musils Mannen utan egenskaper och James Joyces Odysseus. Den har tolkats som delvis självbiografisk och har en säregen flertemporal berättarteknik.

Läsaren får följa berättaren från barndomens Combray i Du côté du chez Swann till det att ett åldrat persongalleri ånyo sammanstrålar i den avslutande delen Le temps retrouvé. Den andra delen i sviten, på franska À l’ombre de jeunes filles en fleurs, belönades med Goncourtpriset 1919.

Till svenska har romansviten översatts av Gunnel Vallquist. Hennes första översättning utkom åren 19641982; en reviderad version 1993.

Stéphane Heuet har inlett ett arbete att illustrera och arbeta om romansviten till serieformat. Fem delar av 17 har givits ut på franska av serieförlaget Delcourt, varav den första delen Combray utgavs 1998. I Sverige ger Agerings Förlag ut en översättning av serieversionen, och den första delen kom ut 2009.

Romansvitens delar[redigera | redigera wikitext]

Årtalet för de svenska utgåvorna gäller för Gunnel Vallquists första översättning. En grundligt reviderad version utkom 1993.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Romanens första bok består av tre delar; Combray, Swann och kärleken samt Namnet. I den första delen skildras den i sammanhanget smått klassiska scen där berättaren drar sig till minnes en vardaglig episod från sin barndom genom kombinationen av lindblomste och det bakverk som kallas Madeleinekaka. Därefter skildras barndomsvistelser i den lantliga staden Combray (baserad på den verkliga staden Illiers, som 1971 fick namnet Illiers-Combray) med det väldiga hushållet dominerat av berättarens mormor samt den sjukliga men ändå väldigt aktiva tante Leonie. Bokens huvudperson, Charles Swann, presenteras i den första delen enbart som en vän till berättarens föräldrar vilken han först senare i livet kommer att lära känna mer ingående. Den andra delen skildrar den intensiva kärlekshistorien mellan Swann och hans blivande hustru Odette de Crécy, ett giftermål som av många kommer att betraktas som något skandalöst på grund av Odettes tvivelaktiga rykte. Här skildras även Madame Verdurin och hennes salong, ett sällskap som även senare återkommer i berättelsen. I den sista delen skildras författarens första intresse för det motsatta könet, bland annat Swanns och Odettes dotter Gilberte.

Romanserien utspelar sig omväxlande i berättarens våning på rue de Courcelles i Paris och i badorten Cabourg (hos Proust benämnd "Balbec") vid Normandies kust. Det avsnitt som är mest känt är då en munsbit av en madeleinekaka tillsammans med en klunk lindblomste får berättaren att i tankarna återvända till sin barndom. I övrigt löper berättarens relation till Albertine som en röd tråd genom boken, alltifrån det att han först får syn på Albertine och hennes väninnor (la petite bande) på Balbecs vågbrytare, via återseendet i Paris tills Albertine i den nästa sista delen La Fugitive tragiskt blir överkörd av ett hästekipage och omkommer.

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Inför den nya engelska översättningens utgivning härom året diskuterades om den sista delen Le temps retrouvé borde översättas med Finding time again eller Remembring things past, det vill säga om titeln skulle tolkas som ett mekaniskt återkallande av det förflutna eller ges en vidare innebörd. Slutligen blev kompromissen Time regained.

Litteratur om Prousts romansvit[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]