Lagerkvist-Carsentys komet
| Lagerkvist-Carsentys komet | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | C.-I. Lagerkvist U. Carsenty |
| Upptäcktsplats | La Silla |
| Upptäcktsdatum | 1 oktober 1997 |
| Beteckningar | |
| Officiell beteckning | P/1997 T3 (Lagerkvist-Carsenty), 308P/Lagerkvist-Carsenty |
| Alternativnamn | P/1997 T3 |
| Kometkategori | Jupiter-typ, Kortperiodiska |
| Omloppsbana[2] | |
| Epok: 3 mars 1999 | |
| Aphelium | 9,1229 AU 1 364 800 000 km |
| Perihelium | 4,24084 AU 634 421 000 km |
| Halv storaxel | 6,6819 AU 999 600 000 km |
| Excentricitet | 0,36532 |
| Siderisk omloppstid | 6 308,8 d (17,27 år) |
| Medelanomali | 20,327° |
| Inklination | 4,83519° |
| Longitud för uppstigande nod | 63,1984° |
| Periheliumargument | 334,277° |
| Förra perihelium | 7 maj 2015 |
| Nästa perihelium | 1 maj 2032 [3] |
| Fysikaliska data | |
| Absolut magnitud (H) | 13[2] kärnan |
Lagerkvist-Carsentys komet eller P/1997 T3 (Lagerkvist-Carsenty) eller 308P/Lagerkvist-Carsenty är en periodisk komet som upptäcktes 1 oktober 1997 av Claes-Ingvar Lagerkvist och Uri Carsenty vid La Silla-observatoriet.
Den första oktober hittade Lagerkvist ett nytt objekt som var punktformat och som därför togs för att vara en asteroid. Andreas Nathues, DLR tar senare nya bilder vid La Silla där Carsenty identifierar en svans som var 15 bågsekunder lång. Fler bilder togs de följande nätterna som bekräftade att objektet var en komet.
En svans åt fel håll[redigera | redigera wikitext]
Mot slutet av oktober blev svansen tydligare och det blev nu uppenbart att den var riktad mot solen, och att den helt saknar svans bort ifrån solen, vilket är det vanligaste för kometer. Svansen består av dammpartiklar. Man har även observerat en koma runt kärnan. Med upptäckten av objekt som klassificerats som både kometer och asteroider såsom 2060 Chiron och med upptäckten av asteroidbältskometerna såsom 133P/Elst-Pizarro har man blivit tveksam över om det finns någon skarp gräns mellan kometer och asteroider. Vidare studier av detta objekt krävs för att fastställa dess exakta natur, men sådant som att den har en omloppsbana som liknar andra kometer talar för att det rör sig om en komet.[1]
Vid en integration av omloppsbanan bakåt i tiden, visar det sig det att kometen kommit bara 1,6 miljoner kilometer från Saturnus den 9 oktober 1954. Resultatet blev en dramatisk förändring av omloppsbanan.[4]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”ESO Press Release 11/97, 24 November 1997”. Arkiverad från originalet den 12 december 2009. https://web.archive.org/web/20091212145427/http://www.eso.org/public/outreach/press-rel/pr-1997/pr-11-97.html. Läst 7 mars 2009.
- ^ [a b] NASA JPL Small-Body Database Browser on Lagerkvist-Carsentys komet Läst 7 mars 2009
- ^ Seiichi Yoshida (25 augusti 2018). ”308P/Lagerkvist-Carsenty” (på engelska). http://www.aerith.net/comet/catalog/0308P/index.html. Läst 9 december 2020.
- ^ Lagerkvist, C.-I., Hahn, G., Karlsson, O., & Carsenty, U. (2000). ”The orbital history of two periodic comets encountering Saturn”. Astronomy and Astrophysics. sid. v.362, p.406-409. http://adsabs.harvard.edu/full/2000A&A...362..406L.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Diagram över omloppsbanan för Lagerkvist-Carsentys komet från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
- ESO press photo 31a/97, första bilden utan svans
- ESO press photo 31c/97, en bild med tydlig svans
- P/1997 T3 ( Lagerkvist-Carsenty )
| ||||||||