Panspermi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Illustration av en komet (mitten) som transporterar en bakteriell livsform (infälld) genom rymden till jorden (vänster).

Panspermi (av klassisk grekiska pan, ’allt’, och sperma, ’frö’) [1] , numera oftast omnämnd som panspermiteorin eller panspermihypotesen, är hypotesen att liv existerar och sprids genom universum, och att livet på jorden har kommit hit på detta sätt.

Panspermi är en gammal tanke, som fick större genomslag i början av 1900-talet då det framfördes av Svante Arrhenius [2] [3] och det återkommer ofta även i modern astrobiologi. Nutida forskning har visat att exempelvis vissa bakterier möjligen kan leva länge i rymdmiljö, [4] och även högre djur som trögkrypare har visats överleva åtminstone några veckor i rymden. [5] Visst stöd kan alltså sägas finnas för att transport av liv kan vara möjlig inom ett planetsystem. Ett möjligt evidens för panspermi är Murchisonmeteoriten. [6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det första kända omnämnandet av begreppet var i skrifter av den grekiska filosofen Anaxagoras från 400-talet f.Kr.. [7] Panspermi började anta en mer vetenskaplig form genom förslagen av Jöns Jacob Berzelius (1834), [8] Hermann E. Richter (1865), [9] Kelvin (1871), [10] Hermann von Helmholtz (1879) [11] [12] och blev slutligen en detaljerad hypotes genom insatser av den svenske kemisten Svante Arrhenius (1903). [13]

Sir Fred Hoyle (1915–2001) och Chandra Wickramasinghe (född 1939) var inflytelserika förespråkare av panspermi. [14] [15] 1974 föreslog de hypotesen att en del rymdstoft i hög grad var organiskt (innehåller kol), vilket Wickramasinghe senare bevisade. [16] [17] [18] Hoyle och Wickramasinghe hävdade vidare att livsformer fortsätter att komma in i jordens atmosfär, och kan vara orsaken till epidemiska utbrott, nya sjukdomar och införandet av nytt genetiskt material som krävs för makroevolution. [19]

Under en presentation 7 april 2009 så uttryckte fysikern Stephen Hawking sin åsikt om vad människor kan stöta på när de beger sig ut i rymden, exempelvis möjligheten om främmande liv genom panspermihypotesen. [20]

Life could spread from planet to planet or from stellar system to stellar system, carried on meteors.
— Stephen Hawking, Origins Symposium, 2009[20]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Panspermi, artikel i Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1914, spalt 1456-1457.
  2. ^ Svante Arrhenius, Världarnas utveckling. Hugo Gebers förlag, Stockholm 1906.
  3. ^ Svante Arrhenius, Panspermy: the transmission of life from star to star. Scientific American, volym 196, sid 196, 1907.
  4. ^ Lunar Germ Colony or Lab Anomaly? ”Nyhetssida från Astrobiology Magazine. 2004-11-21. http://www.astrobio.net/news/article1311.html Lunar Germ Colony or Lab Anomaly?. Läst 2008-09-15. 
  5. ^ ”Björndjur de första djur som överlevt i rymden”. Europeiska rymdorganisationen. 2008-09-15. http://www.esa.int/esaCP/SEM9HSP4KKF_Sweden_0.html. Läst 2014-07-29. 
  6. ^ Lindblad, Tomas (2007-08-21). ”Spegelvända molekyler skapar oreda i naturen”. Allt om vetenskap. http://www.alltomvetenskap.se/index.aspx?article=792. Läst 2014-07-29. 
  7. ^ Margaret O'Leary (2008) Anaxagoras and the Origin of Panspermia Theory, iUniverse publishing Group, # ISBN 978-0-595-49596-2
  8. ^ Berzelius (1799-1848), J. J.. Analysis of the Alais meteorite and implications about life in other worlds. 
  9. ^ Lynn J. Rothschild; Adrian M. Lister (juni 2003). Evolution on Planet Earth - The Impact of the Physical Environment. Academic Press. Sid. 109–127. ISBN 978-0-12-598655-7 
  10. ^ Thomson (Lord Kelvin), W. (1871). ”Inaugural Address to the British Association Edinburgh. "We must regard it as probably to the highest degree that there are countless seed-bearing meteoritic stones moving through space."”. Nature "4" (92): sid. 261–278 [262]. doi:10.1038/004261a0. 
  11. ^ The word: Panspermia”. New Scientist (2541). http://www.newscientist.com/article/mg18925411.900-the-word-panspermia.html. Läst 2013-07-29. 
  12. ^ ”History of Panspermia”. http://www.panspermia-theory.com/home-page/history-of-panspermia. Läst 2014-07-29. 
  13. ^ Arrhenius, S., Worlds in the Making: The Evolution of the Universe. New York, Harper & Row, 1908.
  14. ^ Napier, W.M. (2007). ”Pollination of exoplanets by nebulae”. Int.J.Astrobiol "6" (3): sid. 223–228. doi:10.1017/S1473550407003710. 
  15. ^ Line, M.A. (2007). ”Panspermia in the context of the timing of the origin of life and microbial phylogeny”. Int. J. Astrobiol "6" (3): sid. 249–254. doi:10.1017/S1473550407003813. 
  16. ^ Wickramasinghe, D. T. (1980). ”The 3.4-µm interstellar absorption feature”. Nature "287" (5782): sid. 518. doi:10.1038/287518a0. 
  17. ^ Allen, D. A. (1981). ”Diffuse interstellar absorption bands between 2.9 and 4.0 µm”. Nature "294" (5838): sid. 239. doi:10.1038/294239a0. 
  18. ^ Wickramasinghe, D. T. (1983). ”Three components of 3?4 ?m absorption bands”. Astrophysics and Space Science "97" (2): sid. 369. doi:10.1007/BF00653492. 
  19. ^ Fred Hoyle, Chandra Wickramasinghe; John Watson (1986). Viruses from Space and Related Matters. University College Cardiff Press 
  20. ^ [a b] Weaver, Rheyanne (2009-04-07). ”Ruminations on other worlds”. statepress.com. http://www.statepress.com/archive/node/5745. Läst 2013-07-29. 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Panspermia