Påskdagen
Återuppstånden Kristi uppståndelse, målning av Piero della Francesca.
|
|
| Typ | Kristen helgdag |
|---|---|
| Datum | Rörlig mellan 22 mars-25 april (Västkyrkan) Rörlig mellan 4 april-8 maj (Östkyrkan) |
| Geografi och firare | Kristna,  Hela världen |
| Period | 100-talet- |
| Anledning | återuppståndelse |
| Traditioner | Gudstjänster Påskpsalmer |
| Allmän helgdag | Många länder |
| Allmän flaggdag | Många länder |
Påskdagen firas i kristen tradition till minne av Jesu uppståndelse, och infaller på söndagen i påskhelgen. Påskdagen infaller den första söndagen efter första Metonska fullmånen efter Vårdagjämningen, men eftersom de västliga kyrkorna och de östliga, det vill säga ortodoxa, kyrkorna tillämpar olika kalendrar infaller påskhögtiden vid olika tillfällen beroende på vilken kyrka som avses. Så infaller exempelvis påskdagen 2012 den 8 april i västkyrkan och den 15 april i östkyrkan.
Traditionellt talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen. Den romersk-katolska påvens påskvälsignelse kallas liksom julvälsignelsen Urbi et Orbi.
Innehåll |
Jesu uppståndelse [redigera]
Jesus återuppstod på Påskdagen och därför firas det ordenligt i den kristna världen. Fyrtio dagar senare for han upp till himlen (vilket firas på Kristi himmelsfärds dag). Precis som det flesta andra kristna högtider har man valt tidpunkten för att det redan firades en högtid vid den tiden på året. Skillnaden mellan Påsken och Kristi himmelsfärds dag som följer Påskdagen gentemot andra högtider som kristendomen har lagt sina högtider ovanpå är att dessa bygger på måncyklerna och således infaller vid olika datum olika år. Någon egentlig årsdag av Kristi återuppståndelse kan man då alltså inte tala om.
I kyrkorummet och vid gudstjänsten [redigera]
Påskdagen är den kristna kyrkans största dag eftersom den firar Jesus uppståndelse efter att ha dött och begravts på långfredagen. I Svenska kyrkan kan firandet inledas redan sen kväll på påskafton med en påskmässa; i flera kyrkor är påsknattsmässan (ofta kallad vaka) norm. Oavsett när påskdagens gudstjänst startar är den ett uttryck för stor glädje. Altaret kläs med vita textilier som symboliserar glädje, fest och renhet. Vidare pyntas altaret med påskliljor och sex ljus som tecken för att mörkret vänts till ljus och att långfredagens lidande är slut. Under inledningen av gudstjänsten ropar prästen ut den kristna påskhälsningen, som kristna traditionellt sett hälsar varandra med på Påskdagen: Kristus är uppstånden!, varpå församlingen svarar: Ja, Han är sannerligen uppstånden! I gudstjänsten läses bibeltexter som på olika sätt belyser Kristi uppståndelse. I en del kyrkor får deltagarna en påsklilja i samband med gudstjänsten.[1] Eftersom Kristi Uppståndelse är den största kristna festen är gudstjänsten extra högtidlig och anses vara kyrkoårets viktigaste.
Tidpunkten för firandet [redigera]
Enligt den judiska kalendern, som är en månkalender, firas högtiden pesach, den judiska påsken, den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Från första början firades påsken varje vecka, på söndagen (då Jesus uppstod), för att övergå till en årlig fest på 100-talet.[2] Ofta hänvisar man till att det vid det första konciliet i Nicaea år 325, skulle ha beslutats om att påskdagen skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, men detta finns dock inte bevarat i de protokoll som finns efter kyrkomötet.[3] Eftersom vårdagjämningen infaller på olika tidpunkter beroende på vilken tidszon man befinner sig i är det 21 mars som används för att beräkna påsken. På samma sätt är det inte den astronomiska fullmånen som används utan fullmåne som beräknas med hjälp av tabeller (kallas Metonska eller ecklesiastiska fullmånen). Alltså infaller påskdagen på söndagen närmast efter den Metonska fullmåne som infaller på eller efter 21 mars.[4]
I de katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar att man lämnade den gamla julianska kalendern som gällt dittills. Även vissa av de ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern till förmån för den nya ordningen, men de flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin var så kallade gammalkalendarister, och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender. Efterhand bytte under 1600- och 1700-talen även de nationella protestantiska kyrkorna i västra Europa till den nya katolska kalendern och resultatet har blivit att påsken i de östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller på annat datum än i de västliga kyrkorna.
I Sverige bytte man kalender från den gamla stilen till den nya stilen 1753, vilket i praktiken innebar ett byte från den julianska till den gregorianska kalendern. Man övergick dock inte till de nya reglerna för att bestämma när påsken infaller förrän 1844. I början av 1700-talet när den så kallade svenska kalendern innebar även detta att påsken inföll vid andra tidpunkter inom den Svenska kyrkan.
Det tidigaste möjliga datumet som påskdagen kan infalla på är den 22 mars och det senaste är den 25 april. Mitt emellan dessa båda datum ligger den 8 april, som på sätt och vis alltså kan sägas vara det mest typiska påskdags-datumet.
Eftersom veckorna före påsk börjar så pass tidigt (ibland redan i mitten av januari) påverkar skottdagen de olika datumen.
exempel:
Vårdagjämning:
- normalår tidigast 20 mars
- skottår tidigast 19 mars
Fullmånen
- normalår tidigast 21 mars
- skottår tidigast 20 mars
Påskdagen
- normalår tidigast 22 mars
- skottår tidigast 21 mars
|
|||||||||||
Påskdagen olika år [redigera]
Påskdagen infaller för de västliga kyrkorna enligt Don Knuths påskformel:
Den tyske matematikern Carl Friedrich Gauss kom fram till att man med några uträkningar kunde beräkna påskdagens datum för ett visst år.
- 1. Dela årtalet med 19, 4 och 7 och kalla resterna a, b respektive c.
- 2. Dividera 19 x a + M med 30. Kalla resten d. (M=23 åren 1800-1899, =24 åren 1900-2099).
- 3. Dividera 2b + 4c + 6d + N med 7. Kalla resten e. (N=4 åren 1800-1899, =5 åren 1900-2099).
Då infaller påskdagen den (22 + d + e) mars eller om d + e > 9, den (d + e - 9) april. OBS! Får man att påskdagen infaller den 26 april skall man alltid i stället ta den 19 april (till exempel 1981, 2076).
Skulle uträkningen ge den 25 april inträffar påskdagen i stället den 18 april om d=28, e=6 och samtidigt 11 x M - 11 dividerat med 30 ger en rest < 19 (till exempel 1886, 1954, 2049).
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Svenskakyrkan.se
- ^ ”Mer om påsken”. Tro och andlighet - Fakta om Påsken. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=859011. Läst 9 maj 2012.
- ^ Forskning och framsteg: Kalendrar ur fas 8/03
- ^ P. Kenneth Seidelmann (2006) Explanatory Supplement to the Astronomical Almanac
Källor [redigera]
- Svenska kyrkan ”Påsk”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=643574. Läst 18 april 2011.
Se även [redigera]
Externa länkar [redigera]
- Nordiska Museet - Om påskhelgen; Svenska traditioner
