Per Anders Örtendahl

Per Anders Örtendahl
	Per Anders Örtendahl
Född	24 april 1939 (84 år)
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Ishockeyspelare, ämbetsman, politiker
Befattning
	Ledamot av Sveriges riksdag, Göteborgs kommuns valkrets (1978–1978); Generaldirektör (1982–1995)
Politiskt parti
	Centerpartiet
	Redigera Wikidata

Per Anders Örtendahl, född 24 april 1939 i Karlstad, är en svensk ämbetsman och nationalekonom.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Per Anders Örtendahl studerade efter studentexamen vid Göteborgs universitet. Under åren 1964–1975 var han verksam som amanuens, universitetslektor och t f professor i nationalekonomi. 1975 doktorerade han i nationalekonomi på en avhandling^[2] om substitutionsmöjligheterna inom en given anläggning och vid given kapitalutrustning mellan energi och arbetskraft.^[3]

Under tiden i Göteborg var han ledamot av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. I den första borgerliga regeringen 1976–1979 var centerpartistiske Örtendahl statssekreterare i industridepartementet, och under 1979–1982 VD i Västsvenska Lantmän i Lidköping.

Han var generaldirektör för Vägverket 1982–1995 men avgick 1995, 56 år gammal, på grund av regeringskritik av Örtendahls tjänstebostad.^[4]

Örtendahl har innehaft ett antal styrelseuppdrag såsom ordförande i Tyréns AB och Tyrénsstiftelsen.

Han invaldes 1991 som ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien.

Örtendahl var ishockeymålvakt under slutet av 1950-talet och spelade i Deje, Forshaga IF, Färjestads BK och Västra Frölunda IF. Han var 2003–2010 styrelseordförande i Västra Frölunda HC.^[5] Han har efter sin tid i Vägverket varit ordförande i elitklubbarnas intresseförening Hockeyligan samt vice ordförande i Svenska Ishockeyförbundet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d] Björn Asker & Anders Norberg, Enkammarriksdagen 1971-1993/94 ledamöter och valkretsar / på Riksdagens uppdrag utarbetad av Björn Asker och Anders Norberg., vol. 2, 1996, s. 494, Örtendahl, Per Anders (c), läst: 31 maj 2023, ”Örtendahl, Per Anders (c), f 1939, statssekreterare, senare generaldirektör. Ersättare 1977/78 (4.5-3.6.1978)”.^{[källa från Wikidata]}
^ Örtendahl, Per Anders (1975). Substitutionsaspekter på produktionsprocessen vid massaframställning. Memorandum / Department of Economics, University of Gothenburg, 0346-5292 ; 52. Göteborg. Libris 172663
^ Lennart Hjalmarsson (1977). ”Substitutionsmöjligheter mellan energi och andra produktionsfaktorer”. Ds I 1977:17, bilaga 13. Industrins utredningsinstitut, Stockholm. sid. 19. https://www.ifn.se/media/x4rkls3b/1977-hjalmarsson-substitutionsm%C3%B6jligheter-mellan-energi-och-andra-produktionsfaktorer-webb.pdf. Läst 17 mars 2020.
^ Tomas Skoglund (12 april 1995). ”Chefen lämnar vägverket - Regeringskritik av husaffären tvingar Örtendahl att avgå”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1995-04-12/9.
^ ”Vägverkschefen som blev indianernas hövding”. Nya Wermlands-Tidningen. 14 juni 2008. https://www.nwt.se/2008/06/14/vagverkschefen-som-blev-indianernas-hovding/.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Per Anders Örtendahl i Libris

Företrädare:
Carl-Olof Ternryd

Generaldirektör för Vägverket
1982-1995

Efterträdare:
Jan Brandborn

[d8d616e8119bb947d5bb07cc25bb8475f67ff3c7-1] [a b c d] Björn Asker & Anders Norberg, Enkammarriksdagen 1971-1993/94 ledamöter och valkretsar / på Riksdagens uppdrag utarbetad av Björn Asker och Anders Norberg., vol. 2, 1996, s. 494, Örtendahl, Per Anders (c), läst: 31 maj 2023, ”Örtendahl, Per Anders (c), f 1939, statssekreterare, senare generaldirektör. Ersättare 1977/78 (4.5-3.6.1978)”.^{[källa från Wikidata]}

[2] Örtendahl, Per Anders (1975). Substitutionsaspekter på produktionsprocessen vid massaframställning. Memorandum / Department of Economics, University of Gothenburg, 0346-5292 ; 52. Göteborg. Libris 172663

[3] Lennart Hjalmarsson (1977). ”Substitutionsmöjligheter mellan energi och andra produktionsfaktorer”. Ds I 1977:17, bilaga 13. Industrins utredningsinstitut, Stockholm. sid. 19. https://www.ifn.se/media/x4rkls3b/1977-hjalmarsson-substitutionsm%C3%B6jligheter-mellan-energi-och-andra-produktionsfaktorer-webb.pdf. Läst 17 mars 2020.

[4] Tomas Skoglund (12 april 1995). ”Chefen lämnar vägverket - Regeringskritik av husaffären tvingar Örtendahl att avgå”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1995-04-12/9.

[5] ”Vägverkschefen som blev indianernas hövding”. Nya Wermlands-Tidningen. 14 juni 2008. https://www.nwt.se/2008/06/14/vagverkschefen-som-blev-indianernas-hovding/.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]