Patrick Lucey

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Patrick Joseph Lucey, född 21 mars 1918 i La Crosse, Wisconsin, död 10 maj 2014 i Milwaukee, Wisconsin, var en amerikansk politiker och diplomat. Han var guvernör i delstaten Wisconsin 1971-1977.[1] Han var USA:s ambassadör i Mexiko 1977-1979 och John B. Andersons vicepresidentkandidat i presidentvalet i USA 1980.

Lucey deltog i andra världskriget och befordrades till kapten. Han avlade 1946 kandidatexamen i filosofi vid University of Wisconsin-Madison. Lucey gick med i demokraterna och var ledamot av Wisconsin State Assembly, underhuset i delstatens lagstiftande församling, 1949-1951. Han var viceguvernör i Wisconsin 1965-1967.

Lucey besegrade viceguvernören Jack B. Olson i guvernösvalet i Wisconsin 1970. Lucey tog 1971 initiativ till sammanslagningen av delstatens två universitetssystem. Han omvaldes 1974. USA:s president Jimmy Carter utnämnde honom 1977 till ambassadör i Mexiko. Han avgick därför som guvernör och efterträddes av Martin J. Schreiber.

Republikanen John B. Anderson som representerade Illinois 16:e distrikt i USA:s representanthus bestämde sig för att utmana Jimmy Carter i presidentvalet 1980. Republikanerna nominerade Ronald Reagan och Anderson lämnade sedan partiet för att starta en oberoende kampanj. Han valde demokraten Lucey till sin vicepresidentkandidat. Som bäst lovade opinionsmätningarna Anderson 25% av rösterna men till sist fick Anderson och Lucey nöja sig med 7%.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ From governor to ambassador, Lucey guided Wisconsin, national politics

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]