Pazzi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pazzivapnet målat i Pazzikapellet.

Pazzifamiljen var en toskansk adelsätt som under renässansen i Italien utövade ett stort inflytande över samhället. Den Italienska Pazzifamiljen bestod av Toskanska adelsmän som var bankirer i Florens under det 14:e århundradet. Pazzifamiljen härstammar från Pazzo ("galningen"), som var en av de första soldaterna över muren till det belägrade Jerusalem under det första korståget, som sedan återvände till Florens med en sten från Basilikan av den heliga graven. Pazzi-familjen är idag mest känd för den så kallade Pazzi-konspiration som ägde rum den 26 april 1478. Målet med konspirationen var att avsätta Medici från deras maktposition som den främsta familjen i Florens.

Pazzisammansvärjningen[redigera | redigera wikitext]

Pazzisammansvärjningen var en konspiration mot Medicifamiljen där målet var att ersätta Medici som härskare i Florens. Pazzifamiljen var inte den enda anstiftaren som stod i centrum för sammansvärjningen. Medicifamiljen var mycket kraftfull, men hade också många fiender.

Giuliano de' Medici Målning av Sandro Botticelli. Målningen är förmodligen gjord efter Guilianos död.

Påven Sixtus IV var en av fienderna till Medici. Han hade köpt makten över Imola, ett starkt fäste mellan påvliga och toskanska territorierna. Köpet var finansierat av Pazzibanken, trots att Francesco Dei Pazzi lovat Lorenzo Medici att han inte skulle ge sitt stöd till påven. Som belöning fick Pazzi monopol på alungruvorna i Tolfa. Alun var en viktig vara och utgjorde stora delar av den toskanska ekonomin. Francesco fick även rättigheterna till att sköta de påvliga intäkterna.Sixtus IV utsåg sin brorson, Girolamo Riario, som ny guvernör i Imola, och Francesco Salviati utsågs till ärkebiskop av Pisa, en stad som var en före detta kommersiell rival, men nu blivit mycket intressant för Florens. Lorenzo hade vägrat att låta Salviati komma in Pisa på grund av den utmaning som en sådan kyrklig tjänst tillför. Salviati och Francesco de 'Pazzi satte ihop en plan som gick ut på att mörda Lorenzo och Giuliano de' Medici, vilket skulle leda dem till makten över Florens. Riario själv stannade i Rom. Planen var vida känd: påven uppges ha uttryckt sig: "Jag stöder det - så länge ingen dödas".

Söndagen den 26 april 1478, under högmässan i Basilica di Santa Maria del Fiore, inför en folkmassa på 10 000 blev Medicibröderna misshandlade. Giuliano knivhöggs 19 gånger av ett gäng som inkluderade en präst. Medan han förblödde på domkyrkans golv, flydde hans broder Lorenzo med allvarliga, men ej livshotande skador. Lorenzo återhämtade sig , låst säkert i sakristian av humanistiska Poliziano. Ett samordnad försök att fånga Gonfaloniere och Signoria gick i stöpet när ärkebiskopen och chefen för Salviatiklanen blev instängda i ett rum vars dörrar hade en dold spärr. Statskuppen hade misslyckats, och rasande florentinare grep och dödade de sammansvurna. Jacopo de 'Pazzi kastades från ett fönster. Som en markering släpade pöbeln honom naken genom gatorna och kastade honom senare i floden Arno. Pazzifamiljen fråntogs sina ägodelar i Florens, och deras namn utplånades från alla böcker och smutskastades på gator och torg.

Salviati hängdes i Palazzo della Signoria. Lorenzo vädjade till publiken att inte exakt rättvisa behövde skipas, men många av de sammansvurna, liksom många oskyldiga människor som anklagades för att vara konspiratörer, dödades i ren ilska. Lorenzo lyckades ändå rädda sin brorson Sixtus IV, kardinal Raffaele Riario, som nästan säkert blev lurad av konspiratörerna, samt två släktingar till de sammansvurna. De främsta konspiratörerna jagades i hela Italien och Pazzi-företagen i Europa plundrades och förstördes. Pazzivapnet och alla hänvisningar till deras namn förbjöds. År 1494, i samband med störtandet av Piero de 'Medici, återvände Pazzifamiljen och många andra politiska flyktingar till Florens för att delta i folkstyrelsen.

Fotografi med Basilica di Santa Maria del Fiore, platsen där attentatet mot de båda Medicibröderna inträffade.

Påven Sixtus IV placerade i efterföljderna av attentatet också Florens under bevakning och förbjöd Massa och gemenskap inför avrättningen av ärkeboskop Salviati. Sixtus också beordrade kungen av Neapel, Ferdinand I, befäl för den traditionella påvliga militära armén, att attackera Florens. Utan hjälp från Florens traditionella allierade i Bologna och Milano, stod Lorenzo inför något som såg ut som en kort framtid, men gick tillväga på ett mycket udda sätt. Han seglade till Neapel och satte sig själv i händerna på Don Ferrante (kungen), i vars förvar han förblev i tre månader. Lorenzos mod och karisma övertygade Don Ferrante att stödja Lorenzos försök till att försöka skapa fred med Sixtus IV.

Konspiratörerna, Francesco de 'Pazzi, Bernardo di Bandino Baroncelli, ärkebiskop Salviati, Vieri de' Pazzi, Messer Jacopo de 'Pazzi, Antonio Maffei och Stefano de Bagnone, skildrades i en målning av Sandro Botticelli på antingen en vägg av Bargello eller en vägg av Dogana vilka bägge är delar av regeringenskomplexet. Den nye påven ,Alexander VI, pressade Florens att ta bort dessa levande bilder, och 1494 togs de bort. Pazzikonspirationen har uppmärksammats på senare år, främst genom TV- och datorspelet Assassins Creed II, skapat av Ubisoft. I spelet återupplevs nästan hela konspirationen med den fiktive Ezio Auditore Da Firenze som hjälte och huvudkaraktär.

Målning från 1479 av Leonardo da Vinci med den hängde pazzikonspiratören Bernardo di Bandino Baroncelli

Palazzo Pazzi[redigera | redigera wikitext]

Palatset byggdes 1458-69 under ledningen av arkitekten Giuliano da Maiaono var huvudsätet för Pazzi familjen i Florens. Jacopo de Pazzi byggde om palatset 1462-72. Palatset var platsen där de3n kända konspirationen mot Medici planlagdes, palatset fick sedan namnet Palazzo della Congiura (palatset av konspiration).


Pazzi Chapel[redigera | redigera wikitext]

Pazzikapellet är ett av de större spår i historien från Pazzifamiljen. Kapellet är en religiös byggnad i Florens, som är placerad i samma stadsdel som Basilica di Santa Croce. Kapellet anses vara ett av de stora mästerverken från renässansen. Även om förmögenheten för att bygga kapellet var insamlad redan år 1429 av Andrea Pazzi, som var den ledande familjemedlem under den här tiden, vars förmögenhet var strax efter Medicis stora tillgångar, påbörjades konstruktionen först omkring 1441. Kapellet stod helt klart under 1460-talet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Maria Maddalena dei Pazzi


Källor[redigera | redigera wikitext]