Paul Erdős

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Paul Erdős i Budapest hösten 1992.

Paul Erdős (ungerska Erdős Pál, uttal: ['ɛrdøːʃ 'paːl]), född 26 mars 1913 i Budapest, Ungern, död 20 september 1996 i Warszawa, Polen, var en ungersk matematiker och talteoretiker (se talteori), vars specialitet var primtalssatsen. Han forskade vidare inom bland annat kombinatorik, grafteori, matematisk analys, approximationsteori, mängdlära och sannolikhetslära.

Paul Erdős var en av sin tids mest produktiva matematiker och producerade totalt omkring 1500 matematiska uppsatser, vilket är fler än någon matematiker sedan Euler. Paul Erdős var känd som en mycket excentrisk person, vilken helt och hållet levde för matematiken.

Erdős har givit upphov till Erdőstalet, som är ett sätt att ange hur "långt från" Erdős en person befinner sig i matematikersamhället.

Tidigt liv, utbildning, liv och död[redigera | redigera wikitext]

Paul Erdős föddes i Budapest, Ungern den 26 mars 26, 1913.[1]Han var det enda överlevande barnet av Anna och Lajos Erdős (tidigare Engländer).[2] Hans syskon dog före han föddes, i åldrarna 3 och 5. Hans föräldrar var båda judiska matematiklärare. Hans intresse för matematik uppstod tidigt—då han var fyra år kunde han räkna i huvudet hur många sekunder en person med given ålder hade levt.[3]

Båda av Erdős föräldrar var högskolelärare i matematik, och Erdős fick en stor del av sin tidiga utbildning från dem. Erdős kom alltid ihåg sina föräldrar med stor tillgivenhet. Då han var 16 år introducerade hans far två av hans livslånga favoritämnen - oändliga serier och mängdlära. I högskolan blev Erdős en flitig lösare av problem presenterade varje månad i tidskriften KöMaL.[4]

Erdős publicerade senare flera artiklar i Kömal om problem i elementär plangeometri

År 1934, då han var 21 år, fick han doktorsgrad i matematik i Eötvös Loránduniversitetet. Erdős handledare var Lipót Fejér, som även var handledare till John von Neumann, George Pólya och Pál Turán.

En betydande del av hans familj, inkluderande hans far, dog i Budapest under förintelsen. Hans mor gömde sig och överlevde. Erdős befann sig i Amerika och arbetade på Institute for Advanced Study under den tiden.[5]

Den 20 september 1996, då han var 83 år, hade Erdős en hjärtinfarkt och dog då han skulle delta i en konferens i Warszawa. Han gifte sig aldrig och hade inga barn. Han ligger begravd bredvid sina föräldrar grav 17A-6-29 vid Kozma Utcai Temető i Budapest.[6] För sitt epitafium föreslog han "Jag har äntligen slutat bli dummare." (På ungerska: "Végre nem butulok tovább").[7]

Hans liv dokumenterades i filmen N Is a Number: A Portrait of Paul Erdős, gjord då han än levde, och senare postumt i boken The Man Who Loved Only Numbers (1998).

Erdős namn innehåller den ungerska bokstaven "ő" ("o" med dubbel akut accent), som skrivs ofta okorrekt Erdos eller Erdös, antingen "av misstag eller av typografisk nödvändighet".[8]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Paul Hoffmann: The Man Who Loved Only Numbers (Paul Erdős biografi)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Erdos biography”. Gap-system.org. http://www.gap-system.org/~history/Biographies/Erdos.html. Läst 2010-05-29. 
  2. ^ doi:10.1098/rsbm.1999.0011
    Den här DOI-referensen kommer automatiskt att kompletteras under de närmaste minuterna. Du kan gå före i kön eller expandera för hand
  3. ^ Hoffman, p. 66.
  4. ^ László Babai. ”Paul Erdős just left town”. http://www.cs.uchicago.edu/files/tr_authentic/TR-2001-11.ps. 
  5. ^ N Is a Number: A Portrait of Paul Erdős. Berlin; Heidelberg: Springer Verlag. ISBN 3-540-22469-6 
  6. ^ grave 17A-6-29
  7. ^ Hoffman, p. 3.
  8. ^ The full quote is "Note the pair of long accents on the "ő," often (even in Erdos's own papers) by mistake or out of typographical necessity replaced by "ö," the more familiar German umlaut which also exists in Hungarian.", from Paul Erdős, D. Miklós, Vera T. Sós (1996). Combinatorics, Paul Erdős is eighty.