Panterflugsvamp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Panterflugsvamp
LC [1]
European Panther.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Agaricales
Familj Amanitaceae
Släkte Flugsvampar
Amanita
Art Panterflugsvamp
A. pantherina
Vetenskapligt namn
§ Amanita pantherina
Auktor (DC.) Krombh. 1846[2]
Synonymer
Amanita pantherina f. robusta A. Pearson 1946[3]
Amanitaria pantherina (DC.) E.-J. Gilbert 1941[4]
Agaricus pantherinus DC. 1815[5]

Den mykologiska karaktären hos panterflugsvamp:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Flat cap icon.svg
hatt:
plan

Free gills icon.png
skivtyp:
fria

Poisonous toxicity icon.png
ätlighet:
giftig

Psychoactive toxicity icon.png

psykoaktiv

Ring and volva stipe icon.png
fot:
ring och strumpa

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
vit

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

Panterflugsvamp eller panterfläckig flugsvamp (Amanita pantherina) är en art i familjen Amanitaceae och släktet flugsvampar. Svampen växer på marken i blandskog i Europa och Nordamerika. Den växer i hela Sverige men framför allt söder om biologiska norrlandsgränsen.

Utseende och ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fruktkropparna hos panterflugsvamp kommer från sommar till höst. Svampen blir oftast 6–10 cm hög med en fotdiameter på 1–2 cm och en hattdiameter på 5–12 cm. Foten är ihålig, har såväl ring som strumpa och har även en tydligt avgränsad knöl vid basen. Ringen är vit och glansig. Hatten är oftast ljust gråbrun till mörkbrun och är täckt av små vita hyllerester. Hattformen är kuddformad till utbredd, hattens kant har radiära (ekerliknande) fåror och hatthuden är avdragbar. Skivorna sitter tätt och är mjuka och vita. Sporerna är brett ovala, mäter cirka 8–12 gånger 6,7–7,5 mikrometer, är vita och amyloida (färgas blå av jodlösning).

Arten kan framför allt förväxlas med gråfotad flugsvamp (A. spissa) och grå kamskivling (A. vaginata). Förväxlingar mellan panterflugsvamp och de ätliga arterna rodnande flugsvamp (A. rubescens) och stolt fjällskivling (Macrolepiota procera) har lett till flera förgiftningsfall.

Giftighet[redigera | redigera wikitext]

Panterflugsvamp producerar ibotensyra och muscimol [6] och är därför psykoaktiv, men har på grund av de höga halterna inte använts som enteogen i någon högre utsträckning.[7]

Svampen är Sveriges tredje giftigaste flugsvamp, efter vit flugsvamp (A. virosa) och lömsk flugsvamp (A. phalloides). Förgiftningar med dödlig utgång har inträffat, men då efter förtäring av relativt stora mängder av svampen.[8] Carl Mörner skrev 1919 att panterflugsvamp och stenmurkla är de svampar som har störst variation i mängden gift i olika individer.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”The Danish Red Data Book - Amanita pantherina (DC.: Fr.) Krombh.” (på engelska). 2007-11-02. http://thor.dmu.dk/1_Om_DMU/2_Tvaer-funk/3_fdc_bio/projekter/redlist/data_en.asp?ID=4540&gruppeID=90. Läst 2010-02-13. 
  2. ^ ”Catalogue of Life : 2009 Annual Checklist : Amanita pantherina (DC.) Krombh. 1846” (på engelska). 2008-09-05. http://www.catalogueoflife.org/show_species_details.php?record_id=59447656. Läst 2010-02-07. 
  3. ^ A. Pearson (1946) , In: Trans. Br. mycol. Soc. 29(4):191
  4. ^ E.-J. Gilbert (1941) , In: Icon. Mycol. (Paris) 27:70, 76
  5. ^ de Candolle & Lamarck (1815) , In: Fl. franç., Edn 3 (Paris) 5/6:52
  6. ^ Bresinsky, Andreas; Besl Helmut (1990) (på eng). A colour atlas of poisonous fungi: a handbook for pharmacists, doctors, and biologists. London: Wolfe. Libris 5527725. ISBN 0-7234-1576-5 
  7. ^ North, Pamela (1967). Poisonous Plants and Fungi in colour. Blandford Press & Pharmacological Society of Great Britain. Sid. 114 
  8. ^ Ammirati, Joseph F; Traquair James A, Horgen Paul A (1985) (på eng). Poisonous mushrooms of the northern United States and Canada. Minneapolis, Minn.: University of Minnesota Press. Sid. 81. Libris 8560545. ISBN 0-8166-1407-5. http://books.google.se/books?id=nhWbsGB7z4cC&lpg=PA81&ots=SCCIyF5C_6&dq=%22amanita%20pantherina%22%20reported%20deaths&pg=PA81#v=onepage&q=%22amanita%20pantherina%22%20reported%20deaths&f=false 
  9. ^ Holmberg, sid. 156