Pehr Adlerfelt

Pehr Adlerfelt
Pehr Adlerfelt
	Titlar
	Kapten
Tidsperiod	1708−1710
	Överstelöjtnant
Tidsperiod	1710−1712
	Överste
Tidsperiod	1712−1719
	Generalmajor av infanteriet
Tidsperiod	1719−1743
	Friherre
Tidsperiod	1720−1743
	Minister i Köpenhamn
Tidsperiod	1720−1725
	Riksråd
Tidsperiod	1739−1743
	Kansliråd
Tidsperiod	1739−1743
Yrke	Diplomat
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Tjänstetid	1700−1743
Enhet	Svea livgarde
Befäl	Närke-Värmlands regemente; Bergsregementet; Adlerfeltska regementet
Slag/krig	Stora nordiska kriget Slaget vid Narva; Slaget vid Düna; Belägringen av Thorn; Slaget vid Holowczyn; Slaget vid Poltava; Slaget vid Gadebusch; Belägringen av Stralsund;
	Politik
Parti	Holsteinska partiet
Annat parti	Hattpartiet
	Medlem av sekreta utskottet
	Personfakta
Personnamn	Pehr Adlerfelt
Född	4 juli 1680;
Nationalitet	Sverige
Död	27 juni 1743 (62 år); Gustav Adolfs torg i Stockholm, Sverige
Dödsorsak	Skjuten till döds under Dalupproret
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Adlerfelt
Far	Karl Johansson Adlerfelt
Mor	Rebecka von Hagen
Släktingar	Gustaf Adlerfelt (bror)
	Familj
Gift	27 oktober 1742;
Make/maka	Charlotta Juliana von Bautzen

Pehr Adlerfelt, född 4 juni 1680 i Stockholm, död 22 juni 1743, var en svensk friherre och riksråd.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Pehr Adlerfelt var son till hovkamreraren Carl Johansson, adlad Adlerfelt, och Rebecka von Hagen, samt bror till Gustaf Adlerfelt.

Adlerfelt ingick vid 20 års ålder i Karl XII:s här, med vilken han deltog i slaget vid Narva, fälttåget i Kurland, belägringen av Thorn, och drabbningen vid Holofzin. Han innehade ett stort antal höga befälsposter i den svenska armén och deltog med utmärkelse i fälttåget ända till slaget vid Poltava, där han blev tillfångatagen. Han blev dock snart frigiven och återvände till Sverige.

Senare deltog Adlerfelt i slaget vid Gadebusch (1712), där han mycket bidrog till segern, samt i försvaret av Stralsund (1715), följde därefter Karl XII på fälttåget i Norge, varefter han utnämndes till generalmajor av infanteriet 1719 och friherre 1720.

Adlerfelt användes efter kungens död mest i civila värv. Han blev till exempel envoyé vid danska hovet 1721. Hans förtjänster belönades slutligen med rådsvärdigheten 1739. Han blev skjuten på Norrmalms torg (nuvarande Gustav Adolfs torg) i Stockholm under dalkarlarnas uppror, vilket han blivit utsänd att stilla.

Adlerfelt var gift med Catharina Juliana von Bautzen och far till Carl Adlerfelt.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Adlerfelt, 2. Per, 1904–1926.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Adlerfelt, 2. Per Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

Adelsvapen