Pehr Wargentin

Pehr Wilhelm Wargentin (1717-1783)

Pehr Wilhelm Wargentin, bild från Svenska Familj-Journalen

Pehr Wilhelm Wargentin, född 11 september^g.s. / 22 september^n.s. 1717 i Sunne prästgård i Jämtland, död 13 december 1783 i Stockholm, var en svensk astronom och statistiker.

Han räknas tillsammans med Johannes Rudbeckius och Pehr Elvius som en av den svenska folkbokföringens fäder, och som fader till den svenska befolkningsstatistiken.

Biografi

Wargentin var son till kyrkoherden Vilhelm Wargentin, som var av tysk börd och född i Åbo, och Kristina Arosell, och han skrev själv om sin släktbakgrund i en artikel som sedermera publicerats i Personhistorisk tidskrift (1904). Faderns släkt var ursprungligen borgare, medan mormoderns släkt var bergmästare vid Sala silvergruva och morfadern var av samma släkt som Johan Stiernhöök.

Wargentin genomgick Frösö trivialskola och Härnösands gymnasium samt blev student vid Uppsala universitet 1735. Vid universitetet började han studera till präst, men beslöt snart att ägna sig åt sina intressen för matematiska och astronomiska studier, och ansågs som en av Samuel Klingenstiernas och Anders Celsius bästa elever när han promoverades till filosofie magister 1743. Han hade då både inom och utom landet väckt stor uppmärksamhet genom sin gradualdissertation De satellitibus Jovis, där han med noggrannhet och skarpsinnighet bestämt banorna för Jupiters Galileiska månar. Wargentin arbetade ända till sin död på förbättrandet av dessa tabeller och offentliggjorde dessa ändringar bland annat i flera utländska arbeten. Efter en ny avhandling De incrementis quæ cepit astronomia ab ineunte hoc sæculo 1746, förordnades han till astronomie docent och befordrades 1748 till adjunkt i filosofiska fakulteten.

Vid Pehr Elvius död följande år kallades han av Vetenskapsakademien i Stockholm till sekreterare, och innehade sedan denna befattning i 34 år under vilka han utgav alla de årens almanackor, skrev akademins historiska, astronomiska och fysiska uppsatser, skötte observationerna på Stockholmsobservatoriet, och sysselsatte sig med avancerad forskning i sin vetenskap. Innan han ännu erhållit den filosofiska graden hade han blivit kallad till ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala, blev sedan korresponderande medlem av Franska vetenskapsakademin samt ledamot av Svenska Vetenskapsakademien och Bibelkommissionen, mm.

Kunskapsrik, samvetsgrann och outtröttlig som vetenskapsman bidrog Wargentin på många sätt till att ge ett ökat anseende åt svensk forskning och den vetenskapsakademi vars mångåriga sekreterare han var. Genom egna arbeten - Vetenskapsakademiens Handlingar innehåller inte mindre än 60 uppsatser av honom, bland annat om merkuriuspassager, magnetnålens missvisning, norrskenet, klimatet och väderleken - samt genom noggrann prövning av insända avhandlingar skänkte han akademiens meddelanden ett inre värde som motsvarades av den ökade uppmärksamhet de fick i och utom landet.

Som en av de drivande bakom inrättandet av Tabellverket 1748, föregångaren till Statistiska Centralbyrån, var Wargentin verksam inom den svenska befolkningsstatistiken och konstruerade även särskilda mortalitets- och livslängdstabeller för Sverige. Genom att klokt använda vetenskapsälskande mecenaters nit, eller fåfänga att lysa, gav han också akademien en tillökning i sina fonder, som vid den tiden var högst behövlig för att betala kostnaderna för dess ökade verksamhet.

Wargentin var den främsta drivande kraften bakom byggandet av Stockholms gamla observatorium.

Gift 1756 med Kristina Magdalena Raab.

Övrigt

Wargentinsskolan i Östersund och en månkrater är uppkallade efter honom.

Källor

• Per Wargentins anteckningar om sin släkt, Personhistorisk tidskrift, 1904
• Per Vilhelm Wargentin i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1921)

Denna artikel eller delar av den består av bearbetad text ur Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

Vidare läsning

• Andersson, P. Gunnar (1964). Svenska snillen: från Stiernhielm till Scheele. Stockholm: Natur och kultur. Libris 382564  s. 215-[243].
• Grönlund, Otto (1946). Pehr Wargentin och den svenska befolkningsstatistiken under 1700-talet.. Stockholm: Norstedt i distr.. Libris 8220500 
• Lindblad, Per Olof (1983). Pehr Wargentin: *11.9.1717, † 13.12.1783, invald 22.10.1748 : minnesteckning vid Kungl. Vetenskapsakademiens högtidssammankomst den 23 mars 1983. Levnadsteckningar över Kungl. Svenska vetenskapsakademiens ledamöter, 0347-9021 ; 185. Stockholm: Informationsavd., Vetenskapsakad.. Libris 421496 
• Nordenmark, Nils V. E. (1939). Pehr Wilhelm Wargentin: Kungl. Vetenskapsakademiens sekreterare och astronom 1749-1783. Uppsala. Libris 60188 
• Nordenmark, Nils V. E. (1934). Pehr Wilhelm Wargentin: ett 150-årsminne. Stockholm. Libris 2423849 
• Sjöström, Olle (1999). ”Svensk statistik 250 år: Tabellverket och Pehr Wargentin”. Statsvetenskaplig tidskrift (Lund : Statsvetenskaplig tidskrift, 1964-) 1998 (101),: sid. [391]-415, [491]-492. ISSN 0039-0747. ISSN 0039-0747 ISSN 0039-0747.  Libris 2885702
• Svensson, Gunnar (1963). Pehr Wilhelm Wargentin 1717-1783: den lärde prästsonen från Sunne. Banbrytare och föregångsmän, 99-0389577-1 ; 3. Östersund. Libris 661769 
• Wargentin, Pehr Wilhelm; Hofsten Erland (1983). Pehr Wargentin: den svenska statistikens fader = [Pehr Wargentin and the foundation of Swedish statistics on population] : en minnesskrift med sju originaluppsatser ur Kungl. Svenska vetenskapsakademiens handlingar för åren 1754, 1755 samt 1766. Urval, 0566-8859 ; 15. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Libris 7261241. ISBN 91-38-07207-6 

Se även

• Stockholms gamla observatorium

Externa länkar

• Wikisource har verk av eller om Pehr Wargentin.
  Originalverk
• Pehr Wilhelm Wargentin, författarpresentation i Projekt Runeberg
• Wargentinrummet i Observatoriemuseet, Stockholm