P.G. Wodehouse
Från Wikipedia
Sir Pelham Grenville Wodehouse, P.G. Wodehouse, född 15 oktober 1881 i Guildford, Surrey, Storbritannien, död 14 februari 1975 i Southampton, Long Island, New York, USA, var en brittisk författare. Wodehouse har under sin långa karriär som författare blivit enormt populär, beundrad och flitigt läst och översatt i hela världen. Förutom sina böcker skrev han teaterpjäser, lyrik och musikaler.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Hans far, Henry Ernest Wodehouse (1845–1929), var brittisk domare i Hong Kong. När Wodehouse var tre år flyttade familjen tillbaka till England, där han blev omhändertagen av en nanny och senare skickades till diverse internatskolor. Han träffade knappt sina föräldrar och tillbringade mycket av sina skollov hos sina (förmodligen) tyranniska fastrar och mostrar. Antagligen inspirerade detta honom till den ofta förekommande besvärliga faster motivet i sina böcker. Han började på Dulwich College men familjens finanser tillät inte honom att fortsätta, så han sökte arbete på Hong Kong and Shanghai Bank i London. Senare började han som journalist på tidningen The Globe i London. Wodehouse flyttade till New York och arbetade som teaterkritiker på tidningen The New Yorker. Han gifte sig med Ethel Wayman in 1914, men fick inga egna barn bara en styvdotter, Leonora. Wodehouse började ge ut noveller och romaner på 1930 talet. Wodehouse har tillbringat stora delar av sitt liv i Frankrike och USA. Vid andra världskrigets början 1939 stannade han kvar i Frankrike på sitt residens i Le Touquet, där 1940 blev han tillfångatagen av tyskarna och internerad i fångläger. När han blev släppt flyttade han permanent till USA, till Remsenburg, Long Island. Han blev adlad med titeln Knight Commander of the Order of the British Empire.
[redigera] Böcker och noveller
Wodehouse är känd för sina roliga, avkopplande, underhållande komiska romaner och humoristiska noveller om brittisk och till viss del amerikansk medelklass och aristokrati under 1900-talets första decennier. Hans humoristiska stil kännetecknas av en fantastisk språkbehandling, ett utsökt sinne för humor, roliga liknelser, ironiska och träffande beskrivningar av olika personer och situationer och otaliga referenser till olika filosofer, författare, mytologin samt Bibeln.
Han är känd bland annat för böckerna om den unge naive aristokraten Bertie Wooster och hans intelligente och världsvane betjänt Jeeves, som gärna citerar Shakespeare och Spinoza. Wodehouse skrev elva romaner och ett flertal noveller om detta klassiska par i brittisk litteratur. Deras första framträdande var i novellen Extricating Young Gussie i novellsamlingen "The Man With Two Left Feet" från 1917.
Ett annat omtyckt tema i Wodehouses böcker är den fattige, medellöse, något excentriske unge mannen, (konstnären, tidningsskribenten, pastorsadjunkten osv.) som av egen kraft, med hjälp av sin egen uppfinningsrikedom, entusiasm och påhittighet löser ett brydsamt problem och kommer på grön kvist. Han får sina drömmars flicka och finner ekonomiska medel att försörja henne till slut. Denna karaktärstyp personifieras exempelvis av Jerry West i ”The Girl in blue” (1970; ”Flickan i blått,”), av Ronald Eustace Psmith, in ”Leave It to Psmith” (1923; "Psmith ordnar saken"), Bill Hollister i ”Something Fishy” (1957; ”Rävspel”), Joss Weatherby i ”Quick Service”, (1940; ”Ferm Expedition”) eller Sam Shotter i ”Sam the Sudden, (1952; ”Sam hos tidningskungen”). Andra kända figurer i Wodehouses böcker är persongalleriet kring Blandings Castle, med den sympatiske, originelle och vimsige Lord Emsworth i spetsen vars hobby är grisavel och trädgårdsodling. Den sviten rymmer tio romaner och nio noveller. Dessutom finns Sunset at Blandings, som var den sista romanen Wodehouse arbetade på. Några år efter hans död gavs den ut med kommentarer och fotnoter.
Wodehouses böcker utspelar sig på vackra gods och herresäten på den brittiska landsbygden, andra i Londons förorter (som i Walley Fields), på badorter eller i flotta våningar och exklusiva klubbar i London och New York. Intrigerna är ofta enkla men med många oemotståndligt komiska förvecklingar, dråpliga situationer och lustiga komplikationer. Huvudkaraktären är ofta olyckligt kär eller har ont om pengar och en kreativ lösning måste fram. I böckerna om Jeeves och Wooster, är ofta någon av Woosters kamrater som hamnar i trångmål och betjänten Jeeves får hitta lösningen, allt medan att Wooster är berättaren och ofta råkar själv hamna i klämma på vägen. Wodehouses böcker utmärks av en torr brittisk humor, med distans till historien med en typisk brittisk självironi - kanske tydligast I böckerna om Jeeves och Wooster, där de aristokratiska karaktärerna ofta är naiva och bortkomna allt medan tjänstefolket är intelligenta och världsvana men ändå inte ifrågasätter tingens ordning. En annan typ av aristokrat som uppträder i Wodehouses böcker finns i serien om Blandings Castle. Denna karaktärstyp är personifierad av den levnadsglade Galahad Threepwood, eller Uncle Gally, Lord Clarence Emsworths monokelprydde yngre broder. Han figurerar bland annat i böckerna Summer Lightning (1929; "Blixt och dunder"), Heavy Weather (1933; "Åska i luften"), Full Moon (1947; "Fullmåne") och Pigs have Wings (1952; "Svinhugg går igen")
Pären är en gentlemannamässig herre, belevad, snillrik och väldigt påhittig. Han är en inspirerad och uppfinningsrik person själv som kastar sig med liv och lust i diverse intriger för att hitta lösningen på de olika problem som uppstår i hans omgivning. Ofta uppkommer det oväntade och överraskande komplikationer på vägen som kräver på nytt ett okonventionellt ingripande från farbror Gallys sida.
[redigera] Bibliografi (i urval)
- The Pothunters (1902)
- A Prefect's Uncle (1903)
- Tales of St Austin's (1903) (noveller)
- The Gold Bat (1904)
- William Tell Told Again (1904)
- The Head of Kay's (1905)
- Love Among the Chickens (1906)
- The White Feather (1906)
- Not George Washington (1907) (halvt om halvt en självbiografi, skriven tillsammans med Herbert Westbrook)
- The Globe By the Way Book (1908) (tidningskrönikor)
- The Swoop! (1908)
- Mike (1909) (andra delen publicerad under namnet Enter Psmith 1935. Båda delarna utgivna 1953 som Mike at Wrykyn (del 1) och Mike and Psmith (del 2))
- A Gentleman of Leisure (1910)
- Psmith in the City (1910)
- The Little Nugget (1912, Guldklimpen)
- The Prince and Betty (1912)
- Something Fresh (1915, Det våras på Blandings) (första romanen om händelserna på Blandings Castle)
- Leave It to Psmith (1923, Psmith ordnar saken)
- The Inimitable Jeeves (1923, Den oefterhärmlige Jeeves), första novellerna om Jeeves & Wooster.
- Carry on Jeeves (1925, Jeeves klarar skivan)
- Meet Mr Mulliner (1927)
- The Small Bachelor (1927)
- Money for Nothing (1928, Pengar till skänks)
- Summer Lightning (1929, Blixt och dunder)
- Mr. Mulliner Speaking (1929, Mr Mulliner har ordet)
- Very Good, Jeeves! (1930)
- Hot Water (1932)
- Heavy Weather (1933, Åska i luften)
- Mulliner Nights (1933)
- Thank You, Jeeves (1934, Tack, Jeeves), första romanen om Jeeves & Wooster.
- Right Ho, Jeeves (1934)
- The Code of the Woosters (1938, Som det anstår en Wooster)
- White Feather (1939, Den vita Fjädern)
- Money in the Bank (1942, Pengar på banken)
- Joy in the Morning (1946, Bravo Jeeves)
- Full Moon (1947, Fullmåne)
- The Mating Season (1949)
- Pigs have Wings (1952, Svinhugg går igen)
- Performing Flea (1953)
- Ring for Jeeves (1953, Ring på Jeeves!)
- Jeeves and the Feudal Spirit (1954, Jeeves och Feodalandan)
- French Leave (1955, Fransysk visit)
- Something Fishy (1956, Rävspel)
- Over Seventy (1957, Wodehouse om Wodehouse)
- Cocktail Time (1958, Cocktaildags)
- Jeeves in the offing (1960, När Jeeves är borta...)
- Ice in the Bedroom (1961, Sköna Juveler)
- Galahad at Blandings (1965, Galahad på Blandings)
- Aunts Aren't Gentlemen (1974, Fastrar är inga gentlemän)
[redigera] Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om P.G. Wodehouse

