Peene

Peene [pëne].

1. Oders västra mynningsarm, mellan ön Usedom och fastlandet, 42 km lång, är där den lämnar Stettiner haff, ganska smal men vidgar sig sedan till den stora sjön Achterwasser, avsmalnar därefter åter vid Wolgast och utmynnar i Östersjön nedanför Peenemünde. Framför mynningen ligger den lilla ön Ruden.

2. Flod i Mecklenburg och Pommern, upprinner i Mecklenburg vid byn Grubenhagen, genomflyter Malchin-och Kummerow-sjöarna, upptar bifloderna Trebel och Tollense (den senare från Tollensesjön), bildar i Pommern gräns mellan regeringsområdena Stettin och Stralsund samt faller 8 km nedanför Anklam ut i ovannämnda mynningsarm av Oder. Längd 110 km. Under tiden 1720-1814 utgjorde Peene gräns emellan den svenska och den preussiska delen av Vorpommern. 5 nov. 1759 gick svenska armén under Lantingshausen under fiendens eld på pråmar över Peene vid Anklam.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not)