Panorama (målning)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En panoramamålning är en långsträckt målning med en obruten vy över ett större område, oftast ett landskap, ett fältslag eller historisk händelse.

Den ursprungliga betydelsen av ordet är en målning som ger en 360 graders avbildning av vyn, även kallad rundmålning eller cyklorama. Dessa panoramamålningar visas i tillfälliga eller permanenta byggnader med ett cylindriskt utställningsrum. De var mycket populära i Europa och USA under 1800-talet. I dag finns ett tiotal av de gamla målningarna kvar i Europa och fem i Nordamerika.

Termen panorama kommer från grekiska pan-, hel, all, allt och horama, syn.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Panorama Mesdag föreställande fiskebyn Scheveningen målades av Hendrik Willem Mesdag 1880. Målningen är drygt 14 meter hög och 120 meter lång. Observera den s.k. ”faux terrain”, falska terrängen, i förgrunden. Målningen finns i Haag, Holland.
Panorama Mesdag föreställande fiskebyn Scheveningen målades av Hendrik Willem Mesdag 1880. Målningen är drygt 14 meter hög och 120 meter lång. Observera den s.k. ”faux terrain”, falska terrängen, i förgrunden. Målningen finns i Haag, Holland.


Termen panorama myntades 1787 när irländaren Robert Barker presenterade en 360° landskapsmålning som åskådaren kunde se från en utsiktspunkt. Målningen förställde staden Edinburgh, The View of Edinburgh, och visades i London 1788. Några år senare lät Barker bygga en tvåvånings rotunda på Leicester Square som fungerade till 1868, under dessa år visades 126 panoramor där.

Barkers idé med att visa landskapsmålningar i en rotunda fördes vidare till Frankrike av amerikanen Robert Fulton. 1799 uppförde han en rotunda i Jardin des Capucines i Paris där han visade en panoramamålning av Paris av konstnären Pierre Prevost.

Panoramamålningar blev snabbt mycket populära och målningar ambulerade runt kontinenten och visades i tillfälligt uppförda rotundor. Så visades till exempel Londonmålningen Panorama över London från Albion Hill i Hamburg 1799 och i Wien 1804.

Illusionen av verklighet och känslan av närvaro som panoramorna skapade förstärktes ytterligare när målningarna så småningom byggdes ut med en så kallad ”faux terrain”. En ”faux terrain” (sv: falsk terräng) var en tredimensionell förlängning av den platta målningen, en förgrund med verkliga föremål som gräs, grus, vagnar, staket och liknande som gjorde åskådaren ännu mer indragen i målningens illusion. En sådan falsk terräng användes för första gången i Panorama över slaget vid Navarino som visades i Paris 1827.

Med panoramornas enorma popularitet och det ökade antal målningar som fraktades runt och visades på många ställen i Europa – Panorama över Saltzburg, till exempel, turnerade runt kontinenten under tio år och visades så lång norrut som Oslo – ökade behovet av en samordning. På initiativ av William Burton infördes i 1800-talets början standarmått på både målningar och rotundor (tyvärr finns inga uppgifter om måttens storlek).

I början av 1800-talet föreställde de flesta panoramamålningarna landskap och stadsvyer men under seklets sista decennier blev målningar med historiska motiv de dominerande. Denna trend började 1873 med Panorama över belägringen av Paris som föreställde händelser från det nyligen genomlidna kriget mellan Frankrike och Preussen och visades i en magnifik rotunda på Champs Elysées. Målningen visades även i Berlin och London och blev en publiksuccé.

Så kom målningar som Slaget vid Raclawice, Belgiska upproret 1830, Grundandet av Magyarbosättningen, De Kristna Martyrerna och Korsfästelsen. Vid 1800-talets slut turnerade ett hundratal panoramamålningar med titlar liknande dessa runt i Europa. Men i och med uppfinningen av filmen och biografen förlorade panoramorna sin publik. Vid 1900- talets början försvann de undan för undan. I dag finns ett tiotal permanenta rotundor med äldre panoramamålningar kvar i Europa.

Panoramamålningen Slaget vid Borodino, 15 x 115 meter, målad av Franz Roubaud 1912. Moskva..
Panoramamålningen Slaget vid Borodino, 15 x 115 meter, målad av Franz Roubaud 1912. Moskva..


Panoramor i Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

Fem äldre panoramor finns ännu i Nordamerika: Jerusalem vid Kristi död (1886) i Sainte Anne, utanför Québec, Kanada; Gettysburg Cyclorama (1863), som visar ett slag från amerikanska inbördeskriget, finns i Gettysburg, Pennsylvania; Panorama över parken och slottet i Versailles (1863) av konstnären John Vanderlyn på Metropolitan Museum of Art i New York; Cyclorama över slaget vid Atlanta (1864) i Atlanta, Georgia. Ett femte panorama som också avbildar en scen från slaget vid Gettysburg är dåligt underhållen och visas ej för publik.

Panoramor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Stockholm fanns mellan 1889 och 1896 en rotundabyggnad för panoramamålningar vid Kaptensudden på Djurgården.[1]

På Djurgården byggdes även Biologiska Museet som är en kombination av diorama och panorama. Museet stod färdigt 1893 och är uppbyggt som en rotunda där besökaren står vid en balustrad i mitten och ser ut över ett landskap med torkade växter och uppstoppade djur mot en fond av målningar gjorda av Bruno Liljefors med hjälp av Gustaf Fjæstad. Museet är värt ett besök.

Grundaren av Biologiska Museet, zoologen Gustaf Kolthoff, stod även för utformningen av Biologiska museet i Uppsala, kallat Biotopia, och Biologiska Museet i Södertälje. Dessa museer kombinerar också en konstgjord natur med målningar.

Moderna panoramor[redigera | redigera wikitext]

Panoramor från sent 1900-tal finns bland annat i Pleven i Bulgarien med målningen Belägringen av Pleven 1877 som målades 1977. I Volgograd (tidigare Stalingrad) i Ryssland öppnades 1982 stadens Panorama Museum; här visas målningen Slaget vid Stalingrad.[2] Än idag målas panoramamålningar och byggs rotundor, i Kina och Nordkorea har ett tjugotal uppförts under de senaste femtio åren (se lista på Panorama (Kunst), tyska Wikipedia).

Äldre panoramamålningar i Europa idag[redigera | redigera wikitext]

Det ungerska panoramat om magyarerna målat av Árpád Feszty visades vid Världsutställningen i London 1899 med namnet The Arrival of the Hungarians.
Panorama Raclawicka, Wroclaw, Polen.

Rotunda: Feszty-körkép, Szoborkert. Målning: Panorama över Magyarbosättningen (1892-1894).

Rotunda: Saltzburg Casino. Målning: Vy över Saltsburg (1824-29).

Rotunda: Wocher Panorama. Målning: Vy över staden Thun (1809 -1814).

Rotuna: Verein zur Erhaltung des Bourbaki Panorama. Målning: Bourbaki Panorama (1881), visar scener från fransk-preussiska kriget.

Rotunda: Panorama Kreuzigung Christi. Målning: Kristi korsfästelse (1893).

Rotunda: Panorama Raclawicka. Målning: Slaget vid Raclawice (1893.1894).

Rotunda: Panorama Mesdag. Målning: Fiskarbyn Scheveningen (1881).

Rotunda: Riesenrundgemälde Innsbruck. Målning: Slaget vid Berg Isel (1894-1896).

Rotunda: Panorama Kreuzigung Christi. Målning: Korsfästelsen (1903).

Rotunda: Panoramamuseet. Målning: Slaget vid Borodino (1910-1912).

Rotunda: 90 Chemin des Verte Barnes. Målning: Slaget vid Waterloo (1912).

Rotunda: Maroldova-Panorama, Park Kultury a Oddechu. Målning: Slaget vid Lipany.

Rotunda: - . Målning: Belägringen av Sevastopol (1901-1904)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Romuald Nowak: Panoramas, Muzeum Narodowe we Wroclawiu, 1997. ISBN 83-86766-60-3
  • Louis du Chalard & Antoine Gautier, « Les panoramas orientaux du peintre Pierre Prévost (1764-1823) », in Orients, Bulletin de l'association des anciens élèves et amis des langues orientales, juin 2010, p. 85-108.
  • Louis du Chalard & Antoine Gautier, « Le Panorama de Constantinople, anonyme 20 828 du musée du Louvre, dévoile une partie de ses secrets », in Orients, Bulletin de l'association des anciens élèves et amis des langues orientales, juin 2011, p. 95-98.
  • Biologiska Museet i Stockholm
  1. ^ Nordisk Familjebok 1914.
  2. ^ Information om Volograds Panorama Museum på engelska