Paris

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Paris (olika betydelser).
Koordinater: 48°51′N 2°21′Ö / 48.850°N 2.350°Ö / 48.850; 2.350
Paris
Huvudstad
Paris, med Eiffeltornet i förgrunden och skyskraporna i La Defense i bakgrunden
Paris, med Eiffeltornet i förgrunden och skyskraporna i La Defense i bakgrunden
Flag of Paris.svg
Flagga
Grandes Armes de Paris.svg
Stadsvapen
Officiellt namn: Ville de Paris
Motto: Fluctuat nec mergitur
Land  Frankrike
Region Île-de-France
Departement Paris (75)
Arrondissement 20:e
Landmärke Eiffeltornet
Flod Seine
Koordinater 48°51′N 2°21′Ö / 48.850°N 2.350°Ö / 48.850; 2.350
Area 105,40 km²[1]
 - tätort 2 723,03 km²[1]
 - storstadsområde 14 518,30 km²[1]
Folkmängd 2 203 817 (1 januari 2009)[2]
 - tätort 10 197 678 (1 januari 2007)[3]
 - storstadsområde 11 836 970 (1 januari 2007)[3]
Befolkningstäthet 20 909 invånare/km²
 - tätort 3 745 invånare/km²
 - storstadsområde 815 invånare/km²
Borgmästare Bertrand Delanoë (PS) (2008–2014)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
France location map-Regions and departements.svg
Red pog.svg
Webbplats: www.paris.fr

Paris (fr. uttal: pa.ˈʁi, pari) är huvudstaden i Frankrike. Staden är belägen vid floden Seine och grundades av romarna under namnet Lutetia. Paris utgör ett eget departement i regionen Île-de-France. Staden delas in i 20 arrondissement. Paris innerstad har cirka 2,2 miljoner invånare och med förorter över 11 miljoner invånare. Paris är ett av världens viktigaste affärs- och kulturcentrum. Som en av de mest betydelsefulla globala städer är Paris även ett viktigt politiskt, teknologiskt och konstnärligt centrum, samt ansedd som modets och gastronomins huvudstad [4]. Paris besöks årligen av över 30 miljoner utländska turister, vilket gör staden till en av Europas mest besökta städer.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Paris historia

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Paris (48°51′N 02°20′Ö / 48.850°N 2.333°Ö / 48.850; 2.333) ligger runt floden Seine och innerstaden delas in i högra stranden (rive droite) och vänstra stranden (rive gauche). I floden finns det två öar som utgör stadens historiska kärna: Île de la Cité, där man idag återfinner bland annat Conciergeriet (justitiepalatset) och katedralen Notre-Dame de Paris, och Île Saint-Louis, som ligger öster om den förra ön. Det finns fler än 30 broar i Paris.

Det egentliga Paris, det vill säga det område som har Paris som postort, är inte speciellt stort, bara cirka 11 kilometer i diameter som mest, och där bor omkring 2,2 miljoner människor. Skillnaden gentemot många andra storstäder i världen är att Paris har kvar sina officiella gränser från 1860, medan de flesta andra storstäder som London och New York har flyttat ut sina gränser. I storstadsregionen runt Paris bor dock fler än 11 miljoner människor.

Innerstaden är indelad i tjugo distrikt, så kallade arrondissement. Dessa är numrerade 1er (premier), 2ème (deuxième) etcetera till 20ème (vingtième) och numret anges ofta med romerska siffror. Det första arrondissementet ligger precis mitt i staden vid Seine, andra arrondissementet ligger rakt norr om första, och sedan slingrar sig tredje, fjärde och så vidare fram som en kanelbulle två och ett halvt varv medurs. Numreringen avspeglar ungefär hur Paris har växt med tiden genom att införliva utanförliggande byar.

Generellt kan sägas att Paris saknar de stora bostadsområden som finns i de flesta städer. Eftersom staden är mycket kompakt och tätbefolkad finns restauranger, kaféer, affärer och kontor på nästan varje gata.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Brofäste vid Pont Alexandre III i Paris.

Arrondissementen är inte alls enbart en administrativ angelägenhet, utan även i helt informella sammanhang ett av de vanligaste sätten att ange ungefär var något befinner sig i Paris. Privata postadresser inom Paris har 750XX som postnummer, där XX är arrondissementets nummer (75002, 75014 etcetera). Generellt kan sägas att de centralt belägna arrondissementen anses finare och är dyrare, men det arrondissement som hyser allra flest överdådiga paradvåningar är det sextonde, beläget i sydvästra Paris och omgärdat av Seine och Bois de Boulogne. Det folkrikaste arrondissementet är det femtonde, söder om Eiffeltornet, som har drygt 225 000 invånare, medan det första bara har knappt 17 000 invånare. Arrondissementen söder om floden (vänstra stranden) har traditionellt förknippats med intellektuella, akademiker, konst och film, och där ligger Latinkvarteren (Quartier Latin), Saint Germain-kvarteren och Montparnasse. Centrala staden norr om floden (högra stranden) förknippas istället med affärer, och där ligger Louvren och de stora shoppingboulevarderna, men även Montmartre och Place de la Bastille.

Parallellt med arrondissementssystemet finns ett antal mer traditionella namn på stadsdelar, som till exempel Saint Germain, Quartier Latin, Marais, Montmartre, Montparnasse, Belleville, Menilmontant.

Parker[redigera | redigera wikitext]

Inne i Paris innerstad finns flera parker, till exempel Jardin du Luxembourg i sjätte arrondissementet, Jardin des Tuileries framför Louvren, Parc des Buttes Chaumont i nittonde arrondissementet och Parc Montsouris i fjortonde arrondissementet. Utöver detta finns det en botanisk trädgård, Jardin des Plantes, några kyrkogårdar (till exempel Père Lachaise och Montparnassekyrkogården) samt ett antal öppna fält av symmetrisk paradkaraktär, exempelvis Champs de Mars (Marsfälten) framför Eiffeltornet.

I utkanten av innerstaden, precis vid gränsen mot de förorter som i rent juridisk bemärkelse inte tillhör Paris, finns två stora parker, Bois de Boulogne i väster och Bois de Vincennes i öster.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Paris har ett maritimt klimat med milda och små temperaturskillnader mellan årstiderna och som sällan har extremt höga eller låga temperaturer.

Somrarna är varma med temperaturer på ca. 22 - 25 °C dagtid och nattetid 13 - 16 °C. På vintrarna sjunker temperaturerna nästan aldrig under noll, och ligger som regel runt 3 - 8 °C. Snöfall i Paris sker mycket sällan, men kan ske under vissa vintrar, snön stannar dock sällan kvar på marken.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 7 8 12 15 19 22 24 25 21 16 10 8
 Lägsta medeltemp. 3 3 5 7 11 13 16 15 13 9 5 4
 Nederbörd 54 44 49 53 65 55 63 43 55 60 52 59

[6][7]

Den högsta temperaturen som uppmätts i Paris var 40 °C 1947, och den lägsta var -24 °C 1873. Men under Europeiska värmeböljan 2003 hade Paris temperaturer på 38 °C under flera dygn, vilket orsakade dödsfall bland äldre.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningstäthet[redigera | redigera wikitext]

Vid 1999 års folkräkning var befolkningstätheten i Paris stad 20 164 invånare per kvadratkilometer. Undantaget parkerna Bois de Boulogne och Bois de Vincennes var befolkningstätheten hela 24 448 invånare per kvadratkilometer. Som jämförelse kan nämnas att befolkningstätheten i Manhattan vid 2000 års folkräkning i USA var 25 846 invånare per kvadratkilometer, och 2001 års folkräkning i Storbritannien var den 8 663 invånare per kvadratkilometer i centrala London.

Befolkningstätheten är alltså hög i Paris och kan snarare jämföras med många afrikanska och asiatiska städer än med övriga europeiska städer. I flertalet europeiska och amerikanska städer har trenden snarare varit att många flyttar från stadskärnan till förorterna. Stadskärnan inrymmer istället affärer och kontor, och är lugn på kvällen och natten. Detta är mycket annorlunda i Paris, även om befolkningstätheten i centrum har minskat sedan 1920-talet. Minskningen sker dock knappast i samma takt som i övriga europeiska städer och i amerikanska städer.

Värt att nämnas är att befolkningstätheten i centrala Paris före den industriella revolutionen var mellan 75 000 och 100 000 invånare per kvadratkilometer. Idag är det tätast befolkade arrondissementet i Paris det elfte med en befolkningstäthet på 40 672 invånare per kvadratkilometer (1999). Vissa kvarter i detta arrondissement når till och med 100 000 invånare per kvadratkilometer.

Stad och storstadsområde[redigera | redigera wikitext]

Satellitbild över Paris urbaniserade område.

Staden Paris utgörs av ett av Frankrikes departement, med ett invånarantal på 2 203 817 i början av 2009.[8] Ytan täcker 105,397 km², varav nästan en femtedel (18,469 km²) upptas av parkerna Bois de Boulogne och Bois de Vincennes.

Demografisk utveckling för Paris mellan 1801 och 1926
1801 1851 1881 1926
547 800 1 053 000 2 240 000 2 871 000


Paris urbaniserade område, Unité urbaine de Paris, var med sina 10 197 678 invånare i början av 2007 Europas näst folkrikaste, efter Moskva.[3] Området täcker en yta av 2 723,03 km², vilket omfattar totalt 396 kommuner.[1] De största förorterna är (i storleksordning) Boulogne-Billancourt, Argenteuil, Montreuil, Saint-Denis, Versailles, Nanterre, Créteil, Aulnay-sous-Bois, Vitry-sur-Seine och Colombes.

Paris hela storstadsområde, Aire urbaine de Paris, består av totalt 1 584 kommuner.[1] Med en yta av 14 518,30 km² och 11 836 970 invånare i början av 2007 är Parisområdet ett av Europas folkrikaste storstadsområden,[1][3] med endast Moskva, London och Rhen-Ruhr-regionen i samma storleksklass.

Ekonomi och näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Storstadsområdet kring Paris är en av motorerna i den globala ekonomin. Bruttonationalprodukten i Parisområdet Île-de-France beräknades år 2009 till 552,1 miljarder euro, vilket motsvarade nästan 30% av hela Frankrikes BNP,[9] trots att stadens befolkning bara utgjorde 18,8% av hela landets befolkning vid denna tidpunkt.[10] Om Paris hade varit ett land så hade det varit världens femtonde största ekonomi.[källa behövs]

Enligt siffror från Eurostat stod Paris för 4,5 procent av BNP i EU (med 25 medlemsstater), fastän befolkningen endast var 2,45 procent av EU:s totala vid den tiden (2002).[källa behövs] Trots att storstadsområdet Paris endast är världens tjugoförsta största metropol befolkningsmässigt[11] hamnar man på en femteplats vid jämförelse av dessa metropolers BNP, enligt en studie av PwC.[12]

Vid 1999 års folkräkning var 5 089 170 personer anställda i storstadsområdet Paris,[13] varav 31,5 procent arbetade i Paris innerstad och 16 procent i Hauts-de-Seine (92) där affärsdistriktet La Défense ligger, medan de återstående 52,5 procenten arbetade i förorterna.[källa behövs]

Sektorer[redigera | redigera wikitext]

Paris ekonomi är mycket diversifierad och har inte specialiserats, som till exempel Los Angeles med underhållningsindustri och London med finanstjänster. Turistindustrin upptog till exempel bara 3,6 procent av den totala arbetsstyrkan i storstadsområdet (1999) och är alltså ingen huvudgren inom ekonomin. Paris ekonomi är huvudsakligen en serviceekonomi. Tillverkningsindustrin är fortfarande viktig, storstadsområdet kring Paris är fortfarande ett av Europas viktigaste, men volymen minskar. Det finns en tydlig trend mot förädlingstjänster, speciellt affärstjänster.

Mångfalden i Paris ekonomi avspeglade sig i folkräkningen 1999 där 16,5 procent av de 5 089 170 personer som var anställda i storstadsområdet arbetade inom affärstjänster, 13,0 procent inom handel, 12,3 procent med tillverkning, 10,0 procent inom offentlig administration och försvar, 8,7 procent med sjukvård, 8,2 procent med transporter och kommunikation, 6,6 procent med utbildning och de återstående 22 procenten inom övriga ekonomiska sektorer.

Bland tillverkningsindustrin var el- och elektronikindustrin den största med 17,9 procent av den totala arbetsstyrkan inom tillverkningsindustrin (1999). Förlagsverksamhet och tryckerier anställde 14,0 procent och de återstående 68,1 procenten var fördelade mellan olika andra slags industrier.

Administration[redigera | redigera wikitext]

Efter den omorganisation av Paris-regionen som lagstadgades den 10 juli 1964 och trädde i kraft den första januari 1968 är staden Paris på samma gång ett département och en commune. Före denna lagändring räknades – sedan 1790 – Paris som huvudort i departementet Seine.

I motsats till andra franska städer finns ingen intercommunalité, alltså samarbete mellan kommuner, mellan Paris och stadens förorter. Området för staden Paris täcker alltså enbart själva stadskärnan, och inte de omkringliggande områdena.

Departementet Ville de Paris består av en enda kommun, vilken är indelad i 20 stadsarrondissement. Dessa fastställdes vid den sista markutvidgningen av Paris 1860 och ersatte den tidigare indelningen i 12 arrondissement som hade fastställts den 11 oktober 1795.

Beslutande kommunala organ är borgmästaren (Maire de Paris) och stadsfullmäktige (Conseil de Paris). Varje stadsarrondissement har också ett kommunalråd (Officier Municipale), utnämnt av borgmästaren, och ett fullmäktige, valt av de lokala väljarna.

Paris borgmästare[redigera | redigera wikitext]

Bertrand Delanoë har varit Paris borgmästare sedan 25 mars 2001.
borgmästarskapet indraget till 1848
borgmästarskapet indraget till 1870
borgmästarskapet indraget till 1977

Polisprefekten[redigera | redigera wikitext]

Polisprefekten i Paris (Préfet de Police) är en prefekt, motsvarande landshövding, med utvidgade befogenheter i förhållande till de vanliga prefekterna i landsorten. Polisprefekten har både statliga och kommunala uppgifter och fungerar jämte borgmästaren som verkställande myndighet för Paris stadsfullmäktige. Polisprefekten deltar tillsammans med borgmästaren i stadsfullmäktiges sammanträden och kan begära att stadsfullmäktige eller stadsarrondissementssfullmäktige sammankallas. Polisprefekt sedan 2004 är Pierre Mutz.

Statliga uppgifter

  • Ansvarar för huvudstadens säkerhet.
  • Ansvarar för den statliga polisförvaltningen i huvudstaden.
  • Chef för kriminalpolisen.
  • Polismyndighet i Paris och departementen Hauts-de-Seine, Seine-Saint-Denis och Val-de-Marne.
  • Civilbefälhavare i Paris försvarszon (de åtta departement som utgör Île-de-France).
  • Ansvarar för den operativa ledningen av järnvägstransportsäkerheten i Île-de-France.

Kommunala uppgifter

  • Ansvarar för den kommunala polisförvaltningen.

Polisprefekturen är den förvaltningsmyndighet som biträder polisprefekten med att genomföra sina uppgifter. 43 % av polisprefekturens budget anslås av Paris stadsfullmäktige. Resten anslås av inrikesministeriet.

Polisprefekturens organisation

  • Regional kriminalpolisdirektion
  • Regional kriminalunderrättelsedirektion
  • Urban närpolisdirektion
  • Direktion för utrycknings- och trafikpolis
  • Teknisk och logistisk direktion
  • Generalinspektion
  • Administrativ polisdirektion
  • Trafik- och hälsovårdsinspektion

Paris brandförsvar sorterar också under polisprefekten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Eiffeltornet är en av Paris mest kända byggnader.
Triumfbågen på natten

Paris främsta kännemärke idag är Eiffeltornet, som byggdes till världsutställningen i Paris 1889, då hundraårsminnet av franska revolutionen firades. Eiffeltornet är sammansatt av cirka 2,5 miljoner nitar och väger cirka 10 000 ton varav 7 300 ton består av smidesjärn. Till toppen kan man, om man inte vill åka hiss, gå upp för den 1 665 trappsteg långa trappan.

Andra kända byggnader och monument är Louvren, både dess gamla byggnader och den nya glaspyramiden på innergården som fungerar som entré till museet, Triumfbågen - ett minnesmärke med bland annat ”den okände soldatens grav”, avenyn Champs-Élysées, kulturhuset Centre Georges Pompidou, där arkitekten placerat alla rör för värme, vatten, avlopp med mera på utsidan och dessutom färgkodat dem, den moderna ”triumfbågen” bestående av kontor, i nya stadsdelen La Défense, den lilla frihetsgudinnan i Seine, obelisken vid Place de la Concorde samt Les Halles.

Kända sevärdheter finns i konstnärskvarteren Montmartre med bl.a. kända kyrkan Sacré-Cœur samt Moulin Rouge. Kända broar är bl.a. Pont Alexandre III samt Pont Neuf.

Några av Paris mest kända parker är Tuilerieträdgården, Luxembourgträdgården, Champ de Mars samt Bois de Boulogne. Place des Vosges är ett torg som liknar en park och är mycket välbesökt.

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Den tidigare klosterkyrkan Saint-Denis norr om Paris var fram till 700-talet begravningsplats för nästan alla franska kungar. 1147 påbörjades nybygget av klosterkyrkan som samtidigt var början av konststilen gotik. Katedralen Notre Dame på stadsön räknas allmänt som ett av de första exemplen på den tidiga gotiska byggnadskonsten. Kyrkan byggdes som biskopskyrka under 1100- och 1200-talen med en höjd av 69 meter. Katedralen var hem och arbetsplats för Victor Hugos romanfigur Quasimodo i Ringaren i Notre Dame. Kyrkan Sainte-Chapelle ligger mittemot Notre Dame och byggdes omkring år 1240 i gotisk stil. De användes av kungarna som förvaringsplats för religiösa reliker.

Invaliddomen byggdes under 1600- och 1700-talen. Denna praktfulla kupolkyrka tjänstgjorde som begravningsplats för betydande franska fältherrar, däribland Napoleon I, som 1840 överfördes dit. Den mellan 1876 och 1914 uppförda kyrkan Sacré-Cœur är gjord i romersk-bysantinsk stil och ligger synlig från mycket långt håll på backen Montmartre.

I Quartier Latin finns Saint-Séverin-et-Saint-Nicolas, Saint-Julien-le-Pauvre och Saint-Étienne-du-Mont, i Marais Temple des Filles de la Visitation Sainte-Marie, Saint-Paul-et-Saint-Louis och Saint-Gervais-et-Saint-Protais och i stadsdelen Saint-Germain-des-Prés kyrkorna Saint-Germain-des-Prés och Saint-Sulpice. Andra betydande kyrkor i Paris är Saint-Nicolas-des-Champs, Saint-Martin-des-Champs, Saint-Eustache, Saint-Germain-l'Auxerrois, Saint-Roch, Sainte-Marie-Madeleine, Chapelle Éxpiatoire, Saint-Augustin, Sainte-Trinité, Saint-Nicolas-du-Chardonnet, Notre-Dame-des-Victoires och Notre-Dame-des-Blancs-Manteaux.

Andra sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Andra sevärdheter är Invaliddomen, Chaillotpalatset och Hôtel de ville samt stadsdelen Marais. Utanför Paris Disneyland Resort Paris och Versaillesslottet.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kollektivtrafiken (pendeltåg, tunnelbana, spårvagnar, bussar med mera) drivs av företaget RATP och kollektivtrafiken i Parisregionen samordnas av Syndicat des transports d'Île-de-France (STIF), tidigare Syndicat des transports parisiens (STP).

Pendeltåg RER.svg[redigera | redigera wikitext]

Paris har ett omfattande pendeltågsnät med RER-tåg. Under centrala Paris går pendeltågen i långa tunnlar med underjordiska stationer, utanför staden går de i marknivå. Linjerna är uppkallade efter alfabetet och heter Linje A, B, C etc. Till Disneyland utanför Paris går pendeltågslinje A (röd på kartan) mot Marne-la-Vallée. Till storflygplatsen Charles de Gaulle går linje B (blå på kartan). Med RER-tågen kan man snabbt ta sig från centrala staden till nya La Défense utanför Paris med linje A.

Tunnelbana Metro[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Paris metro
Metroskylt.

Paris metro är ett av världens största tunnelbanenät. Metron har tätt med stationer runt om i Paris och man kan ta sig lätt till de flesta platser med denna. Metron har 16 olika linjer (där linje 14 är den senast byggda) och har totalt 301 stationer. Några av linjerna går utomhus på vissa sträckor. Till exempel tunnelbanan till Eiffeltornet, station Bir-Hakeimlinje 6. Ett karakteristiskt drag för metron är det myller av gångtunnlar som leder trafikanterna till perronger, utgångar och andra linjer. En anledning till detta är att rälsen är placerad i mitten av stationen, med en perrong på vardera sida, beroende på färdriktning. Att byta färdriktning innebär att man måste ta trappor över eller under rälsen, något som kan vara snabbt gjort eller medföra en del omvägar. Att färdas med tunnelbana som rörelsehindrad eller med exempelvis barnvagn är svårt, men vissa stationer är anpassade för rörelsehindrade och dessa är ibland markerade med en rullstol på metrokartan.

Spårvagn Tramway-T.svg[redigera | redigera wikitext]

Paris spårvagnar kallas för tramway och finns enbart ute i Paris ytterområden och inte i centrala staden. Idag finns det 4 spårvagnslinjer och samtliga knyter samman ett antal tunnelbanelinjer i utkanten av Paris.

Tåg[redigera | redigera wikitext]

Bild inifrån Gare du Nord.

Paris med sina sex större järnvägsstationer (Paris Nord, Paris Montparnasse, Paris Est, Paris Lyon, Paris Austerlitz samt Paris Saint Lazare) är det centrala navet för de snabba TGV-tågen och de normala Corail-tågen. Järnvägsstationerna är sammankopplade med tunnelbanenätet ”Métro” och pendeltågsnätet ”RER”.

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Paris har tre flygplatser: Aéroport d'Orly i de södra förorterna, och Charles de Gaulle-flygplatsen (som också kallas Roissy) norr om staden. En tredje flygplats, Aéroport de Paris Beauvais Tillé (i folkmun bara ”Beauvais”), ligger 75 kilometer norr om staden och används av charter- och lågprisflyg. Från Beauvais går det buss till metrostation Porte Maillot. Le Bourget, Paris äldsta flygplats, är stängd för ordinär trafik och används bara för flyguppvisningar och Paris Air Show.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Passy-viadukten.

Kring Paris går ringvägen Périphérique som huvudsakligen följer samma väg som 1800-talets befästningar kring staden. På- och avfarterna kallas ”Portes” och motsvarar tidigare portar i befästningen. De flesta av dessa Portes har parkeringsplatser och icke boende i Paris rekommenderas att lämna bilarna och ta anslutande tunnelbana istället. Trafiken i Paris är tät och det är svårt att hitta parkeringsplats inne i staden.

Från Paris utgår ett antal viktiga motorvägar som når ut till den största delen av landet.

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

Skillnaden mellan Paris och resten av landet ser man särskilt på området utbildning. De mest värdesatta lärosätena i Frankrike finns i Paris. 1257 grundades Sorbonne, det äldsta franska universitetet. År 1968 delades universitetet i en reform i tretton oberoende delar som kallas Paris 1 till och med Paris 13. Fem av dessa ligger utanför staden, till exempel Université Paris-Sud 11 som ligger i Orsay. Andra högre lärosäten är Collège de France (öppnat 1530), Institut Catholique (öppnat 1875) och École de Louvre (öppnat 1882). Även elithögskolorna École Polytechnique (öppnad 1794), École normale supérieure (ENS) och École nationale d'administration (ENA) har säte i Paris. École Polytechnique flyttade dock 1976 till förorten Palaiseau.

Kung Ludvig XI påbörjade anläggandet av Paris största offentliga bibliotek, Bibliothèque nationale, som har fler än tio miljoner volymer. I slutet av 1996 invigdes nationalbibliotekets nya byggnad av president Jacques Chirac. Den mycket kända Académie française grundades 1635. Den är sedan 1803 en del av Institut de France.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Top 10: turistattraktioner i Paris 2004

(miljoner besökare)

Notre-Dame de Paris 12,8
Disneyland Resort Paris 12,4
Sacré-Cœur, Montmartre 8,0
Louvren 6,6
Eiffeltornet 6,2
Centre Pompidou 5,4
Slottet i Versailles 3,3
Cité des Sciences et de l'Industrie,
Parc de la Villette
2,8
Musée d'Orsay 2,6
Parc Astérix 1,8

Paris besöks årligen av över 30 miljoner turister, vilket gör staden till världens populäraste resemål. Bland de största turistattraktionerna finns kyrkorna Notre-Dame de Paris och Sacré-Cœur, konstmuseerna Louvren och Musée d'Orsay, liksom Slottet i Versailles, Eiffeltornet, kyrkogården Père-Lachaise och Disneyland Resort Paris. Enbart 3,6% av den totala arbetsstyrkan är anställda inom turismen och den är alltså ingen huvudnäring. Bland viktiga resemål i övriga Frankrike kan bland annat Nice och övriga Côte d'Azur nämnas, liksom Mont-Saint-Michel, Lyon, Marseille, Bordeaux och Bretagne.

Hotell[redigera | redigera wikitext]

Paris är känt för sina eleganta hotell som huvudsakligen ligger vid Tuilerierna och Place Vendôme. Här finns till exempel de mycket kända Hotel Ritz och ”George V” men även Hotel Intercontinental. Som i andra städer finns i Paris hotell och pensionat i alla prisklasser.

Andra sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kända personer från Paris[redigera | redigera wikitext]

Paris är födelse- eller dödsort för många kända personer. Där inräknas bland andra författaren Honoré de Balzac, kompositören Georges Bizet, målaren François Boucher, den polske kompositören Frédéric Chopin, byggnadsingenjören Gustave Eiffel, arkitekten Charles Garnier, den tyske författaren Heinrich Heine, skådespelaren och regissören Mathieu Kassovitz, sångerskan Édith Piaf, den amerikanske rocksångaren Jim Morrison, regissören och kompositören Patrick Schulmann, NBA-spelaren Tony Parker, den brittiska prinsessan Diana Spencer, den irländsk-brittiske författaren Oscar Wilde samt den amerikanske författaren Richard Wright.

Rekreation[redigera | redigera wikitext]

Marknader[redigera | redigera wikitext]

Paris marknader har sitt ursprung i 400-talets Frankrike då gatuförsäljare sålde sina varor på Notre Dames framsida, och är än idag viktiga för många parisare. Paris är till formen av en cirkel indelat i 20 Paris arrondissement som går med start från nummer 1 i en cirkel utåt, likt ett snigelskal. De har alla sin egen särprägel och historia. Varje arrondissement har även sin egen marknad, ofta utmed en trottoarkant eller liknande. Marknadernas sortiment efterföljer säsongens varor.

På morgnarna, vid sextiden, börjar försäljarna packa upp varor, antingen på deras gård eller på en marknad, och vid åttatiden brukar försäljningen börja, försäljning av saker såsom sallader, kött och frukt. Vid ettiden börjar marknaderna tömmas för att därpå stängas. Marknaderna äger vanligtvis rum två eller tre gånger i veckan på samma ställe. Försäljarna betalar en årlig avgift till den marknadsplats där de säljer.

400-talet hölls den första marknaden i Paris, på Île de la Cité. En av de sedan länge största grossistmarknaderna i världen, Hallarna, ligger i staden. Under stadssaneringen i slutet av 1960-talet ersattes Hallarna av ett stort centra, det idag så kallade "Forum des Halles", medan det före detta Hallarna flyttades utanför stadsmurarna. Det finns planer på att göra om hela Forum des Halles.[14]

Nöjen och nattliv[redigera | redigera wikitext]

Populära områden med klubbar och barer är bland andra:

Klassiska nattklubbar med scenshower som även är stora turistattraktioner:

Kultur och konst[redigera | redigera wikitext]

Museer[redigera | redigera wikitext]

I fråga om museer är Paris enastående. Den 1793 grundade Louvren med över 30 000 utställningsföremål från antiken till slutet av 1800-talet räknas till de största och viktigaste museerna i världen.

I en tidigare järnvägsbyggnad på vänstra sidan av floden Seine finns sedan 1986 Musée d'Orsay, som visar målningar och skulpturer från mitten av 1800-talet till början av första världskriget. Flera av impressionismens främsta verk finns att beskåda.

1977 grundades Centre National d’Art et de Culture Georges-Pompidou (Centre Pompidou), som är en mycket känd turistattraktion i staden.

År 1985 öppnades Picassomuseet som är världens största samling av konstverk av denna konstnär. Museet ligger i Hôtel Salé. I början av år 1997 öppnades Musée de la Musique.

Andra museer är Musée Rodin och Musée des arts et métiers ett museum för hantverk och yrken, där bland annat Foucaults pendel finns att se.

Kyrkogårdar[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

De viktigaste musikal- och teaterensemblerna i Frankrike har sitt säte i Paris. Teatern Comédie-Française eller Théâtre français är nationalteatern som huvudsakligen spelar klassiska pjäser i Molières tradition. Den grundades 1680 och mycket kända skådespelare som Sarah Bernhardt och Jean-Louis Barrault har varit verksamma vid teatern. Andra teatrar är Moulin Rouge, Théâtre des Bouffes-Parisiens, Théâtre des Champs-Elysées och Théâtre Feydeau.

Musik[redigera | redigera wikitext]

Musik- och multimediakedjan Fnac ger varje vecka ut det lilla häftet Lylo gratis, vari man listar olika konserter i olika kategorier som pop, rock och jazz, tillsammans med praktisk information om inträde, köptvång av öl och adress. De listade evenemangen kan vara allt från små spelningar längst bak i ett kafé till stora konserter av världsartister.

En gång om året anordnas i hela landet den breda musikfestivalen Fête de la musique. Under en dag uppträder tusentals artister samtidigt som amatörer uppmuntras att spela på ute på gatorna. Barer och pubar har ofta någon artist på plats. I Paris innebär denna dag, förutom ett överflöd av musik i näst intill varje kvarter och förort, ett enormt tryck på stadens gator och kollektivtrafik, som för 2005 års upplaga exceptionellt lät vissa utvalda metrolinjer rulla under natten. Evenemanget kan även leda till oroligheter, särskilt kring större torg och samlingsplatser, och kravallpoliser är en vanlig syn.

Tryckta evenemangsprogram[redigera | redigera wikitext]

Vill man veta vad som finns att göra i Paris kan man köpa l'Officiel des Spectacles eller Pariscope. Här finns veckans bio- och teaterprogram, konserter och utställningar med mera. De kommer ut en gång i veckan, på onsdagar.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Paris har två gånger varit värd för de olympiska sommarspelen. Första gången var 1900, då spelen hölls tillsammans med en stor världsutställning och ansågs dåligt arrangerat. Andra gången, 1924, blev det ett betydligt bättre arrangemang.

De populäraste klubbarna i Paris är fotbollslaget Paris Saint-Germain (PSG), basketlaget Paris Basket Racing samt rugbylaget Stade Français. Det finns fler fotbollsklubbar i Paris än Paris Saint-Germain bland annat finns Paris FC, Red Star, RCF Paris och Stade Français Paris. Den sistnämnda klubben är mest känt för rugbylaget med samma namn.

Arenan Stade de France byggdes inför fotbolls-VM 1998 och rymmer 80 000 åskådare. På Stade de France spelades även finalen i Champions League 2005/2006 mellan Arsenal och FC Barcelona.[15]

I Paris går även cykelloppet Tour de France i mål. Sedan 1975 avslutar man det alltid på Champs-Élysées.

Shopping[redigera | redigera wikitext]

Många som besöker Paris passar på att handla eller bara ströva runt och titta på kläderna i de olika modevaruhusen, bland de stora märks Galeries Lafayette, Le Bon Marché, Bazar de l'Hôtel de Ville (BHV), La Samaritaine och Printemps.

Flag of France.svg Frankrike-portalen

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Le Splaf; Site sur la Population et les Limites Administratives de la France Läst 17 februari 2010.
  2. ^ ”La population par arrondissement de 1990 à 2009” (på franska). Mairie de Paris. 1 januari 2009. http://www.paris.fr/portail/accueil/Portal.lut?page_id=5427&document_type_id=5&document_id=8717&portlet_id=11661. Läst 9 juli 2009. 
  3. ^ [a b c d] INSEE, Frankrike; Résultats du recensement de la population – 2007, Chiffres clés Läst 26 november 2010.
  4. ^ GaWC Study Group & Network hemsida: Major Global Cities, sidan besökt 2007.06.25
  5. ^ Frakrikes Nationella Statistikinstitut Insees hemsida: Statistik över franska regioners turistmängd, sidan besökt 2007.06.26
  6. ^ ”World Weather Information Service - Paris”. Meteo France, worldweather.org. http://www.worldweather.org/062/c00194.htm.  (engelska)
  7. ^ ”Service d'information météorologique mondial - Paris”. Meteo France, worldweather.org/www.meteo.fr. http://www.meteo.fr/test/gratuit/wwis/prev.htm?a=FR&b=194&c=00194&d=C&e=.  (franska)
  8. ^ ”La population par arrondissement de 1990 à 2009”. Mairie de Paris. 1 januari 2009. http://www.paris.fr/portail/accueil/Portal.lut?page_id=5427&document_type_id=5&document_id=8717&portlet_id=11661. Läst 14 augusti 2009.  (franska)
  9. ^ (franska) Institut National de la Statistique et des Études Économiques. ”Produits Intérieurs Bruts Régionaux (PIBR) en valeur en millions d'euros” (XLS). http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/donnees-detaillees/pib-va-reg/pib-va-reg-pib-1990-2009.xls. Läst 26 april 2012. 
  10. ^ ”Population des régions au 1er janvier” (på French). Institut National de la Statistique et des Études Économiques. http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?ref_id=CMRSOS02137. Läst 9 november 2010. 
  11. ^ World Urbanization Prospects, 2009 revision (online data)
  12. ^ PricewaterhouseCoopers, "UK Economic Outlook, March 2007", page 5. ”Table 1.2 – Top 30 urban agglomeration GDP rankings in 2005 and illustrative projections to 2020 (using UN definitions and population estimates)” (PDF). Arkiverad från originalet den 10 juni 2007. http://web.archive.org/web/20070610175146/http://www.ukmediacentre.pwc.com/imagelibrary/downloadMedia.asp?MediaDetailsID=863. Läst 9 mars 2007. 
  13. ^ ”Les emplois dans les activités liées au tourisme: un sur quatre en Île-de-France” (på French) (PDF). Institut National de la Statistique et des Études Économiques. http://www.insee.fr/fr/insee_regions/idf/rfc/docs/alapage234.pdf. Läst 10 april 2006. 
  14. ^ Meyer, Nicolle Aimée; Smith, Amanda Pilar (2000) (på franska), Paris dans un panier - Marchés, marchands et marchandises, Könemann Verlagsgesellshaft mbH, ISBN 3-8290-5285-5 
  15. ^ ”FC Barcelona vinner över Arsenal FC med 2-1 i finalen.”. UEFA. 17 maj 2006. http://www.uefa.com/competitions/ucl/history/Season=2005/intro.html. Läst 3 maj 2009. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Sök efter mer information på
Wikipedias systerprojekt: