Pennalism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Pennalism är ett begrepp som är nära besläktat med mobbning och kallas med en eufemism för kamratuppfostran eller existensbevisande[1]. Ordet är känt i svenskan sedan 1700-talet. Pennalism förekom bland annat i samband med ett slags invigningsritual vid universitetet, då det var äldre eller starkare elever som skadade eller kränkte de yngre genom fysiskt våld eller hot om våld och av att de starkare tilltvingar sig fördelar. Det förekom också på fängelser utövat av straffångar. Idag är sådan invigningsritual ytterst ovanlig vid de svenska universiteten.

Pennalism är också den allmänsvenska motsvarigheten till det finlandssvenska pimsning i militära sammanhang, som kan utövas av både befäl och äldre värnpliktiga.

Pennalism i populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

Författaren Jan Guillou har skildrat pennalismen på internatskolan Solbacka läroverk i sin självbiografiska roman Ondskan (1981). En annan bok där pennalism skildras är romanen Vi kallar honom Anna skriven av Peter Pohl 1987.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SvD 2013-08-29, Nollningen som stängde Lundsberg

Se även[redigera | redigera wikitext]