Paris metro

Paris metro
Allmänt
Plats	Paris, Frankrike
Antal linjer	16
Antal hållplatser	301
Turtäthet	2 min
Anslutande järnvägslinjer	Paris RER Paris Tramway
Antal passagerare	4,5 milj / dag
Organisation
Invigd	1900
Trafikoperatör	RATP
Tekniska fakta
Linjelängd	214 kilometer
Matning	Strömskena

Tunnelbanetåg på station Cité

Paris metro (franska: Le chemin de fer métropolitain, Le métro) är ett av Europas största tunnelbanenät som finns i Paris. Metron började byggas 1900. Den största delen av den senare utvidgningen skedde före andra världskriget.

Byggandet av metron.

Det görs mer än 4,5 miljoner resor i den varje dag. Metron har 301 st stationer uppdelade på 16 linjer, som sträcker sig över totalt 214 km. Linje 14 som öppnades 1998 är den modernaste linjen, och har bl.a. förarlösa tåg som styrs av datorer. Tunnelbanan är i trafik från kl 05:30 -01:00 på vardagar och till kl 02:00 på helger (fredags- och lördagsnatt samt natt mot helgdag).

Företaget RATP, som har hand om metron, har över 15 000 anställda och grundades 1897.

Spårnätet

Tåg på linje 5 korsar Seine

Paris tunnelbana är först och främst skapad för transporter i Paris innerstad, och i viss mån närförort. Stationerna ligger tätt, i medeltal 548 m emellan två. En klar majoritet av systemet ligger under jord till skillnad från många andra tunnelbanesystem, hela 196 av 215 km ligger under jord. Över jord ligger vissa delar av linjerna i förorten samt vissa delar av linjerna 2, 5 och 6 går på viadukter i innerstaden.

Tunnlarna ligger rätt så grunt eftersom de parisiska markförhållandena är rätt så dåliga, spåren ligger nästan alltid mitt under en gata. För att minska belastningarna har man 75 meters kurvradie, respekteras dock inte alltid. Dessutom ligger i stort sett alltid spåren åt olika håll bredvid varandra i en gemensam tunnel, stationerna är placerade på sidan av spåren, och inte i mitten, något som är vanligt i till exempel Stockholms tunnelbana.

En annan egenhet är vissa linjer (1, 4, 6, 11, 14) går på gummidäck förutom de vanliga tåghjulen. Detta är först och främst för att förbättra accelerations- och retardationsförmågan hos tågen. Det har även den positiva bieffekten att ljudnivån och skakningarna minskar något, å andra sidan blir det riktigt varmt under högtrafik under sommaren.

Spårbredden är genomgående normalspårig 1,435 meter, elförsörjningen sker med hjälp av en tredje skena (750 volt likström). Tågen är smalare än många i många andra tunnelbanesystem, 2,40 meter, å andra sidan är bredden densamma i alla linjer.

De enda linjerna som innehar förgreningar är 7 och 13, det finns dock vissa planer på att en eventuell framtida utbyggnad av linje 14 skall ta en från varje.

Stationer

Franklin D. Roosevelt

Arts et Métiers

Cité

Glacière

Louvre – Rivoli

Châtelet

Det stora flertalet av alla stationer består av två spår omgärdade av två 4 meter breda plattformar i ett tunnelrör klätt med vitt kakel. Ett 50-tal stationer avviker dock från detta mönster, framförallt nuvarande och tidigare ändstationer som ofta har tre spår och två plattformar, andra undantag är stationer på den nya linje 14 som har bredare plattformar och större tunnelradie och dörrar mot spåren. Naturligtvis utgör även stationerna på viadukter undantag från detta då dessa ofta är övertäckta av glastak eller av en markis. Det finns också vissa stationer med endast ett spår, då linjen går eller har gått i cirkel. På två stationer har man på grund av smala gator ovanför varit tvungen att inte placera plattformarna mittemot varandra (Commerce på linje 8 och Liège på linje 13). Det finns flera övergivna och avstängda stationer bland annat stationerna Croix Rouge, Saint-Martin, Haxo (på en avstängd linje mellan linje 3bis och 7bis), Champ de Mars, Martin Nadaud och Arsenal.

Linjer

Karta över metron

Linje	Sträcka	Öppnad	Längd	Stationer
1	La Défense - Château de Vincennes	1900	16,5 km	25
2	Porte Dauphine - Nation	1900	12 km	25
3	Pont de Levallois-Bécon - Gallieni	1904	12 km	25
3bis	Gambetta - Porte des Lilas	1921	1,3 km	4
4	Porte de Clignancourt - Porte d'Orléans	1908	10,5 km	26
5	Place d'Italie - Bobigny Pablo Picasso	1906	14,5 km	22
6	Charles de Gaulle-Étoile - Nation	1900	13,5 km	28
7	Villejuif Louis Aragon / Mairie d'Ivry - La Courneuve 8 Mai 1945	1910	22,5 km	38
7bis	Louis Blanc - Pré Saint-Gervais	1911	3 km	8
8	Balard - Pointe du Lac	1913	22 km	37
9	Pont de Sèvres - Mairie de Montreuil	1922	20 km	37
10	Boulogne Pont de Saint-Cloud - Gare d'Austerlitz	1913	12 km	23
11	Châtelet - Mairie des Lilas	1935	6,5 km	13
12	Mairie d'Issy - Porte de la Chapelle	1910	14 km	28
13	Châtillon – Montrouge - Les Courtilles / Saint-Denis - Université	1911	24 km	30
14	Saint-Lazare - Olympiades	1998	8 km	7
Totalt		1900-	214 km	301

Linje 1

Linje 1 är den första linjen som öppnades, år 1900. Med 207 miljoner resor per år är denna öst-västliga linje den tyngst trafikerade i systemet. Totalt är den 16,6 km lång och går mellan La Défense och Château de Vincennes. Den senaste förlängningen, till La Défense, öppnades den 1 april 1992.

Linje 2

Linje 2 är den näst äldsta linjen i systemet efter linje 1. Den öppnade också 1900, men först den 13 december. I början av 2006 beslutades det att nya vagnar ska tas i trafik på linje 2 och två andra linjer. Linjen går från Porte Dauphine i väst till Nation i öst.

Linje 3

Årligen reser 87,6 miljoner människor med Linje 3. Den 10 oktober 1904 öppnade den första delen av linje 3 och gick då mellan Père Lachaise och Villiers. 1971 gjordes den senaste förlängningen från Gambetta till Gallieni. Linjen 3bis tillhörde tidigare linje 3.

Linje 3bis

Med bara 1,3 km räls och 4 stationer är Linje 3bis den kortaste i hela systemet. 1971 öppnade linjen och har inte förlängts sedan dess. Planer finns på att binda ihop linjen med linje 7bis. Den skulle göras genom en nedlagd tunnel och man skulle även öppna en gammal nedlagd station, Haxo.

Linje 4

Linje 4 är den näst tyngst belastade linjen i Paris tunnelbana. Den går i nord-sydlig riktning genom staden med ändstationerna Porte de Clignancourt och Porte d'Orléans. På den här linjen är det varmast på grund av att tågen har gummidäck. Vid stationerna Châtelet, Les Halles och Saint-Michel delar linjen station med RER.

Linje 5

Linje 5 ska tillsammans med två andra linjer få nya tunnelbanevagnar, enligt ett beslut från 2006. Linjen öppnade 1906 och har 22 stationer och är 14,6 km lång. Årligen görs 86,1 miljoner resor på linjen. Den senaste förlängningen gjordes 1985 och gick till Bobigny-Pablo Picasso.

Linje 6

Linje 6 är formad som en halvcirkel och kör den södra delen, medan linje 2 formar den norra delen. Mer än hälften av linjen går ovan mark på viadukter. 100,7 miljoner resor görs årligen på linjen. Linjen går bland annat förbi Triumfbågen och Eiffeltornet. Den öppnade 1909 och är totalt 13,6 km lång med 28 stationer.

Linje 11

Linje 11 från 1935 går från Châtelet i centrala Paris till station Mairie des Lilas i nordöst. På linjen ligger den u-båtsliknande stationen Arts et Métiers.

Linje 14

Linje 14 är den nyaste i Paris tunnelbana. Den färdigställdes 1998 och går per automatik, det vill säga utan tunneltågförare. I juni 2007 förlänges linjen från Bibliothèque François Mitterrand till Olympiades, båda belägna i sydöstra Paris.

Utbyggnader

Automatisering av linje 1

Linje 1 har automatiseras, detta skedde efter att man först installerat dörrar på stationerna, liknande de på linje 14, med den skillnaden att de här är halvhöga. Test har skett på stationen Invalides (Linje 13) med dörrar som är ca 1,7 meter höga.

Beslutade förlängningar

Linje 12, förlängning norrut. Första fas 2010.

Linje 8, österut till Créteil-Parc des Sports (1,3 km), 2010.

Linje 4, förlängning söder ut från Porte d'Orléans till Maire de Montrouge 2011.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Paris Métro

Se även

• Wikimedia Commons har media som rör Paris metro
  Bilder & media
• Lista över tunnelbanestationer i Paris
• Lista över tunnelbanesystem efter antal passagerare
• Paris pendeltåg
• Paris spårvägar
• Paris
• Tunnelbana

Externa länkar

• RATP - Transports en Île-de-France
• Citéfutée