Påsk i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Påsk i Sverige
Paskkarringar 1958, 2008.jpg
Två svenska påskkärringar, 1958 respektive 2008.
Typ kristen högtid
Datum rörlig mellan 22 mars-25 april
Geografi och firare stora delar av Sveriges befolkning
Period gammal tradition sedan kristendomens införande i Sverige
Anledning Bibelns berättelser om Jesu korsfästelse och återuppståndelse
Traditioner Gudstjänster, påskpsalmer, äggätande, smällare, påskkärringar
Allmän helgdag Sverige
Allmän flaggdag Sverige
För innebörden av den kristna högtiden se artikeln Påsk. För den judiska högtiden, se Pesach.

Påsk i Sverige firas sedan 1844 efter den gregorianska kalenderns regler.[1] Fram till 1969 präglades långfredag av att de flesta affärer och offentliga nöjen hade stängt till minne av Jesu korsfästelse.[2] På senare tid har påskhögtiden, liksom julen, för gemene man förlorat mycket av sitt religiösa innehåll och blivit en sekulariserad familjehögtid där gammal folktro och kristna traditioner blandas.

Påskkärringar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Påskkärring

Påskkärring, även påskakäring, påskkäring och påskakärring, är enligt gammal svensk folktro en häxa som enligt tradition flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen.

Det är osäkert när påsktraditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. Därför är de första påskkärringarna förmodligen från början av 1800-talet eller tidigare.[3]. Tillsammans går barnen runt bland bostadshusen i kvarteret, ringer på, önskar glad påsk och överlämnar små tecknade påskkort eller påskbrev som de själva ritat. Som tack bjuds de vanligen på godis, småpengar eller någon annan liten gåva. I Västsverige är påskafton den vanligaste dagen att gå påskkärring, medan det i övriga landet snarare är skärtorsdag [4].

Påskris[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Påskris
Påskris.

Påskris är kvistar, vanligen från björk, som ofta tas in i hemmen och pyntas till påsk, ungefär som en påskens motsvarighet till julgran. Påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken.

Det var först under 1930-talet som det blev vanligt att pynta påskris i hela Sverige. Dekorationerna bestod av färgade fjädervippor, kulörta pappersblommor och kycklingar av bomull. Ibland är påskriset redan vid köp försett med färgade fjädrar (påskfjädrar), men fjädrar för dekoration av riset säljs även separat. Annat påskpynt som hängs i riset är målade urblåsta hönsägg.

Påskmat[redigera | redigera wikitext]

Ett påskbord med sill, lax, potatis, skinka etc.

Förr hörde ägg och kött till höjdpunkterna på påskbordet, eftersom det inte förekom under fasteperioden. Nu har fiskrätter som sill, böckling, Janssons frestelse och lax vuxit sig allt starkare under påsk. Lammkött blev allt vanligare under 1900-talet. Påskmat varierar annars mellan olika regioner och landskap i Sverige men innehåller ofta ägg, lamm och laxrätter i olika tillagningar. Till skillnad från julmaten är påskmaten "lättare" men kompletteras ofta med godsaker av marsipan utöver traditionen med godisfyllda påskägg.

Rätter från det klassiska smörgåsbordet (sill, knäckebröd, ost och brännvin) brukar också ingå i påskmaten. Påskmust är en dryck som förekommer under påsken. Påskmaten omfattar inte bara påskaftonens påskbord utan även de lokala traditioner som utvecklats för de övriga påskdagarna.

Påskgodis[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Påskgodis

Det säljs mycket godis i Sverige kring påsk, en del av det hamnar i påskägg av papp eller plast och en del lämnas till påskkärringarna. Svenskarna beräknades påsken 2010 äta 6000 ton godis.[5]

Påskbrasa[redigera | redigera wikitext]

Påskbrasa, även påskeld eller påskfyr, är en utomhusbrasa som vanligen tänds på påskaftonskvällen.

Påskeldarna är kända i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet (det tidigaste belägget är från 1768 i Västergötland) och har kommit till Sverige från Holland via holländska köpmän till Göteborg. Därifrån tros seden att tända eldar spridits över västra Sverige.[6]

Vid mitten av 1800-talet tändes påskeldar i Halland, norra Skåne, västra Småland, Bohuslän, Västergötland, delar av Närke, Dalsland samt södra Värmland. Utanför detta område tändes påskeldar endast sporadiskt, till exempel i Lindesberg och Nora i Västmanland. Troligtvis har de kommit till dessa orter med inflyttad befolkning.[6]

Att man tände påskeldar förr i tiden hänger inte samman med boskapsskötseln, såsom är fallet med valborgsmässoeldarna. Istället har den vanligaste motiveringen till påskeldarna varit att man velat skrämma bort påskkärringar som var på väg från eller till Blåkulla.[6]

Påsklov[redigera | redigera wikitext]

Påsklov kallas skollov vid påsk i länder med kristna traditioner. Påsklovet i Sverige brukar omfatta en vecka, antingen veckan innan påsk (stilla veckan) eller själva påskveckan.

Dagar i Stilla veckan[redigera | redigera wikitext]

Dagar i påskveckan[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Påskveckan

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tideräkning i Sverige”. http://www.algonet.se/~hogman/tiderakning.htm. Läst 19 april 2011. 
  2. ^ ”Nordiska museet”. http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?publicationid=1848. Läst 19 april 2011. 
  3. ^ Mattias Axelsson Hur länge har påskkärringar funnits?. Läst 19 april 2011.
  4. ^ Mattias Axelsson Vilken dag ska man gå påskkärring?. Läst 18 oktober 2008.
  5. ^ NSD - 6 000 ton godis till påsk
  6. ^ [a b c] Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]