Pisa (utbildningsstudie)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från PISA (utbildningsstudie))
Hoppa till: navigering, sök

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en kunskapsutvärdering, som går ut på att utvärdera hur femtonåriga elever i olika länder är rustade inför framtiden när de ska gå ut skolan. Projektet drivs av OECD, och utvärderingen sker främst genom prov inom fyra områden: matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning. Pisa genomförs var tredje år, och år 2006 deltog 57 länder i projektet. Projektets mål är att testa och utvärdera skolbarns prestationer runtomkring i världen, för att kunna åstadkomma bättre pedagogiska metoder och bättre resultat. [1]

Parallellt med PISA genomför OECD även projektet PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) som mäter läsförståelse, numerisk förmåga samt problemlösning i teknikintensiva miljöer.[2]

Pisa 2003[redigera | redigera wikitext]

År 2003 erhölls följande resultat för de sex bästa länderna samt Sverige.

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap Problemlösning
1. Hongkong 550
2. Finland 544
3. Sydkorea 542
4. Nederländerna 538
5. Liechtenstein 536
6. Japan 534
Sverige 509
1. Finland 543
2. Sydkorea 534
3. Kanada 528
4. Australien 525
5. Liechtenstein 525
6. Nya Zeeland 522
Sverige 514
1. Finland 548
1. Japan 548
3. Hongkong 539
4. Sydkorea 538
5. Liechtenstein 525
5. Australien 525
Sverige 506
1. Sydkorea 550
2. Finland 548
2. Hongkong 548
4. Japan 547
5. Nya Zeeland 533
6. Macao 532
Sverige 509

[1]

Resultaten är viktade så att medelvärdet av samtliga test ska vara 500 och standardavvikelsen 100. År 2003 var medelvärdet för de svenska eleverna som gjorde Pisa-testet 509 i matematik, 514 på läsdelen och 506 på den naturvetenskapliga delen. Sverige låg alltså över medel i alla tre områdena. 41 länder ingick i Pisa 2003.


Pisa 2012 (publicerad i december 2013)[redigera | redigera wikitext]

I Pisa-studien 2012, som kom i december 2013, erhölls följande resultat för de sex bästa länderna samt placeringen för Sverige. Studien väckte debatt i Sverige eftersom man sjunkit från att ha varit över medelsnittet till att ha fallit under medelsnittet för de undersökta länderna, bestående av både OECD- och icke OECD-länder.[3]

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap
1. Shanghai (Kina) 613
2. Singapore 573
3. Hongkong (Kina) 561
4. Taiwan (Kina) 560
5. Sydkorea OECD 554
6. Macao (Kina) 519
38. Sverige OECD 478
1. Shanghai (Kina) 570
2. Hongkong (Kina) 545
3. Singapore 542
4. Japan OECD 538
5. Sydkorea OECD 536
6. Finland OECD 524
37. Sverige OECD 483
1. Shanghai (Kina) 580
2. Hongkong (Kina) 555
3. Singapore 551
4. Japan OECD 547
5. Finland OECD 545
6. Estland OECD 541
38. Sverige OECD 485

Sverige låg alltså över medel i alla tre områdena år 2003 för att 10 år senare ligga klart under genomsnittet i alla tre områdena.

PISA 2012 Results in Focus, page 5. OECD.
PISA 2012, resultaten i koncentrat. Sammanfattning av rapport 398, 2013. Sid 28. Skolverket.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sveriges resultat har successivt sjunkit i samtliga tre ämnen, i Pisa 2006, 2009 såväl som 2012, och alla tre resultaten 2012 ligger därmed under OECD-genomsnittet. Nedgången har varit snabbare än i flertalet andra länder, och den snabbaste nedgången har varit i ämnet matematik, där resultatet har minskat med 38 punkter från 2003 till 2012.[4]

Analys[redigera | redigera wikitext]

Ett antal faktorer av betydelse för resutatet har identifierats:[5]

Studietradition i hemmet
Mängden böcker i hemmet är den socioekonomiska faktor som har störst korrelation med individens Pisa-resultat.
Invandring
Utländsk bakrund har också betydelse för individens resultat, men mindre än antalet böcker i hemmet.[5] Första generationens invandrare har inte svenska som modersmål och deras bristande läsförståelse kan påverka alla de undersökta skolämnena. Ökningen av antalet invandrare i landet under perioden är emellertid så liten att det enligt Skolverket enbart kan vara en marginell del i förklaringen till nationens försämrade resultat.[6] Arbetskraftsinvandring är ofta högutbildad, men Sverige har låg andel arbetskraftinvandring jämfört med många andra länder.[7] I Pisa 2002 uppvisade andra generationens invandrare resultat nära genomsnittsungdomarna i Sverige, vilket har tolkats som tecken på god integation,[7] men på senare år har andra generationens invandrare uppvisat resultat som är närmare första generationens invandrare, vilket har tolkats som bristande integrationspolitik och att invandrare behöver tas bättre om hand av skolsystemet.
Kön
Svenska pojkar har tappat mer än flickorna jämfört med övriga OECD,[5] och här spekuleras i att svenska pojkars omfattande dataspel tar tid från läxläsandet,[8] medan andra tvärtom ser pedagogiska dataspel som en möjlighet att förbättra resultaten.

Diskussion och kritik[redigera | redigera wikitext]

Pisa-undersökningen 2012 startade en het debatt bland en rad politiska partier och organisationer i Sverige om skolan och kunskapskraven,[9][10][11][12][13][14] en debatt som kommer att pågå fram till riksdagsvalet i september 2014. Betydelsen av olika politiska reformer har debatterats, exempelvis om de försämrade resultaten kan vara förorsakade av:

  • Kommunaliseringen av skolan i Sverige (som enligt kritiker ledde till svagare statlig kvalitetskontroll, lägre lärarlöner, försämrade arbetsvillkor, att fler lärare lämnar yrket för mer välbetalda jobb, samt svaga meritvärden bland studenter som söker till lärarutbildningen),
  • bristande teoretiska ämneskunskaper och ämnesdidaktik i lärarutbildningen,
  • friskolereformen och det fria skolvalet (vilka misstänks bidra till ökad segregering och minskad interkulturalitet)
  • ökad administrativ börda för lärare, detaljstyrande målrelaterade betyg
  • brist på nationella prov för några år sedan och avsaknad av betyg i tidigare klasser

Ulf P Lundgren, professor, Uppsala, var med och tog fram Pisa och anser att Pisa i grunden är bra. Dock saknar han en diskussion om vilka kompetenser som Pisa egentligen mäter. Han menar att barn inte bara lär sig läsning och matematik i skolan, utan också utanför skolan. Enligt Pasi Sahlberg, professor vid Helsingfors Universitet, är Pisa användbart vid djupare analyser av skolsystemen i olika länder. Men ser också begränsningar, bland annat att studien bara mäter akademiska prestationer i läsning, matematik och naturvetenskap vid 15 års ålder. Då genomsnittliga prestationer är låga så hänger det ofta ihop med förskoleverksamheten och/eller grundskolan, menar han.[15]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Engelska Wikipedia om PISA
  2. ^ Engelska Wikipedia om PIAAC
  3. ^ http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/kraftig-forsamring-i-pisa-1.167616
  4. ^ Lars Näslund, Svenska skolan rasar i stor jämförelse, Expressen 2013-12-03
  5. ^ [a b c] "Lita inte på Pisarapporten", intervju med Jan-Erik Gustavsson, SVT Nyheter 24 jan 2014
  6. ^ Pisa 2012 - en summering (med referat av Skolverkets analys
  7. ^ [a b] ”Where Immigrant Students Succeed”, Rapport från expertmötet i Haag den 23 nov 2006, Mikael Stigendal, Malmö Högskola
  8. ^ http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article18443305.ab
  9. ^ http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/12/03/sverige-rasar-pisa-undersokning
  10. ^ http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-samst-i-klassen/
  11. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/pisa-studien-sveriges-skola-samst-i-norden_8786376.svd
  12. ^ http://www.sns.se/nyheter/2013/12/sns-debatt-om-pisa-raset
  13. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5723387
  14. ^ http://www.dagensarena.se/innehall/pisa-studien-resultaten-for-svenska-elever-fortsatter-falla/
  15. ^ Vad säger PISA om svenska skolan, i Magasin 360, nr 1 2012.


Se även[redigera | redigera wikitext]