Partistöd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Partistöd, offentliga medel som utbetalas till politiska partier till stöd för partiernas verksamhet.

Partistöd i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Statligt partistöd utbetalades med sammanlagt 131 miljoner kronor per år för 2003 och tidigare år. Från och med 2004 är totalbeloppet 156 miljoner kronor. Detta innebär att socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, vänsterpartiet, centerpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet under mandatperioden 2002-2006 delar på 599 miljoner kronor i statligt partistöd. Andra former av stöd förekommer till riksdagsgrupper och för riksdagsledamöternas verksamhet. I riksdagsvalet 2006 fick sverigedemokraterna 2,9% av rösterna och erhåller således också statligt partistöd.

Statligt partistöd utbetalas till partier som är representerade eller som har varit representerade i riksdagen, eller som uppnått en röstandel av 2,5% i något av de två senaste riksdagsvalen. Kommunalt partistöd utbetalas till partier som är representerade i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige eller regionfullmäktige.

Vid sidan av partistödet erbjuds partierna av Valmyndigheten också gratis upptryckning av valsedlar, om de är representerade i kommun- eller landstingsfullmäktige eller om de i något av de två senaste riksdagsvalen har fått minst 1,0% av rösterna i hela landet. Andra partier får betala en avgift för upptryckning av valsedlar.[1]

Lokalt partistöd[redigera | redigera wikitext]

Landsting och kommuner har sedan 1969 rätt att ekonomiskt stödja lokalt verksamma partier. I landstingen var stödet 336 Mkr (2007) och i kommunerna ca 450-500 Mkr (2007).[1]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Systemet i Sverige har kritiserats av före detta moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson för att Sverige i motsats till andra OECD-länder, betalar ut bidrag inte till parlamentarikerna (riksdagsledamöterna) eller partigruppen i parlamentet, men till partikanslierna. Detta om man undantar Estland, Portugal och Spanien som, utöver lön, inte delar ut bidrag varken till ledamöterna av sina parlament eller till partierna som de företräder.[2]

Systemet har även kritiserats för att kunna utnyttjas till partiernas fördel. Ju mer ohotade makthavarna är, desto högre är partistöden. Det har även framförts krav på ökad insyn för väljarna i hur partierna använder sina pengar.[3]

Hur summorna för det lokala stödet räknas ut varierar.[förtydliga]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Beställa valsedlar, information från Valmyndigheten, hämtad 19 september 2010.
  2. ^ Anne-Marie Pålsson. Knapptryckarkompaniet, s 172-174. Atlantis, 2011.
  3. ^ Jonas Vlachos. "Att hålla politiker i schack", ekonomistas.se, 30 januari 2009. Läst den 14 november 2012.

Litteraturhänvisning[redigera | redigera wikitext]

Gullan M. Gidlund: Partistöd, Umea: CWK Gleerup, 1983 - ISBN 91-40-04881-0

SOU 1972:62 Offentligt stöd till de politiska partierna. 1971 ars partistödutredning. Stockholm 1972.

SOU 1972:52 Rapport angaende kommunal information m.m. Utredningen om den kommunala demokratin. Stockholm 1972.

ESO Ds 1994:31 Det offentliga stödet till partierna - Inriktning och omfattning. Stockholm 1994 - ISBN 91-38-13589-2

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]