Paris
- För andra betydelser, se Paris (olika betydelser).
| Paris | |||
| Huvudstad | |||
 Paris, med Eiffeltornet i förgrunden och skyskraporna i La Défense i bakgrunden
| |||
|
|||
| Officiellt namn: Ville de Paris | |||
| Motto: Fluctuat nec mergitur | |||
| Land |  Frankrike
| ||
|---|---|---|---|
| Region | Île-de-France | ||
| Departement | Paris (75) | ||
| Arrondissement | 20:e | ||
| Landmärke | Eiffeltornet | ||
| Flod | Seine | ||
| Koordinater | 48°51′N 2°21′Ö / 48.850°N 2.350°Ö | ||
| Area | 105,40 km²[1] | ||
| - tätort | 2 723,03 km²[1] | ||
| - storstadsområde | 14 518,30 km²[1] | ||
| Folkmängd | 2 203 817 (1 januari 2009)[2] | ||
| - tätort | 10 197 678 (1 januari 2007)[3] | ||
| - storstadsområde | 11 836 970 (1 januari 2007)[3] | ||
| Befolkningstäthet | 20 909 invånare/km² | ||
| - tätort | 3 745 invånare/km² | ||
| - storstadsområde | 815 invånare/km² | ||
| Borgmästare | Anne Hidalgo (PS) (2014–2020) | ||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||
| - sommartid | CEST (UTC+2) | ||
| Geonames | 2968815 | ||
  | |||
| Webbplats: www.paris.fr | |||
Paris (fr. uttal: pa.ˈʁi, pari) är huvudstaden i Frankrike. Staden är belägen vid floden Seine och grundades av romarna under namnet Lutetia. Paris utgör ett eget departement i regionen Île-de-France. Staden delas in i 20 arrondissement. Paris innerstad har cirka 2,2 miljoner invånare och med förorter över 11 miljoner invånare. Paris är ett av världens viktigaste affärs- och kulturcentrum. Som en av de mest betydelsefulla globala städerna är Paris även ett viktigt politiskt, teknologiskt och konstnärligt centrum, samt ansedd som modets och gastronomins huvudstad.[4] Paris besöks årligen av cirka 30 miljoner utländska turister, vilket gör staden till en av världens mest besökta städer.[5]
Historia
Geografi
Paris (48°51′N 02°20′Ö / 48.850°N 2.333°Ö) ligger runt floden Seine och innerstaden delas in i högra stranden (rive droite) och vänstra stranden (rive gauche). I floden finns det två öar som utgör stadens historiska kärna: Île de la Cité, där man idag återfinner bland annat Conciergeriet (justitiepalatset) och katedralen Notre-Dame de Paris, och Île Saint-Louis, som ligger öster om den förra ön. Det finns fler än 30 broar i Paris.
Det egentliga Paris, det område som har Paris som postort, är cirka 11 kilometer i diameter som mest, och där bor omkring 2,2 miljoner människor. Till skillnad från många andra storstäder har Paris kvar sina officiella gränser från 1860. I storstadsregionen runt Paris bor fler än 11 miljoner människor. Innerstaden är indelad i tjugo distrikt, så kallade arrondissement. Dessa är numrerade 1er (premier), 2ème (deuxième) och så vidare till 20ème (vingtième) och numret anges ofta med romerska siffror. Det första arrondissementet ligger mitt i staden vid Seine, andra arrondissementet ligger rakt norr om första, och sedan slingrar sig tredje, fjärde och så vidare som en kanelbulle två och ett halvt varv medurs. Numreringen avspeglar ungefär hur Paris har vuxit med tiden genom att utanförliggande byar införlivats.[källa behövs] Paris saknar de stora bostadsområden som finns i de flesta städer. Eftersom staden är mycket kompakt och tätbefolkad finns restauranger, kaféer, affärer och kontor på nästan varje gata.
Stadsdelar
Arrondissementen är inte enbart en administrativ angelägenhet, utan fungerar även i informella sammanhang som positionsangivelser. Privata postadresser inom Paris har 750 XX som postnummer, där XX är arrondissementets nummer, exempelvis 750 02 och 750 14. De centralt belägna arrondissementen anses finare och är dyrare, medan det arrondissement som hyser flest överdådiga paradvåningar är det sextonde, beläget i sydvästra Paris mellan Seine och Bois de Boulogne. Söder om Eiffeltornet ligger det folkrikaste arrondissementet, det femtonde, vilket har drygt 225 000 invånare, medan det första har knappt 17 000 invånare. Arrondissementen söder om floden (vänstra stranden) har traditionellt förknippats med intellektuella, akademiker, konst och film, och där ligger Latinkvarteren (Quartier Latin), Saint Germain-kvarteren och Montparnasse. Centrala staden norr om floden (högra stranden) förknippas istället med affärer, och där ligger Louvren och de stora shoppingboulevarderna, men även Montmartre och Place de la Bastille.
Parallellt med arrondissementssystemet finns ett antal mer traditionella namn på stadsdelar, som till exempel Saint Germain, Quartier Latin, Marais, Montmartre, Montparnasse, Belleville, Menilmontant.
Parker
Paris innerstad berikas av flera parker, till exempel Jardin du Luxembourg i sjätte arrondissementet, Jardin des Tuileries väster om Louvren, Parc des Buttes Chaumont i nittonde arrondissementet och Parc Montsouris i fjortonde arrondissementet. Utöver detta finns det en botanisk trädgård, Jardin des Plantes, gravplatserna Père Lachaise och Montparnassekyrkogården) samt ett antal öppna fält av symmetrisk paradkaraktär, exempelvis Champs de Mars (Marsfälten) framför Eiffeltornet.
I utkanten av innerstaden, vid gränsen mot de förorter som i rent juridisk bemärkelse inte tillhör Paris, finns två större parker, Bois de Boulogne i väster och Bois de Vincennes i öster.
Klimat
Paris har ett maritimt klimat med milda och små temperaturskillnader mellan årstiderna och som sällan har extremt höga eller låga temperaturer.
Somrarna är varma med temperaturer på ca 22 - 25 °C dagtid och nattetid 13 - 16 °C. På vintrarna sjunker temperaturerna nästan aldrig under noll, och ligger som regel runt 3 - 8 °C. Snöfall i Paris är sällsynta, snön ligger sällan kvar länge.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den högsta temperaturen som uppmätts i Paris var 40 °C 1947, och den lägsta var -24 °C 1873. Men under Europeiska värmeböljan 2003 hade Paris temperaturer på 38 °C under flera dygn, vilket orsakade dödsfall bland äldre.
Demografi
Befolkningstäthet
Vid 1999 års folkräkning var befolkningstätheten i Paris stad 20 164 invånare per kvadratkilometer. Undantaget parkerna Bois de Boulogne och Bois de Vincennes var befolkningstätheten hela 24 448 invånare per kvadratkilometer. I jämförelse uppgick befolkningstätheten till 25 846 invånare per kvadratkilometer på Manhattan vid 2000 års folkräkning i USA, och 8 663 invånare per kvadratkilometer i centrala London vid 2001 års folkräkning i Storbritannien.[8] Befolkningstätheten i centrala Paris före den industriella revolutionen var mellan 75 000 och 100 000 invånare per kvadratkilometer. Idag är det tätast befolkade arrondissementet i Paris det elfte med en befolkningstäthet på 40 672 invånare per kvadratkilometer (1999). Vissa kvarter i detta arrondissement når till och med 100 000 invånare per kvadratkilometer.
Stad och storstadsområde
Staden Paris utgörs av ett av Frankrikes departement, med ett invånarantal på 2 203 817 i början av 2009.[9] Ytan täcker 105,397 km², varav nästan en femtedel (18,469 km²) upptas av parkerna Bois de Boulogne och Bois de Vincennes.
| Demografisk utveckling för Paris mellan 1801 och 1926
| |||
| 1801 | 1851 | 1881 | 1926
|
| 547 800 | 1 053 000 | 2 240 000 | 2 871 000 |
Paris urbaniserade område, Unité urbaine de Paris, var med sina 10 197 678 invånare i början av 2007 Europas näst folkrikaste, efter Moskva.[3] Området täcker en yta av 2 723,03 km², vilket omfattar totalt 396 kommuner.[1] De största förorterna är (i storleksordning) Boulogne-Billancourt, Argenteuil, Montreuil, Saint-Denis, Versailles, Nanterre, Créteil, Aulnay-sous-Bois, Vitry-sur-Seine och Colombes.
Paris hela storstadsområde, Aire urbaine de Paris, består av totalt 1 584 kommuner.[1] Med en yta av 14 518,30 km² och 11 836 970 invånare i början av 2007 är Parisområdet ett av Europas folkrikaste storstadsområden,[1][3] med endast Moskva, London och Rhen-Ruhr-regionen i samma storleksklass.
Ekonomi och näringsliv
Storstadsområdet kring Paris är en av motorerna i den globala ekonomin. Bruttonationalprodukten i Parisområdet Île-de-France beräknades år 2009 till 552,1 miljarder euro, vilket motsvarade nästan 30% av hela Frankrikes BNP,[10] trots att stadens befolkning bara utgjorde 18,8% av hela landets befolkning vid denna tidpunkt.[11] Om Paris hade varit ett land så hade det varit världens femtonde största ekonomi.[källa behövs]
Enligt siffror från Eurostat stod Paris för 4,5 procent av BNP i EU (med 25 medlemsstater), fastän befolkningen endast var 2,45 procent av EU:s totala vid den tiden (2002).[källa behövs] Trots att storstadsområdet Paris endast är världens tjugoförsta största metropol befolkningsmässigt[12] hamnar man på en femteplats vid jämförelse av dessa metropolers BNP, enligt en studie av PwC.[13]
Vid 1999 års folkräkning var 5 089 170 personer anställda i storstadsområdet Paris,[14] varav 31,5 procent arbetade i Paris innerstad och 16 procent i Hauts-de-Seine (92) där affärsdistriktet La Défense ligger, medan de återstående 52,5 procenten arbetade i förorterna.[källa behövs]
Sektorer
Paris ekonomi är mycket diversifierad och har inte specialiserats, som till exempel Los Angeles med underhållningsindustri och London med finanstjänster. Turistindustrin upptog till exempel bara 3,6 procent av den totala arbetsstyrkan i storstadsområdet (1999) och är alltså ingen huvudgren inom ekonomin. Paris ekonomi är huvudsakligen en serviceekonomi. Tillverkningsindustrin är fortfarande viktig, storstadsområdet kring Paris är fortfarande ett av Europas viktigaste, men volymen minskar. Det finns en tydlig trend mot förädlingstjänster, speciellt affärstjänster.
Mångfalden i Paris ekonomi avspeglade sig i folkräkningen 1999 där 16,5 procent av de 5 089 170 personer som var anställda i storstadsområdet arbetade inom affärstjänster, 13,0 procent inom handel, 12,3 procent med tillverkning, 10,0 procent inom offentlig administration och försvar, 8,7 procent med sjukvård, 8,2 procent med transporter och kommunikation, 6,6 procent med utbildning och de återstående 22 procenten inom övriga ekonomiska sektorer.
Bland tillverkningsindustrin var el- och elektronikindustrin den största med 17,9 procent av den totala arbetsstyrkan inom tillverkningsindustrin (1999). Förlagsverksamhet och tryckerier anställde 14,0 procent och de återstående 68,1 procenten var fördelade mellan olika andra slags industrier.
Administration
Efter den omorganisation av Paris-regionen som lagstadgades den 10 juli 1964 och trädde i kraft den 1 januari 1968 är staden Paris på samma gång ett département och en commune. Före denna lagändring räknades – sedan 1790 – Paris som huvudort i departementet Seine.
I motsats till andra franska städer finns ingen intercommunalité, alltså samarbete mellan kommuner, mellan Paris och stadens förorter. Området för staden Paris täcker alltså enbart själva stadskärnan, och inte de omkringliggande områdena.
Departementet Ville de Paris består av en enda kommun, vilken är indelad i 20 stadsarrondissement. Dessa fastställdes vid den sista markutvidgningen av Paris 1860 och ersatte den tidigare indelningen i 12 arrondissement som hade fastställts den 11 oktober 1795.
Beslutande kommunala organ är borgmästaren (Maire de Paris) och stadsfullmäktige (Conseil de Paris). Varje stadsarrondissement har också ett kommunalråd (Officier Municipale), utnämnt av borgmästaren, och ett fullmäktige, valt av de lokala väljarna.
Paris borgmästare
- Jean Sylvain Bailly: 15 juli 1789 till 18 november 1791
- Jérôme Pétion: 18 november 1791 till 15 oktober 1792
- Philibert Borie: 7 till 13 juli 1792 interimsborgmästare
- René Boucher: 15 oktober till 2 december 1792 interimsborgmästare
- Henri Lefèvre d'Ormesson: 21 november 1792 drog sig tillbaka
- Nicolas Chambon: 1 december 1792 till 4 februari 1793
- Jean-Nicolas Pache: 14 februari 1793 till 10 maj 1794
- Jean-Baptiste Fleuriot-Lescot: 10 maj till 17 juli 1794
- borgmästarskapet indraget till 1848
- Louis-Antoine Garnier-Pages: 24 februari till 5 mars 1848
- Armand Marrast: 9 mars till 19 juli 1848
- borgmästarskapet indraget till 1870
- Étienne Arago: 4 september 1870 till 15 november 1870
- Jules Ferry: 15 november 1870 till 5 juni 1871
- borgmästarskapet indraget till 1977
- Jacques Chirac: 20 mars 1977 till 16 maj 1995
- Jean Tiberi: 22 maj 1995 till 24 mars 2001
- Bertrand Delanoë: 25 mars 2001 till 5 april 2014
- Anne Hidalgo: 5 april 2014 - (mandatet pågår)
Polisprefekten
Polisprefekten i Paris (Préfet de Police) är en prefekt, motsvarande landshövding, med utvidgade befogenheter i förhållande till de vanliga prefekterna i landsorten. Polisprefekten har både statliga och kommunala uppgifter och fungerar jämte borgmästaren som verkställande myndighet för Paris stadsfullmäktige. Polisprefekten deltar tillsammans med borgmästaren i stadsfullmäktiges sammanträden och kan begära att stadsfullmäktige eller stadsarrondissementsfullmäktige sammankallas. Polisprefekt sedan 2012 är Bernard Boucault.
Statliga uppgifter
- Ansvarar för huvudstadens säkerhet.
- Ansvarar för den statliga polisförvaltningen i huvudstaden.
- Chef för kriminalpolisen.
- Polismyndighet i Paris och departementen Hauts-de-Seine, Seine-Saint-Denis och Val-de-Marne.
- Civilbefälhavare i Paris försvarszon (de åtta departement som utgör Île-de-France).
- Ansvarar för den operativa ledningen av järnvägstransportsäkerheten i Île-de-France.
Kommunala uppgifter
- Ansvarar för den kommunala polisförvaltningen.
Polisprefekturen är den förvaltningsmyndighet som biträder polisprefekten med att genomföra sina uppgifter. 43 % av polisprefekturens budget anslås av Paris stadsfullmäktige. Resten anslås av inrikesministeriet.
Polisprefekturens organisation
- Regional kriminalpolisdirektion
- Regional kriminalunderrättelsedirektion
- Urban närpolisdirektion
- Direktion för utrycknings- och trafikpolis
- Teknisk och logistisk direktion
- Generalinspektion
- Administrativ polisdirektion
- Trafik- och hälsovårdsinspektion
Paris brandförsvar sorterar också under polisprefekten.
Sevärdheter
.jpg)
Paris främsta landmärke idag är Eiffeltornet, som byggdes till världsutställningen i Paris 1889, då hundraårsminnet av franska revolutionen firades. Eiffeltornet är sammansatt av cirka 2,5 miljoner nitar och väger cirka 10 000 ton varav 7 300 ton består av smidesjärn.
Andra kända byggnader och monument är Louvren, både dess gamla byggnader och den nya glaspyramiden på innergården som fungerar som entré till museet, Triumfbågen - ett minnesmärke med bland annat ”den okände soldatens grav”, avenyn Champs-Élysées, kulturhuset Centre Georges Pompidou, där arkitekten placerat alla rör för värme, vatten, avlopp med mera på utsidan och dessutom färgkodat dem, den moderna ”triumfbågen” bestående av kontor, i nya stadsdelen La Défense, den lilla frihetsgudinnan i Seine, obelisken vid Place de la Concorde samt Les Halles.
I konstnärskvarteret Montmartre återfinns kända kyrkan Sacré-Cœur samt teaterscenen Moulin Rouge. Kända broar är bl.a. Pont Alexandre III samt Pont Neuf. Till Paris mer kända parker hör Tuilerieträdgården, Luxembourgträdgården, Champ de Mars samt Bois de Boulogne. Place des Vosges är ett torg som liknar en park och är välbesökt.
Kyrkor
Den tidigare klosterkyrkan Saint-Denis norr om Paris var fram till 700-talet begravningsplats för nästan alla franska kungar. 1147 påbörjades nybygget av klosterkyrkan som samtidigt var början av konststilen gotik. Katedralen Notre Dame på stadsön räknas allmänt som ett av de första exemplen på den tidiga gotiska byggnadskonsten. Kyrkan byggdes som biskopskyrka under 1100- och 1200-talen med en höjd av 69 meter. Katedralen var hem och arbetsplats för Victor Hugos romanfigur Quasimodo i Ringaren i Notre Dame. Kyrkan Sainte-Chapelle ligger mittemot Notre Dame och byggdes omkring år 1240 i gotisk stil. De användes av kungarna som förvaringsplats för religiösa reliker.
Invaliddomen byggdes under 1600- och 1700-talen. Denna praktfulla kupolkyrka tjänstgjorde som begravningsplats för betydande franska fältherrar, däribland Napoleon I, som 1840 överfördes dit. Mellan 1876 och 1914 uppfördes i romersk-bysantinsk stil kyrkan Sacré-Cœur. Genom sitt läge på kullen Montmartre är kyrkan synlig vida kring.
I Quartier Latin finns Saint-Séverin-et-Saint-Nicolas, Saint-Julien-le-Pauvre och Saint-Étienne-du-Mont, i Marais Temple des Filles de la Visitation Sainte-Marie, Saint-Paul-et-Saint-Louis och Saint-Gervais-et-Saint-Protais och i stadsdelen Saint-Germain-des-Prés kyrkorna Saint-Germain-des-Prés och Saint-Sulpice. Andra betydande kyrkor i Paris är Saint-Nicolas-des-Champs, Saint-Martin-des-Champs, Saint-Eustache, Saint-Germain-l'Auxerrois, Saint-Roch, Sainte-Marie-Madeleine, Chapelle Éxpiatoire, Saint-Augustin, Sainte-Trinité, Saint-Nicolas-du-Chardonnet, Notre-Dame-des-Victoires och Notre-Dame-des-Blancs-Manteaux.
Andra sevärdheter
Andra sevärdheter är Chaillotpalatset och Hôtel de ville samt stadsdelen Marais. Slottet i Versailles ligger cirka två mil sydväst om Paris centrum.
Kommunikationer
Kollektivtrafiken (pendeltåg, metro, spårvagnar, bussar med mera) drivs av företaget RATP och kollektivtrafiken i Parisregionen samordnas av Syndicat des transports d'Île-de-France (STIF), tidigare Syndicat des transports parisiens (STP).
En studie publicerad år 2015 visade att män hade sexuellt trakasserat nära nog varje fransyska som regelbundet använder offentliga kommunikationer i Paris.[15][16]
Pendeltåg 
Paris har ett omfattande pendeltågsnät med RER-tåg. Under centrala Paris går pendeltågen i långa tunnlar med underjordiska stationer, utanför staden går de i marknivå. Linjerna är uppkallade efter alfabetet och heter Linje A, B, C etc. Till Disneyland utanför Paris går pendeltågslinje A (röd på kartan) mot Marne-la-Vallée. Till storflygplatsen Charles de Gaulle går linje B (blå på kartan). RER-tågen A-linje besörjer transport mellan centrala staden till området La Défense.
Metro 
Paris metro är ett av världens största tunnelbanenät. Metron har tätt med stationer runt om i Paris och man kan ta sig lätt till de flesta platser med denna. Metron består av 16 linjer varav linje 14 är den senast när? byggda. Sammanlagt finns totalt 301 stationer. Några av Metrolinjerna går utomhus, exempelvis linje 6 mellan stationerna Passy och Bir-Hakeim där en bro leder tågen över Seine förbi Eiffeltornet. Ett karakteristiskt drag för metron är det system av gångtunnlar som leder trafikanterna till perronger, utgångar och andra linjer. En anledning till detta är att rälsen är placerad i mitten av stationen, med en perrong på vardera sidan, beroende på färdriktning. Att byta färdriktning innebär att man måste ta trappor över eller under rälsen, något som kan vara snabbt gjort eller medföra en del omvägar. Att färdas med metro som rörelsehindrad eller med exempelvis barnvagn är svårt, men vissa stationer är anpassade för rörelsehindrade och dessa är ibland markerade med en rullstol på metrokartan.
Spårvagn 
Paris spårvagnar kallas för tramway och finns enbart ute i Paris ytterområden. De fyra spårvagnslinjer som finns knyter samtliga samman ett antal tunnelbanelinjer i utkanten av staden.
Tåg
Paris med sina sex större järnvägsstationer (Paris Nord, Paris Montparnasse, Paris Est, Paris Lyon, Paris Austerlitz samt Paris Saint Lazare) är det centrala navet för de snabba TGV-tågen och de normala Corail-tågen. Järnvägsstationerna är sammankopplade med tunnelbanenätet ”Métro” och pendeltågsnätet ”RER”.
Flyg
Paris har tre flygplatser: Le Bourgets flygplats, som är den äldsta och som används numera bara för flyguppvisningar och affärsjetplan/privatflyg, Paris-Orly flygplats i de södra förorterna och Paris-Charles de Gaulle flygplats (som också kallas Roissy) norr om staden.
Beauvais-Tillé flygplats (i folkmun bara ”Beauvais”) ligger 75 kilometer norr om staden och trafikeras främst av charter- och lågprisflyg. Från Beauvais går det buss till metrostation Porte Maillot.
Vägar
Kring Paris går kringfartsleden Périphérique som huvudsakligen följer samma väg som 1800-talets befästningar kring staden. På- och avfarterna kallas ”Portes” och motsvarar tidigare portar i befästningen. De flesta av dessa Portes har parkeringsplatser och icke boende i Paris rekommenderas att lämna bilarna och ta anslutande metro istället. Trafiken i Paris är tät och det är svårt att hitta parkeringsplats inne i staden.
Från Paris utgår ett antal viktiga motorvägar som når ut till den största delen av landet.
Utbildning och forskning
Skillnaden mellan Paris och resten av landet ser man särskilt på området utbildning. De mest ansedda lärosätena i Frankrike finns i Paris. 1257 grundades Sorbonne, det äldsta franska universitetet. År 1968 delades universitetet i en reform i tretton oberoende delar som kallas Paris 1 till och med Paris 13. Fem av dessa ligger utanför staden, till exempel Université Paris-Sud 11 som ligger i Orsay. Andra högre lärosäten är Collège de France (öppnat 1530), Institut Catholique (öppnat 1875) och École de Louvre (öppnat 1882). Även prestigehögskolorna École Polytechnique (öppnad 1794), École normale supérieure (ENS) och École nationale d'administration (ENA) har säte i Paris. École Polytechnique flyttade dock 1976 till förorten Palaiseau.
Kung Ludvig XI påbörjade anläggandet av Paris största offentliga bibliotek, Bibliothèque nationale, vilket rymmer fler än tio miljoner volymer. I slutet av 1996 invigdes nationalbibliotekets nya byggnad av president Jacques Chirac. Den mycket kända Académie française grundades 1635. Akademin ingår sedan 1803 i Institut de France.
Turism
| Topp 10: turistattraktioner i Paris 2004
(miljoner besökare) | |
|---|---|
| Notre-Dame de Paris | 12,8 |
| Disneyland Resort Paris | 12,4 |
| Sacré-Cœur, Montmartre | 8,0 |
| Louvren | 6,6 |
| Eiffeltornet | 6,2 |
| Centre Pompidou | 5,4 |
| Slottet i Versailles | 3,3 |
| Cité des Sciences et de l'Industrie, Parc de la Villette |
2,8 |
| Musée d'Orsay | 2,6 |
| Parc Astérix | 1,8 |
Paris besöks årligen av över 30 miljoner turister, vilket gör staden till världens populäraste resmål. Bland de största turistattraktionerna finns kyrkorna Notre-Dame de Paris och Sacré-Cœur, konstmuseerna Louvren och Musée d'Orsay, liksom Slottet i Versailles, Eiffeltornet, kyrkogården Père-Lachaise och Disneyland Resort Paris. 3,6 procent av den totala arbetsstyrkan är anställda inom turismen. Till de viktigare resmålen i övriga Frankrike hör Nice och övriga Côte d'Azur, liksom Mont-Saint-Michel, Lyon, Marseille, Bordeaux och Bretagne.
Hotell
Paris är känt för sina eleganta hotell av vilka flera ligger vid Tuilerierna och Place Vendôme. Här finns till exempel Hotel Ritz och ”George V” samt Hotel Intercontinental.
Andra sevärdheter
- Disneyland Resort Paris
- Flèche d'or Café
- Jardin des Plantes – botanisk trädgård
- La Petite Ceinture – nedlagd järnväg
- Saint-Martin-kanalen
- Shakespeare and Company
- Quai Saint-Bernard
- La Défense – modernt kontorsområde med modern arkitektur
- Champs-Élysées
- Cité des sciences et de l'industrie – teknik- och vetenskapsmuseum/aktivitetspark i stadsdelen Vilette
Rekreation
Marknader
Varje arrondissement har en egen marknadsplats, ofta utmed en trottoarkant eller liknande. Marknadernas sortiment efterföljer säsongens varor. På morgnarna, vid sextiden, börjar försäljarna packa upp varor och vid åtta brukar försäljningen börja, försäljning av kött, grönsaker och frukt. Vid ettiden börjar marknaderna tömmas för att därpå stängas. Marknaderna äger vanligtvis rum två eller tre gånger i veckan på samma ställe. Försäljarna betalar en årlig avgift till den marknadsplats där de säljer.
På 400-talet hölls den första marknaden i Paris, på Île de la Cité. En av de sedan länge största grossistmarknaderna i världen, Hallarna, ligger i staden. Under stadssaneringen i slutet av 1960-talet ersattes Hallarna av ett stort centra, det idag så kallade "Forum des Halles", medan det före detta Hallarna flyttades utanför stadsmurarna. Det finns planer på att göra om hela Forum des Halles.[17]
Nöjen och nattliv
- Disneyland Paris - nöjespark för barnfamiljer
- Parc Astérix - nöjespark för barnfamiljer
Populära områden med klubbar och barer är bland andra:
- Châtelet-Les Halles (1:a)
- Place de la République (3:e / 11:e)
- Marais (4:e)
- Rue Mouffetard (5:e)
- Saint-Michel (5:e / 6:e)
- Champs-Élysées (8:e)
- Pigalle (9:e / 18:e)
- Canal Saint-Martin (10:e)
- Place de la Bastille (11:e)
- Rue Oberkampf (11:e)
- Rue de Lappe (11:e)
- La Butte-aux-Cailles (13:e)
- Montparnasse (14:e)
Klassiska nattklubbar med scenshower som även är stora turistattraktioner:
Museer
I fråga om museer är Paris enastående. Den 1793 grundade Louvren med över 30 000 utställningsföremål från antiken till slutet av 1800-talet räknas till de största och viktigaste museerna i världen.
I en tidigare järnvägsbyggnad på vänstra sidan av floden Seine finns sedan 1986 Musée d'Orsay, som visar målningar och skulpturer från mitten av 1800-talet till början av första världskriget. Flera av impressionismens främsta verk finns att beskåda.
1977 grundades Centre National d’Art et de Culture Georges-Pompidou (Centre Pompidou), som är en mycket känd turistattraktion i staden.
År 1985 öppnades Picassomuseet som är världens största samling av konstverk av denna konstnär. Museet ligger i Hôtel Salé. I början av år 1997 öppnades Musée de la Musique.
Andra museer är Musée Rodin och Musée des arts et métiers ett museum för hantverk och yrken, där bland annat Foucaults pendel finns att se.
Kyrkogårdar
- Père-Lachaisekyrkogården
- Montmartrekyrkogården
- Montparnassekyrkogården
- Paris har även ett flera mil långt system av katakomber, se Paris katakomber
Teater
De viktigaste musikal- och teaterensemblerna i Frankrike har sitt säte i Paris. Teatern Comédie-Française eller Théâtre français är nationalteatern som huvudsakligen spelar klassiska pjäser i Molières tradition. Den grundades 1680 och mycket kända skådespelare som Sarah Bernhardt och Jean-Louis Barrault har varit verksamma vid teatern. Andra teatrar är Moulin Rouge, Théâtre des Bouffes-Parisiens, Théâtre des Champs-Elysées och Théâtre Feydeau.
Musik
Musik- och multimediakedjan Fnac ger varje vecka ut det lilla häftet Lylo gratis, vari man listar olika konserter i olika kategorier som pop, rock och jazz, tillsammans med praktisk information om inträde, köptvång av öl och adress. De listade evenemangen kan vara allt från små spelningar längst bak i ett kafé till stora konserter av världsartister.
En gång om året anordnas i hela landet den breda musikfestivalen Fête de la musique. Under en dag uppträder tusentals artister samtidigt som amatörer uppmuntras att spela på ute på gatorna. Barer och pubar har ofta någon artist på plats. I Paris innebär denna dag, förutom ett överflöd av musik i näst intill varje kvarter och förort, ett enormt tryck på stadens gator och kollektivtrafik, som för 2005 års upplaga exceptionellt lät vissa utvalda metrolinjer rulla under natten. Evenemanget kan även leda till oroligheter, särskilt kring större torg och samlingsplatser, och kravallpoliser är en vanlig syn.
Tryckta evenemangsprogram
Vill man veta vad som finns att göra i Paris kan man köpa l'Officiel des Spectacles eller Pariscope. Här finns veckans bio- och teaterprogram, konserter och utställningar med mera. De kommer ut en gång i veckan, på onsdagar.
Sport
Paris har två gånger varit värd för de olympiska sommarspelen. Första gången var 1900, då spelen hölls tillsammans med en stor världsutställning och ansågs dåligt arrangerat. Andra gången, 1924, blev det ett betydligt bättre arrangemang.
De populäraste klubbarna i Paris är fotbollslaget Paris Saint-Germain (PSG), basketlaget Paris-Levallois Basket samt rugbylaget Stade Français. Det finns fler fotbollsklubbar i Paris än Paris Saint-Germain bland annat finns Paris FC, Red Star, RCF Paris och Stade Français Paris. Den sistnämnda klubben är mest känd för rugbylaget med samma namn.
Arenan Stade de France byggdes inför fotbolls-VM 1998 och rymmer 80 000 åskådare. På Stade de France spelades även finalen i Champions League 2005/2006 mellan Arsenal och FC Barcelona.[18]
I Paris går även cykelloppet Tour de France i mål. Sedan 1975 avslutar man det alltid på Champs-Élysées.
Shopping
Många som besöker Paris passar på att handla eller bara ströva runt och titta på kläderna i de olika modevaruhusen, bland de stora märks Galeries Lafayette, Le Bon Marché, Bazar de l'Hôtel de Ville (BHV), La Samaritaine och Printemps.
|
Frankrike-portalen |
Galleri
-
Utsikt över Paris från Montparnassetornet. -
-
-
-
-
Triumfbågen på natten. -
Paris på natten.
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f] Le Splaf; Site sur la Population et les Limites Administratives de la France Läst 17 februari 2010.
- ^ ”La population par arrondissement de 1990 à 2009” (på franska). Mairie de Paris. 1 januari 2009. Arkiverad från originalet den 27 december 2008. https://web.archive.org/web/20081227093057/http://www.paris.fr/portail/accueil/Portal.lut?page_id=5427&document_type_id=5&document_id=8717&portlet_id=11661. Läst 9 juli 2009.
- ^ [a b c d] INSEE, Frankrike; Résultats du recensement de la population – 2007, Chiffres clés Arkiverad 20 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 november 2010.
- ^ GaWC Study Group & Networks hemsida: Major Global Cities, läst 2007-06-25
- ^ Frankrikes Nationella Statistikinstitut Insees hemsida: Statistik över franska regioners turistmängd, läst 2007-06-26 Arkiverad 27 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”World Weather Information Service - Paris” (på engelska). Meteo France, worldweather.org. http://www.worldweather.org/062/c00194.htm.
- ^ ”Service d'information météorologique mondial - Paris” (på franska). Meteo France, worldweather.org/www.meteo.fr. Arkiverad från originalet den 19 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110519104908/http://www.meteo.fr/test/gratuit/wwis/prev.htm?a=FR&b=194&c=00194&d=C&e=.
- ^ Befolkningstätheten Paris kan snarast jämföras med många afrikanska och asiatiska städer än med övriga europeiska städer. I flertalet europeiska och amerikanska städer har trenden snarare varit att många flyttar från stadskärnan till förorterna. Stadskärnan inrymmer istället affärer och kontor, och är lugn på kvällen och natten. Detta är ser annorlunda ut i Paris, även om befolkningstätheten i centrum har minskat sedan 1920-talet. Minskningen sker dock knappast i samma takt som i övriga europeiska städer och i amerikanska städer.
- ^ ”La population par arrondissement de 1990 à 2009” (på franska). Mairie de Paris. 1 januari 2009. Arkiverad från originalet den 27 december 2008. https://web.archive.org/web/20081227093057/http://www.paris.fr/portail/accueil/Portal.lut?page_id=5427&document_type_id=5&document_id=8717&portlet_id=11661. Läst 14 augusti 2009.
- ^ Institut National de la Statistique et des Études Économiques. ”Produits Intérieurs Bruts Régionaux (PIBR) en valeur en millions d'euros” (på franska) (XLS). Arkiverad från originalet den 21 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120521160011/http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/donnees-detaillees/pib-va-reg/pib-va-reg-pib-1990-2009.xls. Läst 26 april 2012.
- ^ ”Population des régions au 1er janvier” (på franska). Institut National de la Statistique et des Études Économiques. Arkiverad från originalet den 18 november 2010. https://web.archive.org/web/20101118031912/http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?ref_id=CMRSOS02137. Läst 9 november 2010.
- ^ World Urbanization Prospects, 2009 revision (online data) Arkiverad 31 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ PricewaterhouseCoopers, "UK Economic Outlook, March 2007", page 5. ”Table 1.2 – Top 30 urban agglomeration GDP rankings in 2005 and illustrative projections to 2020 (using UN definitions and population estimates)” (PDF). Arkiverad från originalet den 10 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070610175146/http://www.ukmediacentre.pwc.com/imagelibrary/downloadMedia.asp?MediaDetailsID=863. Läst 9 mars 2007.
- ^ ”Les emplois dans les activités liées au tourisme: un sur quatre en Île-de-France” (på franska) (PDF). Institut National de la Statistique et des Études Économiques. Arkiverad från originalet den 24 mars 2006. https://web.archive.org/web/20060324231401/http://www.insee.fr/fr/insee_regions/idf/rfc/docs/alapage234.pdf. Läst 10 april 2006.
- ^ ”100 per cent of Frenchwomen 'victims of sexual harassment on public transport'”. The Telegraph. 17 april 2015. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/france/11545643/100-per-cent-of-Frenchwomen-victims-of-sexual-harassment-on-public-transport.html. Läst 13 oktober 2016.
- ^ ”Harcèlement dans les transports: «100% des femmes ont déjà été victimes»”. 20minutes.fr. http://www.20minutes.fr/societe/1587751-20150416-harcelement-transports-100-femmes-deja-victimes. Läst 13 oktober 2016.
- ^ Meyer, Nicolle Aimée; Smith, Amanda Pilar (2000) (på franska), Paris dans un panier - Marchés, marchands et marchandises, Könemann Verlagsgesellschaft mbH, ISBN 3-8290-5285-5
- ^ ”FC Barcelona vinner över Arsenal FC med 2-1 i finalen.”. UEFA. 17 maj 2006. Arkiverad från originalet den 15 september 2008. https://web.archive.org/web/20080915063506/http://www.uefa.com/competitions/ucl/history/season%3D2005/intro.html. Läst 3 maj 2009.
Källor
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Externa länkar
| Sök efter mer information på Wikipedias systerprojekt: |
| ||||||||||
| |||||||||||
|