Perättiksyra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Perättiksyra
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn Etanperoxisyra
Övriga namn Peroxyättiksyra, Ättiksperoxid
Kemisk formel CH3CO2OH
Molmassa 76,0514 g/mol
Utseende Färglös vätska
CAS-nummer 79-21-0
SMILES CC(=O)OO
Egenskaper
Densitet 1,04 g/cm³
Löslighet (vatten) Blandbar
Smältpunkt 0,1 °C
Kokpunkt 105 °C
Faror
Huvudfara
NFPA 704

NFPA 704.svg

2
3
4
OX
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Perättiksyra är en peroxid av ättiksyra som har formeln CH3CO2OH. Den är mycket svagare än ättiksyra (pKa = 8,2).

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Perättiksyra kan tillverkas på många sätt, men det vanligaste är att ättiksyra (CH3COOH) och väteperoxid (H2O2) får reagera med svavelsyra som katalysator.

\rm CH_3COOH + H_2O_2 \rightleftharpoons CH_3CO_2OH + H_2O

Eftersom perättiksyra bygger upp kemisk jämvikt med ättiksyra och väteperoxid så kommer den färdiga produkten också att innehålla alla tre ämnen.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Organisk syntes[redigera | redigera wikitext]

Det viktigaste användningsområdet för perättiksyra är framställning av epoxider genom att föra över en syreatom till en dubbelbindning.

Peracetic acid.png   +   Ethylene-2D-skeletal.png   \rightarrow   Ethylene-oxide-2D-skeletal.png  +Acetic-acid-2D-skeletal.svg

Decinficering[redigera | redigera wikitext]

Perättiksyra kan med fördel användas mot bakterier och andra mikroorganismer. Den bryts inte ner av katalas eller peroxidas.

Blekmedel[redigera | redigera wikitext]

Perättiksyra används ofta för att bleka papper som tillverkats genom sulfatprocessen eller i andra applikationer där klorblekning inte är önskvärd.

Se även[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia