Pelagonien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pelagoniens placering i Makedonien

Pelagonien (grekiska: Πελαγονíα/Pelagonia, makedonska: Пелагонија/Pelagonija) är en historisk och geografisk regionbalkanhalvön i Makedonien, med olika gränser under antiken och modern tid.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Pelagonien gränsade under tidig antik tid mot Dardanien i norr, Illyrien mot väster och norr, Paionien mot öster och Lynkestis mot söder och väster och befinner sig i den sydvästra delen av republiken Makedonien. Pelagonien är uppkallad efter den forntida stammen pelagonier, om vilken föga är känt. De förknippades med pelasgerna i etymologiskt sammanhang [1] men identifierades också med paionierna [2]. Enligt Strabon var pelagonierna en molossisk stam och benämnde Pelagonien som Tripolitis efter tre stora städer i regionen [3] men Strabon namngav endast Azorus. En stad antas heta Pelagonia [4].

Endast två pelagonier är kända för oss: först den mytologiska Pelagon, regionens eponym, var son till flodguden Axius (moderna Vardar) och far till paioniern Asteropaeus i Iliaden. Den andra är Menelaos av Pelagonien (ca. 360 f.Kr.), som enligt Bossworth, flydde sitt rike då det annekterades av Filip II av Makedonien och fann tillflykt och medborgarskap i Aten [5]. Efter det 4: e århundradet f.Kr tillhör Pelagoniens historia det antika kungariket Makedonien i vilket regionen blev införlivad.

Pelagonien sett från beget Baba.

Under medeltiden, när namnen på Lynkestis och Orestis hade blivit föråldrade, fick Pelagonien en vidare betydelse och slaget vid Pelagonien (1259) mellan bysantiner och franker utkämpades vid Kastoria i det forntida Orestis.

Många bronsåldersföremål har hittats i området, såsom dubbelyxa, som senare även hittats i Mykene. Bronsåldersfynd är utställda på museet i Bitola.

Pelagonien, sett från satellit. Den gula linjen är gränsen mellan republiken Makedonien och Grekland.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Idag är Pelagonien ett geografiskt landskap en slätt och dal som delas mellan republiken Makedonien och Grekland, vilket avvattnas av floden Crna en västlig biflod till Vardar. Det är den största dalen i republiken Makedonien och täcker en yta på ca 2.000 km ² och inrymmer städerna Bitola och Prilep i republiken Makedonien och staden Florina i Grekland, och är också platsen för den näst största gränsövergången Medžitlija-Niki mellan de båda länderna.

Pelagonien är också namnet på en av de åtta statistiska regionerna i republiken Makedonien. Den omfattar kommunerna Bitola, Demir Hisar, Dolneni, Krivogaštani, Kruševo, Mogila, Novaci, Prilep och Resen. Ett av de sju stiften i den makedoniska ortodoxa kyrkan Преспанско-пелагониска епархија/Prespansko-pelagoniska eparhija sammanfaller med den statistiska regionen och benämns efter de geografiska landskapen Prespa och Pelagonien.

Geologi[redigera | redigera wikitext]

Efter Pelagonien är den så kallade Pelagoniska zonen uppkallad, ett geologiskt område, på balkanhalvön i syd-sydvästlig riktning genom Pelagonien, Euboia, Boiotien och Argolis [6][7].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Pelagonien (region)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Julius Braun: Naturgeschichte der Sage, Leipzig (Alexander Banz) 1865, Zweiter Band, s. 18
  2. ^ Bernhard Giseke: Thrakisch-pelasgische Stämme der Balkanhalbinsel und ihre Wanderungen in mythischer Zeit, Leipzig (Teubner) 1858, s. 6
  3. ^ Strabon. Geographica, 7.327
  4. ^ Long lost Pelagonian Kindgom Discovered!?, MINA 24 september 2008
  5. ^ Bosworth, A.B. Philip II and Upper Macedonia, CQ, 21 (1971)
  6. ^ The oldest rocks of Greece: first evidence for a Precambrian terrane within the Pelagonian Zone,Geological Magazine januari 2006; v. 143; nr. 1; s. 41-58
  7. ^ Birte Anders: The Pre-Alpine Evolution of the Basement of the Pelagonian Zone and the Vardar Zone, Greece, (Diss.) Mainz 2005 (PDF, 7,8 MB)