Påskägg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För påskägg i datorprogram, se påskägg (programvara).
Dekorerade påskägg från Tyskland

Ett påskägg är ett färgat ägg, ofta försett med ornament. Huvudsakligen syftar påskägg på dekorerade hönsägg. Äggformade och målade eller silkespappersförsedda kartonger som kan fyllas med godis eller alternativa överraskningar kallas också för påskägg. Ordet avser dessutom de små och ofta färgglada, ibland styckvis inslagna, små godisägg som affärerna säljer. Påskägg äts, skänks som gåvor eller används som dekoration under påsken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Målat ägg från 1800-talet med en serafim.

Våren är tiden för återfödelse. Detta firas i de flesta kulturer genom diverse fruktbarhetsritualer. Ägg symboliserar just återfödelse och fruktbarhet.

I västvärlden tillhör ägg traditionell påskmat. Detta hänger ihop med att hönsen, genetiskt och med liten tillgång till foder, hade uppehåll i äggproduktionen under vintern. Produktionen kom igång igen ungefär lagom till fastan, men eftersom man inte åt ägg under fastan skapades ett äggöverskott till påsken. Dagens avelstammar av höns kan dock lägga ägg året runt.

Att måla ägg har blivit en stor konstform i Ukraina och delar av Central- och Östeuropa. Traditionen härstammar från en gammal kristen sed.[1] Ägg som dekoreras i enlighet med ukrainska folkliga traditioner kallas pysanka.

Det var vanligt att man gav bort ägg, ibland dekorerade eller med små inskrifter. Traditionen att skänka ägg lever kvar, men idag handlar det främst om godisfyllda pappägg. I vissa familjer anordnas små lekar där påskäggen göms och barnen får leta efter dem i tron om att påskharen gömt påskäggen. Myten om att det är påskharen som kommer med påskäggen har funnits i Tyskland sedan 1600-talets slut men anlände till Sverige först under slutet av 1800-talet. Påskharen som symbol fick dock inte något större genomslag i Sverige, förutom möjligen i godisform.

Pysseltips[redigera | redigera wikitext]

  • Om man inte vill måla äggen som ska ätas kan man färga dem naturligt under kokningen. Exempelvis får skalet en gulaktig färg om ägget kokas tillsammans med lökskal.
  • Hål kan stickas på äggen och innehållet blåsas ur, vilket gör dem så lätta att de kan hängas upp i ett påskris.

Statistik[redigera | redigera wikitext]

I Sverige äts 2 000 ton ägg under påskveckan. Det är dubbelt så mycket som under en vanlig vecka. Under själva påskafton upp till 6 miljoner ägg i timmen.[2]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.nordiskamuseet.se/Publication.asp?publicationid=1848&topmenu=0 Nordiska museet om påskhelgen
  2. ^ http://www.svenskaagg.se/?p=10942&m=3405 Fakta från äggproducenten Svenska Ägg, läst 2010-03-13.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]