Pehr Hörberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pehr Hörberg
PehrHörberg-selfportrait.jpg
Självporträtt
Född 31 januari 1746
Virestad, Småland
Död 24 januari 1816 (69 år)
Risinge socken, Östergötland
Nationalitet  Sverige
Fält Måleri, etsningar, träsnitt, bonader, spelman, kompositör
Motiv altartavlor, religiösa, mytologiska och historiska motiv
Utbildning Konstakademien
Signatur
Pehr Hörberg-signature.png

Pehr Hörberg, född 31 januari 1746 i Virestads socken i Småland i Kronobergs län, död 24 januari 1816 i Falla i Risinge socken, Östergötlands län, var en svensk konstnär, målare och spelman.

Han har utfört ett stort antal målningar och konstverk, bland annat bilder ur böndernas liv och fantasier ur den nordiska fornsagan, väggbonader, porträtt, illustrationer, etsningar och träsnitt i en starkt personlig, folklig stil. Han har målat 87 altartavlor i kyrkor, varav 57 altartavlor i Östergötlands län.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Romerska soldater med krigsbyte (1791), gouache.
Sokrates med giftbägaren i fängelset (1810), oljemålning.

Pehr Hörberg växte upp under små förhållanden på soldattorpet Övra Ön[2] i Virestads socken. Hans far var soldaten Åke Rasmusson Hörberg i Virestads socken i Småland. Fadern var knekt vid Kronobergs regemente. Namnet Hörberg antyder att faderns härkomst var från Höör i Skåne. Modern var småländska och hette Bengta Gusadotter Öhman (Gisa Bengtsdotter). Som barn och pojke försökte Hörberg snida i trä, måla med kol och växtsafter på spån och stubbar. Hela tiden hade han en dröm om att få ägna sig att göra bilder av något slag.[3] År 1769 gifte sig Pehr Hörberg med pigan Maria Eriksdotter och de fick tre söner.

Pehr Hörberg visade prov på sin konstnärliga fallenhet för bonadsmålaren Jacob Danielsson (1711-1787),[4] och han hoppades att få gå lära hos denne mästare. Han säger att han inte har något att lära ut, men han blev imponerad av den unge pojkens fallenhet. Hörberg får dock rådet att söka upp någon målarmästare i Växjö.

Yrkesmålare på landet[redigera | redigera wikitext]

Pehr Hörberg började som yrkesmålare på landet, där han var hantverksmålare i Växjö 1760-1766 och följande år var han gesäll under målarämbetet i Göteborg. Som självlärd började han måla i en folklig, lokal tradition. Han var först gesäll som häradsmålare i Almesåkra socken i Småland i Västra härad, där han målade tapeter åt bönderna, och som arrendator på Mejensjö utanför Sävsjö. Han snickrade också bord, slädar, vagnar, träskor och målade bilder ur livet. Två av de mest kända bilderna är Dans kring midsommarstången och Julafton i en småländsk bondstuga.[5]

Lärling 1762-1766[redigera | redigera wikitext]

Därefter blev han lärling under fyra års tid hos en hantverksmålare i Växjö, hos målarmästare Johan Christian Zschotzscher (1711-1766) i Växjö, där han studerade 1762-1766.[3] Johan Christian Zschotzscher var kyrkomålare och år 1737 blev Zschotzscher via ämbetet i Göteborg godkänd som mästare för att slå sig ner i Växjö. Samma år avlade han bured i Växjö och dessutom gifte han sig det året med Maria Christina Ahrenberg från Jönköping. Pehr Hörberg har målat porträtt av henne. År 1765 avled Zschotzschers hustru Maria Christina Ahrenberg och året därpå han själv. Vid bouppteckning noteras en arvinge, sonen Johan Christian, född 1741. Han studerade medicin och teologi vid Uppsala universitet. Han prästvigdes och tjänstgjorde som director cantus vid Växjö skola och domkyrka. Flera porträtt av honom finns, målade av vännen Pehr Hörberg. Sonen Johan Christian Zschotzscher avled 1780. Den elev hos Johan Christian Zschotzscher som blev mest känd är Pehr Hörberg och han arbetade hos Zschotzscher från 1760 till mästarens död 1766. Pehr blev gesäll under ämbetet i Göteborg 1767, arbetade sedan som fri mästare och häradsmålare.

Gesäll i Göteborg 1767[redigera | redigera wikitext]

1767 blev Pehr Hörberg gesäll i Göteborg[6] och bonads- och häradsmålare i Östra härad i Småland 1768.[7], där han målade tapeter åt bönderna. Som torpare arbetade han inte bara som målare utan även som snickare och träsnidare.[7] Han lärde sig färghanteringens grunder, men fick inte tillfälle att öva sina konstnärliga talanger

Vid Konstakademien 1783-1787[redigera | redigera wikitext]

År 1783 lämnade han sina hemtrakter och tog sig till Stockholm och fick där slutligen tillfälle att studera vid Konstakademien under några månader, innan han fick lov att återvända till Småland. Pehr Hörberg stod nu vid sina drömmars uppfyllelse. Det lantligt primitiva var på modet och bondemålaren vann snart vänner och beskyddare. Åren 1783-1787 studerade han vid Konstakademien.

Genom Carl Gustaf Pilo, som var direktör på Konstakademien, fick Hörberg kontakt med andra konstnärer och konstsamlare.

Hörberg fick beställningar från kungahuset och adelsfamiljer, särskilt i Stockholm. Bland hans vänner fanns också skulptören Johan Tobias Sergel.

Hos Jean-Jacques De Geer och Fredrika Aurora De Geer på Finspångs slott[redigera | redigera wikitext]

Finspångs slott i Österegötland, som år 1668 började uppföras av Louis De Geer (1622-1695). Inredningsarbetena slutfördes av byggherrens sonson Louis de Geer, som även uppförde de båda flyglarna åren 1742 respektive 1790.

En av de främsta av Pehr Hörbergs beskyddare var grevinnan Fredrika Aurora De Geer af Finspång (född Taube) på Finspångs slott. Dottern hette Charlotta Aurora De Geer af Finspång.[8] Hörberg blev inbjuden till Aurora och Jean-Jacques De Geer i Finspång. De övertalade honom att flytta till Finsångstrakten. De gav honom stora beställningar och lät honom ta del av sitt inflytelserika umgänge på Finspångs slott.

Köpte Olstorps hemman i Risinge[redigera | redigera wikitext]

1787 fick Hörberg ett hemman på Louis De Geers gods. När Hörberg inte var där var han på slottet och målade familjen De Geer i stora salongen eller dekorerade deras möbler och väggar. De flesta målningarna gjorde han dock i kyrkorna, där han målade altartavlor och andra religiösa bilder.[9]

Aurora De Geers man Jean-Jacques De Geer sålde ett hemman i Olstorp i Risinge i Östergötland till Pehr Hörberg, som köpte det år 1790. Som torpare och konstnär fortsatte Hörberg sin verksamhet i herrgårdsmiljön och i en rad kyrkor. Efter hand kunde Hörberg själv sammanställa en imponerande katalog över sina altartavlor. Hörberg gjorde också intressanta grafiska experiment och en del skulpturer. Han var en stor kolorist och uppfattades av den romantiska generationen av konstnärer och författare som en verkligt genuin begåvning.[10]

Flyttade till Falla by i Risinge 1806[redigera | redigera wikitext]

Senare, år 1806, flyttade han till den yngre sonen i Falla by, 3 km söder om Finspång i Risinge socken i Östergötland,[11] där han blev kvar de sista tio åren av sitt liv.[7] Från flera socknar, särskilt i Småland och Östergötland, fick han beställningar på altartavlor, som han ibland utförde i väldiga mått, till exempel altartavlan i Årstad, hans första altartavla målad 1786, som är över 42 m².

Konstnärskap[redigera | redigera wikitext]

Pehr Hörberg blev uppmärksammad och anlitades framför allt som målare av altartavlor, han har utfört altartavlor i 87 kyrkor, varav 57 altartavlor i Östergötlands län.[1] Han blev därför särskilt känd för sina kyrkomålningar och fick uppdrag runt om i landet. Han är en av den svenska konsthistoriens intressantaste gestalter,[12] enligt bibliotekarien och författaren Christoffer Eichhorn.[13]

Han målade dessutom stafflitavlor med religiösa, mytologiska och historiska motiv, stilleben samt gjorde etsningar, träsnitt och bonader. Teckningen röjer ofta hans brist på utbildning, men kompositionen är vanligen storslagen och livlig, koloriten i hög grad effektfull och stämningen, framför allt i hans religiösa motiv, innerlig. Hörbergs porträtt är rättframma och kärva, som till exempel ett Självporträtt med hustrun, som finns i Östergötlands länsmuseum (Östergötlands och Linköpings Museum). Det är en bild ur bondevardagen, det föreställer den åldrande konstnären som tar en pris snus medan hustrun spinner. Pehr Hörberg var en vardagens skildrare, han hade samma frihet som allmogemålarna att välja kompositionssätt och maner från den epok som passade honom. I Linköpings stift har han målat altartavlor i ett stort antal kyrkor.

Musikerskap[redigera | redigera wikitext]

En mindre känd sida hos Pehr Hörberg var hans karriär som spelman. Liksom brodern Bengt Hörberg, som var organist, var Pehr Hörberg också musiker.[14] Ett antal låtar efter/av Hörberg har funnits och är idag tämligen spridda i spelmanskretsar, exempelvis Pigopolskan och Pehr Hörbergs julpolska.[15][16] Pigopolskan är en polska i g-moll av typen polonäs/polonesse/slängpolska. Noter till polskan har hittats på baksidan av en altartavla. Rubriken till noterna lyder "Pigopolskan - den ägta". Pigopolskan finns med på två skivor, Bengt Löfbergs "Luringen" samt Sågskäras "Krook", på den senare dock transponerad till a-moll.

Ledamot av Konstakademien[redigera | redigera wikitext]

1796 blev Pehr Hörberg ledamot av Konstakademien och kunglig hovmålare och sista tiden av sin levnad erhöll han pension av Karl XIV Johan.[14]

Altartavlan i Virestads kyrka[redigera | redigera wikitext]

Den stora altartavlan i Virestads kyrka i Virestads församling i Växjö stift föreställer Jesus lär var dag i templet och är målad år 1800. Till ytan är tavlan 6 meter x 7 meter och den räknas till Nordens största. Vid platsen för den nuvarande kyrkan fanns tidigare en äldre medeltida kyrka. Delar av denna ingår i den nya stenkyrka som byggdes 1799-1800 och invigdes år 1800, men inte förrän 1830 invigdes kyrkan av biskopen.

I motivet på altartavlan i Virestads kyrka sitter Jesus och till vänster om honom sitter översteprästen på sin tron och där bredvid sitter en grupp fariséer. Närmast Jesus finns en grupp barn och till höger några sjuka. Längst ner till höger i förgrunden ser vi änkan som offrar sin sista skärv. Bakgrunden med sina valv och läktare förstärker djupet av tavlan. På nära håll ser man att figurerna är målade med breda penseldrag. För att nå fram till folket i kyrkbänkarna är mimik och kroppsställning hos figurerna ibland övertydliga och teatraliska.[14]

Bland åhörarna på läktaren till höger finns målaren själv iklädd sin svarta kalott. På hans högra sida står brodern, organisten Bengt Hörberg, och på hans vänstra sida Peter Jönsson. Bakom dem står Pehr Hörbergs föräldrar, Åke Hörberg och Bengta Gusadotter Öhman. När Pehr Hörberg målade altartavlan bodde han hos Peter Jönsson i Välje. Han var också altartavlans donator. Duken målades i fyra stycken uppspända på ladugårdsväggen. Duken hade vävts av en kvinna i Virestad med lin som odlats i bygden. Dörren till kyrkans sakristia är sinnrikt infälld i altarmålningen, som till ytan räknas till Nordens största, När prästen öppnar dörren och träder in i handlingen uppstår en suggestiv växelverkan mellan Jerusalems tempel och Virestads kyrkorum, mellan biblisk tid och nutid, mellan fantasi och verklighet.[14]

Först år 1830 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. När Esaias Tegnér invigde den nya kyrkan hyllade han också altartavlan skapare. "Jag lyckönskar Er, att så ofta I viljen, kunna betrakta en sådan tavla; ty den är en målad uppenbarelse, den är en bibel i färger, den är tecknat, efter konstnärens vana, i raska och levande drag, icke noggrann i småsaker, men kraftig och hjärtgripande i det hela." Denna altartavla har fascinerat eftervärlden.[14]

Bengt Cnattingius biografi över konstnären[redigera | redigera wikitext]

Pehr Hörberg stod på höjden av sin konstnärliga karriär under 1790-talet. Under de senare åren blev hans måleri alltmer stelnat i formen. Per Daniel Amadeus Atterbom lät redan 1817 publicera en förteckning över hans altartavlor tillsammans med en biografi över konstnären. Bengt Cnattingius utgav även 1927 en kortare och 1938 en längre biografi över konstnären.[17] Bilden som framträder av Hörberg är att han var en lycklig man med egenskaper som nyfikenhet, praktisk läggning, folkligt burlesk och samtidigt en konstnär som vunnit aktning och respekt. Han hade också ett primitivt drag och lust och förmåga att ta sig fram med enkla och självuppfunna hjälpmedel.[9]

Självbiografin Min lefwernes beskrifning[redigera | redigera wikitext]

Pehr Hörberg författade år 1791 sin självbiografi, "MIN LEFWERNES BESKRIFNING". Pehr Hörberg har i alla tider varit föremål för uppskattning både av konstnärer och konstvänner. För den stora allmänheten i många svenska bygder är häri konsthistoriens enda namn. De flesta tavlor, som är tillräckligt mörka och bruna, får bära hans namn, och man kan därför säga att han är bäst känd genom de målningar han inte gjort.[18]

Mycket av hans popularitet härrör från hans självbiografi, som under 1800-talet utgavs både i bokform och i mångfaldiga bearbetningar samt i småskrifter och tidskriftsartiklar. Hörbergs enkla levnadslopp levandegjorde den gamla sagan om den fattige gossen, som vann prinsessan och halva kungariket, eller dess moderna motsvarighet i form av amerikansk film med dess enfaldiga tro på the happy end.

I denna självbiografi, som nu åter skall bli allmän egendom, möter oss ett porträtt av konstnären, som verkar alltigenom riktigt. Dess sanning bestyrkes av både Atterbom, som i sin ungdom träffade honom, och av flera självporträtt. Porträttet har inga påfallande yttre drag: under en yta av enkelt rättfram och naturlig värdighet skymtar en karaktär med livlig vetgirighet, intellektuell klarhet och energi utan gräns. Detaljrikt och fängslande, ogenerat och oemotståndligt skildrar han i levernesbeskrivningen sin fattiga barndoms- och ungdomstid i Småland, sina framgångsrika och målmedvetna studier i Stockholm och sedan sin arbetsfyllda vardag på Olstorp i Risinge. Betydelsefulla händelser saknas inte, men dramatiska moment finns inte i berättelsen. När den avbrytes, var konstnären femtio år; ännu ett par årtionden fick han verka. Det kan tilläggas, att även yttre utmärkelser kom honom till del såsom medlemskap i konstakademien och en pension av kronprinsen Karl Johan under de fyra sista åren, då han bodde på undantag hos yngre sonen på Falla i Hällestad.[18]

Pehr Hörberg avled 1816 och begrovs på Risinge gamla kyrkogård, vid den kyrka, som han velat ersätta med ett klassicistiskt tempel i tidens andefattiga stil, till vilket han själv gjort en stor trämodell och redan målat en altartavla. På graven restes på Onkel Adams initiativ år 1857 en enkel minnesvård.[18]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Målaren Pehr Hörbergs Lefwernes-beskrifning : författad af honom sjelf / med företal och tillägg af Atterbom. Uppsala: Upsala Zeipel och Palmblad. 1817. Libris 11829548. http://litteraturbanken.se/#forfattare/HorbergP/titlar/LefwernesBeskrifning/ 

Representerad[redigera | redigera wikitext]

Denne folklivskildrare är representerad med

  • 17 målningar på Nationalmuseum i Stockholm,[19] till exempel med målningen Småländsk bondstuga. Interiör av en småländsk bondstuga,
  • ett 15-tal målningar på Göteborgs konstmuseum, till exempel Petri förnekelse, Självporträtt med text på baksidan av den lilla (215x150 mm) träpannån har konstnären skrivit: Född d. 30 Januari 1746 ... med egen hand mig afmålat, år 1806.,
  • Lunds universitets historiska museum,
  • Smålands museum, Växjö,
  • Finspångs slottskyrka Altartavla 1794,
  • Norrköpings konstmuseum, till exempel Stockholms Frimurarorden och Davids orkester.[20] Christian Eberstein var född i Norrköping 1738.[21][22] Christian Eberstein bidrog med kapital för att pryda orgeln i Hedvigs kyrka i Norrköping. Därför lät han Pehr Hörberg måla en oljemålning, 20 meter bred och ett par meter hög, som döptes till "Davids orkester". Hörberg framställde samtidigt en altartavla till kyrkan. Chritian Eberstein bekostade också kapellet i Högsjö, där han lät Hörberg utföra utsmyckningen. Pehr Hörbergs kolossalmålning Davids orkester, som förvarades på vinden i Norrköpings Rådhus, brann den 27 maj 1942. Målningen gick inte att rädda. Hörbergs målning av Davids orkester hade tagits bort och förvarades senare på rådhusets vind, den låg hoprullad, när den förstördes i branden 1942.[23][24][25][26][27][28][29]
  • Östergötlands länsmuseum i Linköping,
Självporträtt med hustrun, där den åldrande konstnären tar en pris snus medan hustrun spinner.
Två kringvandrande rabbiner, teckning. Östergötlants länsmuseum i Linköping innehar en stor samling konstföremål från medeltiden till idag. Flertalet konstverk av östgötakonstnärerna Pehr Hörberg och Johan Krouthén finns utställda. I museet finns till exempel en välkänd teckning av Pehr Hörberg som föreställer två kringvandrande rabbiner, som troligen sysslade med lumphandel och bar med sig lagret i de stora säckarna.
En lavering, som visar några skogsarbetande bönder från slutet av 1700-talet.
En teckning, som visar upptäckten av sammansvärjningen med planer på en statskupp i Stockholm. Teckningen visar att på bordet står Armfelts uppbrutna brevschatull, till vänster står den triumferande Reuterholm, märkligt nog med serafimerorden på bröstet. I verkligheten fick han den först ett halvår senare. G.A. Reuterholm anklagade 1793 den forne kungagunstlingen Armfelt för högförräderi, men led brist på bevis. Han lejde därför en italienare, Piranesi, som spionerade på Armfelt. I Florens lyckades Piranesi få tag på Armfelts korrespondens som innehöll planer på en statskupp i Stockholm att ändra författningen och eventuellt tronföljden. I sin glädje över fyndet lät Reuterholm konstnären Pehr Hörberg göra en teckning som visar upptäckten av sammansvärjningen. Denna plan på statskupp kom emellertid aldrig till utförande.


Pehr Hörbergs väg i Södra Ängby, Stockholm är uppkallad efter Pehr Hörberg.

Representerad i bland annat följande kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Interiör i Gustafs kyrka i Säters kommun i Dalarna. Altartavlan, Kristi himmelsfärd, målad av Pehr Hörberg 1803.
Tjällmo kyrka, Östergötland, den gamla altartavlan, som föreställer Jesu uppståndelse, målad av Pehr Hörberg 1806, uppsatt som altartavla 1815, flyttad till norra korsarmen 1856.
Pehr Hörbergs altartavla Kristi nedtagning av korset målad 1796 i Rystads kyrka i Åkerbo församling i Östergötland.
Sankt Lars kyrka, Linköping, Den ena kortavlan, 1801.
Sankt Lars kyrka, Linköping, Den andra kortavlan, 1801.
Hycklinge kyrka, kyrkorummet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet, Finspång, Risinge kyrka.
  2. ^ Sune Axelsson, Pehr Hörberg och modernismen.
  3. ^ [a b] Östra Vikbolandet, Kyrkoblad 2, 2012 sidorna 13-15.
  4. ^ Pehr Hörbergs självbiografi Min lefwvernes beskrifning, 1791.
  5. ^ Jönköpings kommun, Per Hörbergs väg.
  6. ^ Pehr Hörberg pinxit 1784, artikel av Josephine Brandt och Gunilla Eriksson i kulturens årsbok 1988
  7. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 821-22 
  8. ^ Finspångs slott ligger i Finspång, Östergötland och ingår i Finspångs kommun. Slottet ägdes länge av medlemmar av ätten De Geer och har gett namn åt den friherrliga gren av den ätten som besatt slottet, De Geer af Finspång. Finspångs slott är anlagt på en holme i Finspångsån. Det började uppföras 1668 av Louis De Geer (1622-1695).
  9. ^ [a b] Jönköpings kommun. Per Hörbergs väg.
  10. ^ B. Cnattingius, Pehr Hörberg (1937).
  11. ^ Pehr Hörberg, Min lefwernes beskrifning, 1791.
  12. ^ Målarkonsten under 17:e och 18:e århundradena (1881), se sid 11 av 12 sidor.
  13. ^ De bildande konsternas historia i kort öfversigt/10. Målarkonsten under 17:e och 18:e århundradena i Projekt Runeberg, Christoffer Eichhorn (1837–1889).
  14. ^ [a b c d e] Sune Axelsson, Pehr Hörberg och modernism, pdf-fil, 4 A4-sidor. Publicerad i Konstvetaren 2008 av Konsthistoriska klubben i Linköping.
  15. ^ Folkwiki, Musik, Pigopolskan i G-moll med noter av Pehr Hörberg, från Småland/Östergötland. Jämför SMUS - katalog Ma18 bild 24 nr 77 ur Lars Larssons notbok.
  16. ^ Folkwiki.se/Personer/PehrHörberg.
  17. ^ Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 823 
  18. ^ [a b c] Pehr Hörberg, Min lefwernes beskrifning, 1791.
  19. ^ Nationalmuseum i Stockholm finns bland annat en tuschlavering av Pehr Hörberg, där han tecknar sin avflyttning från hemmanet Mäjensjö i Sävsjö i Småland den 15 mars 1790. Att ta avsked betydde säkerligen mycket mer för frihetstidens människor än för nutidens. Kommunikationerna var outvecklade och det var ovisst om man någonsin skulle återse varandra.
  20. ^ Christian Eberstein som samhällsmedborgare, Hedvigs prästgård
  21. ^ Christian Eberstein
  22. ^ Christian Eberstein som brukspatron
  23. ^ Historiens vingslag i maktens boning. Artikel i Folkbladet
  24. ^ Stolta Stad, Norrköpings Tidningar, Lördag 20 oktober 2007
  25. ^ När Rådhuset stod i brand. Brukspatron Christian Eberstein hade skänkt målningen "Davids orkester" till Hedvigs kyrka. Vid branden förstördes en närmast ovärderlig kulturskatt, jättemålningen "Davids orkester", en altarmålning av konstnären Pehr Hörberg.
  26. ^ Rådhuset brinner, 1942, från Kulturarv Östergötland Den 27 maj 1942 drabbades rådhuset i Norrköping av en svår brand. Troligen var orsaken till branden den att glöd uppkommit från soteld. Rådhusets existens var ett tag hotad, men man lyckades begränsa elden till den västra övervåningen, vilken brändes av. Inga oreparabla skador vållades med ett väsentligt undantag: Per Hörbergs kolossalmålning Davids orkester, vilken förvarades på rådhusvinden. Den gick inte att rädda. Här visas en rörlig film från branden, 16 mm, s/v, färg, utan ljud, Innehåll: Filmen visar den ödesdigra branden av Norrköpings rådhus den 27 april 1942. Innehavare: Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsarkiv.
  27. ^ Tavlan som gick upp i rök visas på Kyrkans museum i Norrköping Det här handlar om tavlan som gick upp i rök, men nu är återuppstånden - som kopia. Det är Finspångsmålaren Pehr Hörbergs tavla "Konung Davids orkester", som brann upp vid Rådhusbranden 1942, men nu kan ses i en mindre kopia på Kyrkans museum i Norrköping. Varför då denna satsning på just den här tavlan? - Därför att den både har en speciell tragisk historia och att det faktiskt handlar om Pehr Hörbergs största monumentala målning, av alla de målningar som han åstadkom. - Den mätte hela 5,20 meter x 8,70 meter, så den var cirka 45 kvadratmeter stor. Kopian som vi nu har som fotokopia mäter ungefär en tredjedel av originalets storlek, men ger ändå en känsla av hur tavlan såg ut. Tyvärr dock utan de färger som lär ha funnits på tavla från början, när den målades 1799, men de har försvunnit under åren. Kvar finns dock David och musikanterna, där vissa ansikten lär ha sina förlagor i östgötabönder, som Hörberg hade träffat...
  28. ^ Elden tog Davids orkester, nu ska den återuppstå. Artikel i Norrköpings Tidningar den 25 september 2008.
  29. ^ I koret i Rystads kyrka dominerar altaruppsatsen med Pehr Hörbergs altartavla målad 1796, som visar "korsnedtagningen" omgiven av pilastrar med förgyllda garneringar. Omfattningen är också gjord 1796 av Carl Fredrik Beurling. Byggnadsarbetena avslutades 1783, men först den 23 oktober 1796, då även Pehr Hörbergs altartavla var på plats, ägde den officiella invigningen rum. På läktarbarriären har en konstnär gjort målningar föreställande "Davids orkester", tydligen efter inspiration från läktarmålningarna i Sankt Lars kyrka, Linköping,där två vägghöga kortavlor av Pehr Hörberg donerades 1801 av Charlotte von Friesendorff, född Strålenhjelm. Sankt Lars kyrka, Linköping, restaurerades 1906-1907 efter ritningar av Agi Lindegren, varvid predikstolen flyttades från koret till vänstra sidan och en Kristusbild i gips, efter förebild av Bertel Thorvaldsen, placerades i koret, flankerad av de två kortavlorna av Pehr Hörberg.
  30. ^ Kyrkokartan.se, Bjälbo kyrka, Kvinnorna vid Kristi grav. Bilder från Bjälbo kyrka med altartavlan.
  31. ^ Bjälbo, Svenska kyrkan, Skänninge församling.
  32. ^ Björsäters kyrka, Svenska kyrkan, Åtvids församling. Framme i koret utfördes två stora väggmålningar av Per Hörberg. Den vänstra visar Jesu födelse, den högra hans död på korset.
  33. ^ Pehr Hörbergs altartavla från 1807. Det är evangelietexten på Den Helige Mikaels dag, "Den störste i himmelriket" (Matt. 18:1), som inspirerat konstnären till denna målning. (Matt. 18:1), som inspirerat konstnären till denna målning. Samtidigt med gesten mot barnet fäller Kristus orden: "Om I icke omvänden eder och bliven såsom barn skolen I icke komma in i himmelriket". Orden riktas till alla som betraktar altartavlan. Barnets beroende av de vuxnas ledning, barnets tro på de vuxnas vetande och barnets vilja att låta sig formas står som förebild för människan i hennes förhållande till Gud.
  34. ^ Altartavlan i Borgs kyrka, Norrköpings Borgs församling, Kristi bergspredikan målad av Pehr Hörberg 1804 är skänkt av friherre E. G. Adelswärd, initiativtagaren till kyrkan.
  35. ^ Svenska kyrkan, Borgs kyrka, Norrköpings Borgs församling. Kyrkan ligger 5 km sydväst om Norrköping, mellan E4 och gamla Linköpingsvägen.
  36. ^ Munkedal.se, Foss. Altartavlan är en oljemålning på duk med Golgatamotiv från 1790-talet av Pehr Hörberg.
  37. ^ Furingstad kyrka, Svenska kyrkan, Västra Vikbolandet. Altartavlan, Den barmhärtige samariten eller Jesu samtal med den lagkloke. Koret domineras av Pehr Hörbergs altartavla från 1803. Samma år såldes på auktion den gamla altartavlan som var från katolska tiden med bilder av helgon och de tolv apostlarna. Det är evangelietexten på trettonde söndagen efter trefaldighet, Jesu samtal med de lagkloke (Luk. 10:23-37), som inspirerat konstnären till denna målning. Som svar på den lagklokes fråga "Vilken är min nästa?" präglade Jesus liknelsen om den barmhärtige samariten: "En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare…" Pehr Hörberg låter Jesus göra en gest ut mot Jerikovägen, där liknelsen fått ta konkret gestalt. Med denna liknelse ville Jesus lära oss at varje människa är "min nästa". Det var inte prästen eller leviten som hjälpte den slagne mannen, utan en samarit. Detta är det signifikativa i berättelsen: En isreaelit fick ta emot hjälp av en föraktad samarit. Invånarna i Samarien ansågs nämligen av israeliterna som lagbrytare, då de inte följde de äldstes stadgar. Begreppet "en barmhärtig samarit" har blivit kristendomens honnörsord när det gäller människohjälp och ett bevingat ord för att känneteckna den rätta människokärleken.
  38. ^ Godegårds kyrka ligger 2 km söder om tätorten Godegård i Motala kommun och cirka 29 km norr om Motala. Den som betalade kyrkans vändning fick sina barn målade på altartavlan: Låten barnen komma...
  39. ^ Altartavlan är Dalarnas största, mäter 31 kvadratmeter och är och 6,6 meter hög, skänktes av Gustav IV Adolf 1803. Motivet är Kristi himmelsfärd. Kyrkan är uppkallad efter Gustav III.
  40. ^ Altartavla av Pehr Hörberg i Hedvigs kyrka i Norrköping, målad 1791, motivet föreställer "Den uppståndne Kristus möte med Tomas tvivlaren".
  41. ^ Kyrkokartan.se, Bilder från Husby-Oppunda kyrka, altartavlan från 1799.
  42. ^ Hycklinge kyrka ligger ½ mil nordöst om Horn i Kinda kommun. Kyrkan är en salkyrka med grålaserat trätunnvalv och stora rundbågiga fönster. Dess inre domineras av Pehr Hörbergs altartavla mellan två pilastrar med joniska kapitäl. Altartavla med motiv "Korsfästelsen" målad av Pehr Hörberg, skänkt 1794 av ryttmästaren friherre Svante Duvall, Kristineberg och kapten Axel Isak Gyllenhammar med hustru Eva Elisabeth Kraft, Gröninge. Som bifigur finns ett självporträtt av Pehr Hörberg. Kungaporträtt på orgelläktaren, Adolf Fredrik, Gustav III och Gustav IV Adolf, målade av Pehr Hörberg.
  43. ^ Länsstyrelsen, Östergötland, Häradshammars kyrka. Kyrkorummet domineras av korväggens komposition med Pehr Hörbergs altartavka Jesus lärer var dag i templet. Den flankeras av hög socklar, som bär upp arkitektoniska element i form av dubbelkopplade pilastrar, som omger målade nischer med Moses respektive Johannes döparen i grisaillemålning, dvs målningar utförda i gråskalan. En stor altartavla hade målats år 1800 av Pehr Hörberg. Den förstördes i en förödande brand den 13 april 1806. Återuppbyggandet påbörjades omgående, altartavlan målades om av Hörberg och den 1 november samma år kunde kyrkan åter tas i bruk.
  44. ^ Länsstyrelsen Östergötland. Konungsunds kyrka, Västra Vikbolandets församling. Den nya kyrkan stod klar för invigning den 7 november 1802. Altartavlan målades av Pehr Hörberg med "Kristus välsignar barnen" som motiv. Pehr Hörberg ritade även altaruppsatsen, som uppfördes Carl Fredrik Beurling. Som byggmästare anlitades Casper Seurling (1757-1808), som svarade för ett stort antal kyrkobyggen i Östergötland. Casper Seurling och Pehr Hörberg var flitigt anlitade till de nya kyrkor som uppfördes i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. Pehr Hörberg var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor, varav 57 i Östergötland. Carl Fredrik Beurling (1755-1837) var verksam i Norrköping och tillverkade ett 10-tal predikstolar i länet. Han anlitades, som här i Konungsunds kyrka, även till andra inredningsarbeten i kyrkorna. Från 1805 var Beurling under en kort period ägare av marmorbruket i Kolmården.
  45. ^ Länsstyrelsen Östergötland. Sidan 7. Krokeks kyrka hade en altartaavla från 1806, men kyrkan brann 1889, och murrester markerar kyrkplatsen. Genom branden blev kyrkan helt förstörd. 1896 invigdes den nya kyrkan, sex kilometer söder om den gamla kyrkplatsen.
  46. ^ Kråkhults kyrka, Jönköpings län, har en stor altarmålning av Pehr Hörberg, utförd 1803, Jesus välsignar barnen. Över denna en förgylld strålsol med Gudsöga. Även läktarbarriärens tre målningar är utförda av Pehr Hörberg, 1804.
  47. ^ I Kvillinge kyrka byttes under 1890-talet Pehr Hörbergs målade infattning ut mot en ny omramning med skulpterade ornament i tidens stil.
  48. ^ Lövstabruks kyrka stod färdig 1727 och Pehr Hörbergs altartavla kom till 1804.
  49. ^ Norra Ljunga kyrka. Den ursprungliga kyrkan uppfördes på 1100-talet. Predikstolen är tillverkad på 1600-talet och har i efterhand försetts med målningar av Pehr Hörberg. Trettondedag jul 1977 eldhärjades kyrkan och många unika målningar av Pehr Hörberg försvann.
  50. ^ Norra Ljunga kyrka. Pehr Hörberg, som bodde i Norra Ljunga församling, har dekorerat altarskranket, bänkarna, predikstolen och läktarbröstet. Vid en brand 1977 förstördes läktarbröstet. 1997 renoverades läktarbröstet och konstnären och arkitekten Pontus Ljungberg (född 1945) utförde fem stycken nya målningar.
  51. ^ Kyrkokartan.se, Lunda kyrka, Kristi förklaring.
  52. ^ Bild på Närpes församlings hemsida. Närpes kyrka i Finland. Altartavlan anskaffades 1803 och är målad av hovmålaren Pehr Hörberg från Stockholm.
  53. ^ Regna kyrka, Linköpings stift. Regna kyrka, Finspångs församling, Linköpings stift. Interiören försågs 1792 med en stor altartavla målad av Pehr Hörberg. Den framställer Jesus i synagogan i Nasareth. I bakgrunden skymtar stadsbebyggelse med bland annat Finspångs slott i Östergötland. Pehr Hörbergs altartavla räddades undan en brand, som bröt ut mitt under pågående gudstjänst söndagen den 6 april 1913.
  54. ^ Risinge gamla kyrka (eller Sankta Maria kyrka)är en kyrkobyggnad i Risinge socken som tillhör Finspångs församling, Östergötland. Den ligger ca 3 km öster om Finspång och sedan ytterligare 4 km söderut från Riksväg 51 och tillhör Linköpings stift.
  55. ^ Under 1800-talet började man planera för en helt ny kyrka, som skulle ligga mer mitt i församlingen. Pehr Hörberg gjorde en modell och lovade skänka en altartavla om man byggde enligt hans förslag. Församlingen beslutade bygga en ny kyrka, dock inte i enlighet med Hörbergs modell. Emellertid målade han ändå den utlovade altartavlan. När Risinge nya kyrka invigts 1849 övergavs den gamla kyrkan som fick förfalla. År 1907 övertogs den av staten, vilken i sin tur överlämnade förvaltningen till Riksantikvarieämbetet. Gamla kyrkan blev en ödekyrka ända fram till 1940-talet, då man efter en grundlig restaurering åter tog henne i bruk som en levande kyrka.
  56. ^ Altartavlan i Risinge nya kyrka är målad 1809 av Pehr Hörberg har motivet Jesu bergspredikan, (Matteus 5:1-7:29). Pehr Hörberg, som bodde i Risinge socken, erbjöd sig måla en altartavla om man byggde en ny kyrka och utarbetade till och med både modell och ritningar till en treskeppig kyrka. Församlingen begärde hjälp från överintendentsämbetet i Stockholm, som dock inte hörde av sig.
  57. ^ I koret dominerar altaruppsatsen med Pehr Hörbergs altartavla omgiven av pilastrar med förgyllda garneringar. Kyrkan ligger en knapp mil nordöst om Linköping. Rystad kyrka, Linköpings stift. Pehr Hörbergs altartavla målades 1796 och föreställer Christi nedtagning af korset. Altaret tillhör också originalinredningen och är av trä med svartmarmorerade fyllningar med girlanger och festonger i grisaille.
  58. ^ Skärkinds kyrka, Östergötlands län. Altartavlan Jesus på förklaringens berg. Ett blixtnedslag 1906 utlöste en brand som förstörde tornets överbyggnad och delar av inredningen. Hörbergs altartavla flyttades till den västra korsarmen, och i koret placerades ett praktfullt 1500-talsaltarskåp från Antwerpen, som hämtades från den gamla kyrkan. Det är det bäst bevarade flamländska altarskåpet i Linköpings stift, och det finns uppgifter om att skåpet ursprungligen har stått i domkyrkan och senare förts till Skärkind.
  59. ^ En stadskyrka med anor, Stolta stad. Norrköpings tidningar, 2008-09-17. I mittern av 1700-talet fick Carl Johan Cronstedt uppdraget att rita en ny kyrka på den gamla grunden. Det var då som S:t Olofs kyrka fick sin västliga barockfasad. Men det saknades pengar och bygget drog ut på tiden. Först 1767 kunde invigningen förrättas genom biskopen Petrus Filenius. Men det skulle dröja omkring hundra år innan en ny orgel kom på plats, likaså altartavlan av Pehr Hörberg.
  60. ^ Sankt Lars kyrka, Linköping är belägen vid Storgatan mellan Stora torget och Stångån. Kyrkan helgades åt Sankt Laurentius. Kyrkan fick sitt nuvarande långhus 1798-1801. Kyrkorummet är invändigt 45 meter långt, 12,7 meter brett och 7 meter högt vid taklisten. Två vägghöga kortavlor av Pehr Hörberg donerades 1801 av Charlotte von Friesendorff, född Strålenhjelm. Återinvigningen skedde på nyårsdagen 1802. I början av maj samma år besöktes kyrkan av Gustav IV Adolf och drottning Fredrika och fick strax därefter, den 11 maj, namnet Fredrika Dorotea Wilhelmina. Detta namn övergavs dock på 1880-talet.
  61. ^ Sankt Laurentii kyrka, Söderköping. Under åren 1802-1886 hängde Pehr Hörbergs altartavla längst fram, men numera hänger den vid en sidovägg i kyrkans kor.
  62. ^ Altartavla av Pehr Hörberg i Sankt Olai kyrka i Norrköping, målad 1797, motivet föreställer "Nattvarden".
  63. ^ Vid invigningen den 20 december 1767 av Sankt Olai kyrka i Norrköping var inredningen inte helt klar utan fick färdigställas efterhand. På 1790-talet fick kyrkan den altartavla av Pehr Hörberg som ännu används och den första orgeln byggdes 1775. I samband med riksdagen i Norrköping 1800 utvidgades läktarna. Den första större renoveringen gjordes 1870 efter planer upprättade av dåvarande stadsarkitekten Carl Theodor Malm. Denna innebar att all ursprunglig inredning utom predikstolen och orgelfasaden revs ut. Hörberghs altartaval togs ned, sidoskeppens läktare byggdes om och kyrkan fick nya bänkar. Interiören försågs med målningar och stuck i barockstil, utförda av Axel Jungstedt, Olle Hjortzberg samt Sven Scholander. Ref. Schmalensee (1964), sid 4. Nästa stora renovering gjordes 1945-1949 på grund av svåra skador på takstolarna. Skadorna gjorde att taket fick byggas om och kyrkas interiör restaurerades samtidigt. Bland annat togs stuck- och målningsdekorationerna bort. Kyrkan fick nya bänkar, läktarna i sidoskeppen togs bort och Pehr Hörbergs altartavla sattes åter upp. För renoveringen ansvarade stadsarkitekten Kurt von Schmalensee samt arkitekt Erik Fant. Ref. Schmalensee (1964), sidorna 4-6.
  64. ^ Länsstyrelsen, Skeda kyrka, Östergötland. Såväl altartavla som altaruppsats är utförda av Pehr Hörberg.
  65. ^ Stigtomta kyrka. Kyrkan är omtyckt för sitt ljusa inre med kröningen över altartavlan: Gloria in exelsis Deo, Ära vare Gud i höjden!! Motivet är Fottvagningen, då Petrus säger: "Herre, icke allenast mina fötter utan ock händer och huvud" (Joh. 13:9). Altartavlan föregicks tydligen av ett nu försvunnet medeltida altarskåp, vars underrede enligt Peringskiöld bar en märklig inskrift som i översättning löd: "Herrans år 1469, då herr Bo Bengtsson var kyrkoherde i Stigtomta gjorde Jordan snickare och Staffan snickare detta". Flera andra arbeten av Jordan är kända, till exempel de ännu bevarade altarskåpen i Bollnäs kyrka i Hälsingland och Sollentuna kyrka i Uppland. Anskaffningen av altarskåpet kan tyda på att en större invändig förändring, förslagsvis valvslagningen, nyss fullbordats. Det ljusa, korsformiga kyrkorummet är typiskt för 1700-talet, men dekorationsmålningarna från 1904 har i någon mån ändrat dess karaktär. Predikstolen och Pehr Hörbergs stora altartavla konkurrerar med varandra om blickfånget.
  66. ^ Altartavla av Pehr Hörberg i Söndrums kyrka. I koret i Söndrums kyrka finns en större altartavla av Pehr Hörberg från 1787, motivet föreställer Korsnedtagningen. Söndrums kyrka ligger i Söndrum-Vapnö församling i Halmstad kommun.
  67. ^ Altartavla av Pehr Hörberg i Tingstads kyrka, målad 1791, motivet föreställer "Korsbärandet". Den hör till konstnärens allra bästa arbeten, enligt Västgöten.
  68. ^ Länsstyrelsen Östergötland. Tåby kyrka. Altartavlan framställer "Hällebergens rämnande vid Kristi död" och är målad 1796. Den omges av en marmoreringsmålad enkel altaruppsats som kröns av ett mindre kors flankerat av platta figurer föreställande Maria och Johannes.
  69. ^ Tåby kyrka, Svenska kyrkan, Västra Vikbolandets församling. Den stora altartavlan är ett av Jesu sju ord på korset "Det är fullbordat" som inspirerat konstnären. Arbetet bekostades av landshövdingen, friherre Fredrik Ulric Hamilton av Hageby, Mems slott.
  70. ^ Före detta altartavlan Jesu uppståndelse målades av Pehr Hörberg 1806, uppsatt som altartavla 1815, flyttad till norra korsarmen 1856.
  71. ^ Törnevalla kyrka i Törnevalla socken. Beslut om rivning av den gamla Törnevalla kyrkan fattades 1815 och byggnadsarbetena kunde snart börja på allvar. År 1817 stod den nya kyrkan klar. Från gamla kyrkan överfördes Niclas Österboms predikstol, som på församlingens begäran sattes upp ovanför altaret omgiven av två målningar, Kristi bön i Getsemane och Bergspredikan av Pehr Hörberg från 1815, resp. 1804. Bergspredikan målades ursprungligen för Gistads kyrka men kom inte till användning där. Under 1860-talet revs överdelen av tornet och den nuvarande tillkom. År 1909 omgestaltades koret, varvid predikstolen flyttades till nordväggen och den ena av Hörbergs altartavlor, Kristi bön i Getsemane ställdes undan i tornet. Törnevalla kyrka, även kallad Carl Johans kyrka efter den vid uppförandet blivande konungen Karl XIV Johan, då kronprins, ligger i en öppen, småbruten slättbygd med talrika skogsbackar, 15 km nordöst om Linköping.
  72. ^ Törnevalla kyrka, Östergötlands län. 1815 målade Pehr Hörberg en altartavla Kristi bön i Getsemane, som placerades över predikstolen. Pehr Hörberg förde noggrann dagbok över sina arbeten och altartavlan till Törnevalla kyrka är enligt dagboken hans sista uppdrag. Målningen är sedan 1930 deponerad på Östergötlands länsmuseum. År 1836 fick Törnevalla kyrka ytterligare en målning av Pehr Hörberg. Jesu bergspredikan var ursprungligen målad 1804 för Gistads kyrka.
  73. ^ församling, Årstads kyrka. Mörk och mäktig på utsidan, men ljus och varm på insidan syns hon vida omkring. Årstads nya kyrka invigas 17 december 1890. Kyrkan fick sin nuvarande färgskala i vitt och guld efter en grundlig renovering 1912. Ursprungligen fanns inte den stora altarmålningen bakom altaret utan tre stora målade glasfönster prydde platsen framme i koret. I Årstads kyrka finns en stor altarmålning, till ytan är tavlan 6 m x 7 m och räknas till Nordens största, som föreställer den 12-årige Jesus i templet målades av Pehr Hörberg 1786. Den prydde tidigare Årstads gamla kyrka och räckte med sin storlek över hela kyrkans bredd. 1959 fick kyrkan den interiör den har i dag. När altarmålningen hängdes på sin nuvarande plats byttes också de ursprungliga målade korfönstren ut.
  74. ^ Årstads kyrka. I samband med renoveringen 1959 insattes i koret en av landets största altartavlor föreställande den 12-årige Jesus i templet, utförd av Pehr Hörberg 1786 för den gamla kyrkan. Korväggen och altartavlan var målade av Pehr Hörberg.
  75. ^ Örtomta kyrka. År 1806 företogs en grundlig renovering av kyrkan, ledd av murmästare Casper Seurling. Befintliga fönster förstorades och nya fönster höggs upp. Koret fick ett nytt altare och, mellan tvenne pilastrar, en ny altartavla, målad 1807 av Pehr Hörberg, visande Jesu korsfästelse. Via vapenhuset i väster kommer man in i kyrkans långhus. I koret syns altaret med sitt antependium och däröver skönjer man mellan tvenne pilastrar Pehr Hörbergs målning Jesu korsfästelse. Altartavlan skänktes av patronus, friherre Svante BanérEkenäs slott.
  76. ^ Länsstyrelsen Östgergötland. Östra Husby kyrka. Den nuvarande kyrkan i Östra Husby byggdes 1806-1809. Kyrkorummet domineras av Pehr Hörbergs stora altarmålning "Kristi Himmelsfärd" på korväggen över altarnischen. "Kristi Himmelsfärd" målades i samband med att kyrkan byggdes (1806-1809) och några år senare kompletterade Pehr Hörberg målningen. Då tillkom två tavlor, läktarmålning och en valvmålning. De två tavlorna hänger över dörrarna till sakristian respektive skrudkammaren. 1814 målade Pehr Hörberg den arkitekturbundna utsmyckningen i Östra Husby kyrka: dörröverstycken till sakristiorna, läktarbarriärer till korläktarna och absidvalvet.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bergsten, Vilhelm (1904). En konstnärsmonografi öfver Per Hörberg : med afbildningar af en del af konstnärens målningar, handteckningar och gravyrer. Stockholm: Nordin & Josephson i distr. Libris 1719061 
  • Cnattingius, Bengt (1937). Pehr Hörberg. Sveriges allmänna konstförenings publikation, 99-0481499-6 ; 46. Stockholm: Norstedt. Libris 305419 
  • Cnattingius, Bengt (1947). Pehr Hörberg som häradsmålare i Västra härad. Jönköping. Libris 2597861 
  • Ekelund, Jacob (1875). Lefnadsteckning öfver Pehr Hörberg. Stockholm. Libris 2628734 
  • Johansson, Anton (1995). ”Pehr Hörberg 1746-1816 : ett 250-årsminne av bonde- och kyrkomålaren”. Årsbok / Smålands gille i Göteborg (Mölndal  : Smålands gille i Göteborg, 1982-) "1996,": sid. 3-15  : ill. ISSN 0282-0552. ISSN 0282-0552 ISSN 0282-0552.  Libris 2310650
  • Lindqvist, Gunnar; Ullén, Marian (1998). Pehr Hörberg : konstnär - bonde. Stockholm: Carlsson. Libris 7622399. ISBN 91-7203-823-3 
  • Pehr Hörberg. Östergötlands länsmuseums utställningskatalog, 99-2224127-7 ; 74. Linköping: Östergötlands länsmuseum. 1999. Libris 7753279. ISBN 91-85908-39-8 
  • Pehr Hörberg : 1746-1816  : Prins Eugens Waldemarsudde, juni-augusti 1980. Stockholm: Waldemarsudde. 1980. Libris 9811119 
  • Tenglet, Albin (1947). Mäster Per eller Löftet vid eldstenen : händelser från en berömd mans barndom och livsgärning  : [Per Hörberg]. Bragd och hjältedåd, 99-1596748-9 ; 87. Stockholm: Harrier. Libris 1393882 
  • Ullén, Marian (1998). Pehr Hörberg - kyrkomålaren. Stockholm: Konstakad. Libris 7756052. ISBN 91-86208-42-X 
  • Wrangel, Ewert (1894). Per Hörbergs konstnärspersonlighet : med anledning af en bildserie i Kulturhistoriska museet i Lund. Lund. Libris 1763753 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Texten fortsätter så här: "Ofta finner man, då man besöker en kyrka i mellersta Sverige, en altartavla, som på konstvännen gör ett storartat intryck, utan att därföre vara ett fulländat mästerstycke. Om han icke är Sveriges störste målare, så har det icke berott på hans anlag, utan på hans levnadsomständigheter. Det var i skogen, där han gick såsom vallhjon, det var vid tiggarpåsen, det var vid plogen, som hans sinne för den bildande konsten likväl bröt sig fram och lät honom höra den inre kallelsens röst. Hans person, enkel och flärdlös, som det hövdes hans bondestånd, var älskvärd och intagande. Han trivdes i bildade kretsar, där hans tänkande själ fann mera samklang, än i den mindre finkänsliga i hans eget hem."