Parlamentsvalet i Frankrike 2012

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Parlamentsvalet i Frankrike 2012
Frankrike
2007 ←
10 juni och 17 juni 2012
→ 2017

Nationalförsamlingens 577 platser
289 platser för majoritet
  Första parti Andra parti Tredje parti
  Martine Aubry Zoom.png Jean-François Copé 2.jpg Europe Ecologie closing rally regional elections 2010-03-10 n11.jpg
Ledare Martine Aubry Jean-François Copé Cécile Duflot
Parti PS UMP Les Verts
Ledarens valkrets ingen (borgmästare Lille) Seine-et-Marne sjätte ingen (kandidat i Paris sjätte)
Föregående val 186 mandat 313 mandat 4 mandat
Erhållna mandat 280 mandat 194 mandat 17 mandat
Mandatförändring 94 119 13
Röster 7 617 996
(1:a omgången)
9 420 426
(2:a omgången)
7 037 471
(1:a omgången)
8 740 625
(2:a omgången)
1 418 141
(1:a omgången)
828 916
(2:a omgången)
Andel 29,35 %
(1:a omgången)
40,91 %
(2:a omgången)
27,12 %
(1:a omgången)
37,95 %
(2:a omgången)
5,46 %
(1:a omgången)
3,60 %
(2:a omgången)

  Fjärde parti Femte parti
  Jean-Luc Mélenchon (Place au Peuple) 001 (redécoupé).jpg
Ledare Jean-Luc Mélenchon Marine Le Pen
Parti Vänsterfronten Front National
Ledarens valkrets ingen (kandidat i Pas-de-Calais elfte) ingen (kandidat i Pas-de-Calais elfte)
Föregående val 15 mandat 0 mandat
Erhållna mandat 10 mandat 2 mandat
Mandatförändring 5 2
Röster 1 792 923
(1:a omgången)
249 525
(2:a omgången)
3 528 373
(1:a omgången)
842 684
(2:a omgången)
Andel 6,91 %
(1:a omgången)
1,08 %
(2:a omgången)
13,60 %
(1:a omgången)
3,66 %
(2:a omgången)

Premiärminister före valet

Jean-Marc Ayrault
PS

Premiärminister efter valet

Jean-Marc Ayrault
PS

Parlamentsvalet i Frankrike 2012 ägde rum den 10 och den 17 juni 2012 för att välja alla 577 ledamöter till Frankrikes nationalförsamling. Socialistpartiet (PS) fick egen majoritet tillsammans med sina nära allierade Vänsterns radikala parti (PRG) och Övriga vänstern (DVG), vilket innebär att president François Hollande som valdes i maj får en nationalförsamling som står på hans sida. Borgerliga UMP som sedan 2002 haft egen majoritet i nationalförsamlingen gick bakåt med hela 119 mandat. Nationella fronten får 2 mandat och kommer in i nationalförsamlingen för första gången sedan 1990-talet.

Noterbart är att två toppkandidater, Nationella frontens Marine Le Pen och Vänsterfrontens Jean-Luc Mélenchon, kandiderade i samma valkrets, elfte valkretsen i Pas-de-Calais i norra Frankrike. Marine Le Pen fick flest röster i första valomgången (42 %), och Mélenchon hamnade på tredje plats efter socialistpartiets kandidat. Mélenchon valde då enligt traditionen att inte ställa upp i andra omgången, detta för att gynna socialistpartiet och inte slåss om samma väljare. I andra valomgången vann socialistpartiets Philippe Kemel över Marine Le Pen med knapp majoritet, och tog mandatet.

Valsystem[redigera | redigera wikitext]

Om en kandidat i första omgången den 10 juni får mer än 50 % av rösterna i sin valkrets, och minst 25 % av alla registrerade väljares röster, har denna kandidat vunnit valkretsen och ingen andra omgång äger rum. I annat fall går de två kandidater som fått flest röster vidare till en andra omgång, och även de eventuella ytterligare kandidater som fått fler än 12,5 % av alla registrerade väljares röster. I den andra omgången den 17 juni vinner den kandidat som får flest röster.

Om flera kandidater från samma block hamnar över 12,5% i första omgången, brukar enligt tradition den eller de kandidater som ligger sämst till dra sig tillbaka, för att inte förstöra chanserna för den som ligger bäst till. Ibland gynnar man kandidater även över blockgränserna, för att stoppa Nationella fronten från att vinna mandat, exempelvis har Socialistpartiet uppmanat sin egen kandidat att dra sig tillbaka och bett väljarna rösta på UMP i stället.[1]

Resultat[redigera | redigera wikitext]

e • d Summering av Franska nationalförsamlingens valresultat 2012.
Partier och koalitioner 1:a omgången 2:a omgången Totala
antalet
mandat
Röster % Mandat Röster % Mandat
Parti socialiste PS 7 617 996 29,35 22 9 420 426 40,91 258 280
Vänsterfronten FDG 1 792 923 6,91 0 249 525 1,08 10 10
Les Verts VEC 1 418 141 5,46 1 828 916 3,60 16 17
Övriga vänstern Divers gauche DVG 881 339 3,40 1 709 409 3,08 21 22
Parti Radical de Gauche PRG 429 059 1,65 1 538 324 2,34 11 12
Totalt för "Presidentens majoritet" och Vänsterfronten (vänstern) 12 139 458 46,77 25 11 746 600 49,03 316 341
 
Union pour un Mouvement Populaire UMP 7 037 471 27,12 9 8 740 625 37,95 185 194
Övriga högern (Divers droite) DVD 910 392 3,51 1 418 135 1,82 14 15
Nouveau Centre NC 569 890 2,20 1 568 288 2,47 11 12
Parti radical PR 321 054 1,24 0 311 211 1,35 6 6
Alliance centriste AC 156 026 0,60 0 123 352 0,54 2 2


Totalt för "Högern i parlamentet" 8 994 833 34,67 11 10 161 611 44,13 218 229
 
Front national FN 3 528 373 13,60 0 842 684 3,66 2 2
Mouvement démocrate MoDem 458 046 1,76 0 113 196 0,49 2 2
Övrig radikalvänster ExG 253 580 0,98 0 - - - -
Övriga ekologiska ECO 249 205 0,96 0 - - - -
Regionalister och separatister REG 145 825 0,56 0 135 354 0,59 2 2
Övrig extremhöger ExD 49 501 0,19 0 29 738 0,13 1 1
Övriga (Autres) AUT 133 729 0,52 0 - - - -
 


Totalt 25 952 550 100,00 36 23 957 594 100,00 541 577
Valdeltagande: 57,23% (1:a omgången), 55,41% (2:a omgången)

Källa: Élections législatives 2012: Ministère de l'Intérieur

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.svd.se/nyheter/utrikes/fordel-hollande-i-parlamentsval_7269739.svd

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]