Per Beskow

Från Wikipedia
Per Beskow
FöddPer Erik Beskow
23 december 1926
Högalids församling i Stockholm
Död3 mars 2016 (89 år)
Visby
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragReligions- och kyrkohistoriker

Per Erik Beskow, född 23 december 1926 i Högalids församling i Stockholm[1], död 3 mars 2016 i Visby,[2] var en svensk religions- och kyrkohistoriker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Beskow studerade teologi vid Uppsala universitet och fick där ett stort intresse för patristiken, den tidiga kyrkans litteratur och teologi. Han prästvigdes i Svenska kyrkan 1952 för Strängnäs stift, och fortsatte därefter sina licentiat- och doktorandstudier i praktisk teologi och kyrkohistoria. År 1961 upptogs han i romersk-katolska kyrkan.

Beskow disputerade i Uppsala 1962 för teologie doktorsgrad och blev filosofie magister där 1966. Han utnämndes till docent i exegetisk patristik vid Uppsala universitet efter disputationen och promoverades till teologie jubeldoktor 2012.

År 1968 var han associate professor vid Boston College, jesuiternas universitet i Boston, för att delta i uppbyggandet av ett graduate department. Åren 1969–1972 var han lektor vid Lärarhögskolan i Gävle, 1972–1973 lecturer vid St. Martin’s College i Lancaster (motsvarande en lärarhögskola). Han undervisade i Nya testamentets exegetik i Uppsala 1973–1974.

Åren 1974–1985 var han docent i religionshistoria i Lund. År 1979 bildade han tillsammans med andra forskare Collegium Patristicum Lundense. Han utgav också en rad översättningar av patristiska texter. Åren 1985–1992 var han universitetslektor i kyrkohistoria vid den teologiska institutionen i Lund.

Från 1989 var han medarbetare i Nationalencyklopedin och skrev omkring 1 000 artiklar inom ämnet religion och fortsatte med uppdateringar av NE:s nätupplaga. Beskow var medlem av Nathan Söderblom-sällskapet och Vetenskapssocieteten i Lund.

År 2011 mottog han Anders Nygrenpriset av teologiska fakulteten vid Lunds universitet.

Per Beskow var son till postmästaren Erik Janzon och Elsa Nygren.[3] Han tillhörde släkten Beskow genom sin farmor Anna Beskow.[4] Per Beskow är begravd på Norra kyrkogården i Visby.[5]

Per Beskow-priset[redigera | redigera wikitext]

Artos & Norma bokförlag stiftade 2014 Per Beskows pris för yngre akademiker/skribenter som verkar inom mötet mellan teologi, samhälle och kultur. 2014 år pris gick till docent Jayne Svenungsson. Joel Halldorf fick priset 2016, Jonna Bornemark tilldelades priset 2018. 2020 tilldelades Sofia Lilly Jönsson priset.[6]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Rex Gloriae: The Kingship of Christ in the Early Church (avhandliing), 1962.
  • Teologisk ordbok, 1975
  • Trons vägar (först utgiven 1973 med titeln Religionskunskap för klasslärarutbildningen), 1980, 10 upplaga 2003.
  • Fynd och fusk i bibelns värld, 1979 utökad och bearbetad upplaga 2005.
  • Jesus i Kashmir, 1981.
  • Strange Tales about Jesus, 1983.
  • Påsken, 1986
  • Maria i kult, konst, vision, 1991.
  • Nordens kristnande i europeiskt perspektiv (tillsammans med Reinhardt Staats), 1994.
  • Den kristna kyrkan: från apostlarna till renässansen (tillsammans med Jan Arvid Hellström och Nils-Henrik Nilsson), 1995.
  • Teologiskt lexikon, 1999.
  • Lectio divina: en guide till kristen spiritualitet, 2000.
  • Cistercienserna, 2008.
  • Ikonen: närvaro och källa (tillsammans med Samuel Rubenson, Britt-Inger Johansson, Lars Gerdmar och Paul Meyendorff) 2011.
  • Helgonen, 2012

Översättning av och kommentarer till patristiska texter:

  • Salomos oden (tillsammans med Sten Hidal), 1980.
  • Ökenfädernas tänkespråk, 1982.
  • Melito av Sardes, Om påsken, 1984.
  • Ambrosius av Milano, Om sakramenten, Om mysterierna, 1989.
  • Kyrillos av Jerusalem, Katekeser, 1992.
  • Egeria, Resebrev från det Heliga landet (kommentar), 2006.
  • De apostoliska fäderna (tillsammans med Olof Andrén), 1992.
  • Har medverkat i Svenskt Patristiskt Bibliotek 1998–2008.
  • Red. av Birgitta av Vadstena, pilgrim och profet (tillsammans med Annette Landen), 2003.
  • Medarbetare i Forums Religionslexikonet, 1996, 2006.
  • Vetenskapliga uppsatser i olika publikationer.
  • Artiklar i tidskrifter, bland annat i Signum och Pilgrim.
  • Medverkade under 1980-talet på kultursidan i Sydsvenska Dagbladet Snällposten.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nationalencyklopedin, CD-utgåvan 2000

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  2. ^ ”Per Beskow har avlidit”. Signum. http://kulturtidskrifter.se/2016/03/03/per-beskow-har-avlidit/. Läst 3 mars 2016. 
  3. ^ BESKOW, PER E, docent, lektor, Sunnansjö i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 519.
  4. ^ Beskow, Per Erik i Svenskt författarlexikon / 5. 1961-1965 / s 51.
  5. ^ FinnGraven
  6. ^ ”Sofia Lilly Jönsson får årets Beskow-pris”. www.kyrkanstidning.se. https://www.kyrkanstidning.se/kultur/sofia-lilly-jonsson-far-arets-beskow-pris. Läst 12 februari 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Per_Beskow&oldid=54566063”