Småhus

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Parhus)
Hoppa till: navigering, sök

Ett småhus är en mindre byggnad som är avsett som bostad för ett enskilt hushåll eller som fritidshus. Småhus förekommer oftast i utkanten av städerna, i villaförorter, i mindre samhällen eller på landsbygden.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Historiskt fanns huvudsakligen två typer av enbostadshus, det urbana huset och det agrara huset. Det urbana huset, som förekom i de äldre stadssamhällena bestod oftast av ett bostadshus ut mot gatan, med innanförliggande ekonomibyggnader, som brygghus, stall, med mera. Dessa stadsgårdar var ofta sammanbyggda, både med sina egna byggnader och angränsande gårdar. På landsbygden var dock bostadshusen oftast friliggande, liksom de flesta av ekonomibyggnaderna. De mer förmögna borgarna i städerna började, i synnerhet i Italien under renässansen, bygga sommarbostäder strax utanför stadens gräns som komplement till bostäderna inne i staden. Denna sed spred sig sedan vidare och i bland annat Sverige byggdes från och med 1700-talet så kallade landerier på en del städers donationsjordar. Som ett svar på de allt mer överexploaterade bostadsområdena i städerna uppkom under 1800-talet trädgårdsstadsrörelsen, som efterlyste en miljö som kunde förena fördelarna med både staden och landsbygden. Flera statliga exempelområden uppfördes i både Frankrike och Storbritannien vid århundradets mitt, men även industrialister uppförde trädgårdsstäder åt sina arbetare i anknytning till sina fabriker. Dessa områden kunde bestå av både radhus och friliggande småhus. Den svenska egnahemsrörelsen i början av 1900-talet, som gav mindre bemedlade jordbrukshushåll lån till att uppföra egna bostäder, bidrog till att ett flertal småhus uppfördes på landsbygden vid denna tid.

Omfattning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det finns idag omkring 2 miljoner bostäder i småhus i Sverige, med något mer än halva befolkningen.[1]

Typer av småhus[redigera | redigera wikitext]

Villa med eternitfasad.
Ett modernt parhus.
Radhus på Ålstensgatan i Bromma. De s.k. "Per-Albinhusen".
Radhus i Ystad.
Kedjehus på Egnahem i Huskvarna
Typiskt svenskt fritidshus i Dalarna.

Villa[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Villa

En villa är ett friliggande småhus avsett att vara en enfamiljsbostad, men man brukar skilja på villa och stuga. En av de stora kvaliteterna för en villa är möjligheten att få dagsljus från fyra håll och det faktum att rum i huset kan få ljusinsläpp från flera riktningar. En vanlig enfamiljsvilla har ovan mark oftast en, en och en halv, eller två våningar, i mer sällsynta fall tre. Även källare kan förekomma på många håll. De första villorna i modern bemärkelse är från 1820-talet och kan ses i bostadsområden i London och Berlin. I Sverige byggdes de första villaområdena i Göteborg på 1840-talet. Hela stadsdelar av villor uppkom i början av 1900-talet i och med egnahemsrörelsen, som på 1930-talet övergick till självbyggeri. Prefab-tekniken gjorde att det på 1970-talet kunde uppstå helt nya villaområden, byggda i stor skala.

Parhus[redigera | redigera wikitext]

Ett parhus är ett småhus avsett för två hushåll. Planlösningen är oftast symmetrisk, och det brukar inte finnas några invändiga dörrar mellan bostäderna. Parhus gjordes först 1960 i Tyskland då det var vanligt med parhus. Att bygga två nästan identiska hus samtidigt är ett sätt att bygga nytt på ett billigt sätt. Därför finns många parhus i de nya bostadsområden och förorterna som byggdes i England (1930-talet), Irland, Kanada (1950-talet) och Nederländerna (framför allt sedan 1980-talet framåt). I Sverige är parhus relativt ovanliga. Parhus skall inte förväxlas med begreppet parstuga, som är en typ av planlösning.

Radhus[redigera | redigera wikitext]

Radhus betecknar bostadshus som är sammanlänkade i ytterväggarna. Det är en mycket vanligt förekommande förortsbebyggelse i Storbritannien, Tyskland och Skandinavien. De första radhusen byggdes i Paris så tidigt som 1605–1612, och nådde England på 1600-talets andra hälft i samband med återuppbyggnaden av London efter den stora branden. I industrialismens England ökade användningen av radhus kraftigt i form av arbetarbostäder där samma form återupprepades flera gånger längs gatan. Många samhällsbyggare och arkitekter var skeptiska till radhuset som boendeform långt in på 1940-talet. Under 1950-talet tog radhusbyggandet fart i Sverige, främst för att de var så yteffektiva när städerna expanderade. Tidiga radhus från 1900–1960 talen har på senare år blivit en allt mer eftertraktad boendeform i storstäderna. Främst arkitektritade 1930- och 1950-talshus har kommit på modet.

Stadsradhus är höga, smala radhus som är anpassade[förtydliga] för stadsmiljö.[källa behövs]

Kedjehus[redigera | redigera wikitext]

Kedjehus är en typ av radhus som dock har en mer friliggande karaktär än dessa. Liksom radhusen är byggnaderna sammanlänkande, men sammankopplingen är oftast utförd genom en mindre bibyggnad till byggnaden, till exempel ett garage. Ett kedjehus kan därför erhålla bättre ljusinsläpp än ett radhus tack vare fler fria väggytor.

Fritidshus[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Fritidshus

Ett fritidshus är ett hus, en stuga eller ett torp, i allmänhet på landsbygden. Det kan vara en mycket enkel friggebod eller kolonistuga utan några bekvämligheter eller en grosshandlarvilla i skärgården med all komfort. Även utlandet har sina fritidshus eller stugor. I England heter det weekend cottage, i Finland mökki, i Frankrike chaumière, i Italien seconda casa, i Norge hytte och i Tyskland Hütte eller Ferienhaus och ryssen har sin datja. I Sverige och i Svenskfinland säger man stuga.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Laila Reppel i Vetenskapsradion: Forum, 2009-12-07 och 2009-12-07