Per Brahe den yngre

Från Wikipedia
Porträtt på Per Brahe d.y. målat av David Beck 1650.

Per Brahe den yngre, född 18 februari 1602 på Rydboholms slott, Rydbo, Östra Ryds socken, Uppland, död 12 september 1680 på Bogesunds slott i Uppland, var en svensk greve till Visingsborg och riksdrots från 1640 till sin död. Han var son till Abraham Pedersson Brahe (därmed sonson till Per Brahe d ä) och Elsa Gyllenstierna.

Per Brahe d.y. gjorde en stor insats för utvecklingen i Finland, bland annat genom att bidra till grundandet av Kungliga Akademien i Åbo och av flera städer.

Biografi

Brahe ägnade sig 1618–25 åt studieresor i utlandet varefter han 1626 blev kammarherre hos Gustav II Adolf. Under åren 1626–28 deltog han i fälttågen i Preussen i kungens omedelbara närhet. Brahe utnämndes 1628 till överste och 1630 till riksråd, innan han på nytt följde kungens fälttåg till Tyskland. Han var med vid Würzburgs erövring men sändes därefter hem för att inta sin plats i rådet. 1632 blev han bisittare i Svea hovrätt och ärvde året därpå grevskapet Visingsborg, med sina 747 mantal, efter sin farbror Magnus Brahe. Brahe var 1633–34 även Axel Oxenstiernas biträde och ställföreträdare i Tyskland men sändes 1635 till Preussen som chef för den svenska beskickning, som skulle förhandla om fred med Polen. Överenskommelsen i Stuhmsdorf, som kostade Sverige de preussiska hamnarna mot ett stillestånd på 26 år, mottogs i Sverige väl men ogillades skarpt av Axel Oxenstierna, vilket ökade en redan befintlig missämja mellan de båda. Möjligen hade den uppstått efter att Gabriel Gustafsson Oxenstierna undanträngt Brahe från det av honom eftersökta riksdrotsämbetet. Efter Axel Oxenstiernas hemkomst 1636 till Stockholm tillspetsades situationen ytterligare, och löstes genom Brahes utnämning till generalguvernör över Finland.

"Grevens tid" i Finland

Per Brahes staty i Åbo, med citatet "Jag var med landet och landet med mig väl tillfreds”. En tidigare version av samma staty finns i Brahestad.

År 1637 utnämndes han till generalguvernör över Finland, och 1641 till riksdrots. Som guvernör över Finland bidrog han till bland annat grundandet av städerna Tavastehus och Nyslott (1639), Brahestad, Kristinestad, Kristina och Villmanstrand (1640), Kajana (1651) och Brahea i norra Karelen och Veckelax Nystad (1653). Han medverkade också till Helsingfors flyttning till en plats närmare havet. År 1640 medverkande han till grundandet av Kungliga akademien i Åbo (som efter Åbo brand flyttades till Helsingfors 1828 och nu verkar som Helsingfors universitet). 3 februari 1641 grundade också Brahe Finlands första trivialskola i den lilla staden Nykarleby. Under sin tjänstetid i Finland förlänades han det s.k. Brahelinna län i Savolax och friherreskapet Kajana. Uttrycket "I grevens tid" anses syfta på hans guvernörsperiod.

Försvaret av södra Sverige

Slaget vid Genevadsbro.

Efter den danska krigsförklaringen i juni 1657 som inledde Karl X Gustavs första danska krig organiserade Per Brahe försvaret av Småland och Halland mot Christian Ulrik Gyldenlöwes danska här i Skåne. Efter att ha samlat och övat en svensk här i Markaryd i södra Sverige ledde Brahe svenskarna in i Skåne och besegrade bland annat en kår snapphanar vid Båstad och anföll Ängelholm. Efter slaget vid Ängelholm mot styrkor ledda av Axel Urup utan avgörande drog sig Brahe och hären tillbaka till Halmstad. Där anslöt förstärkningar och svenskarna marscherade åter söderut för att undsätta Laholm. Danskarna under Gyldenlöwe besegrades vid slaget vid Genevadsbro och utrymde Halland. Brahe överlämnade därefter befälet till Gustaf Otto Stenbock som ledde den svenska huvudarmén i södra Sverige och i Skåne för resten av kriget under hösten och vintern fram till krigsslutet vid freden i Roskilde.

Visingsborg och Brahehus

I grevskapet Visingsborg lät greven bygga ut Visingsborgs slott. Han uppförde också Brahehus och byggde om Västanå slott. Tillsammans bildade de tre slotten en slottstriangel, mitt i denna anlade han år 1652 staden Brahe-Grenna. På Visingsborg höll greven en liten armé omfattande omkring 200 man. I Röttle söder om Gränna anlades en rad småindustrier som bland annat framställde vapen och annat till den lilla armén. Här fanns också ett pappersbruk. På Visingsö inrättade Per Brahe ett tryckeri som förestods av Johann Kankel, och på Visingsborgs slott fanns ett imponerande bibliotek. Redan år 1636 hade han också, trots kyrkligt motstånd, grundat en skola på ön. Ute på en klippa vid sjön Noen, i Jönköpings län, anlade Per Brahe d y lustslottet Brahälla.

Bogesund

Bogesunds slott från Suecia antiqua et hodierna enligt Erik Dahlbergh, 1670.
Huvudartikel: Bogesunds slott

Nästan samtidigt med Brahehus lät Per Brahe den yngre uppföra Bogesunds slott i Östra Ryds socken nära Vaxholm i nuvarande Stockholms län. Förutom ätten Brahe har Bogesund ägts av medlemmar av ätten Hamilton, von Rosen och von Lantingshausen von Höpken. Sitt nuvarande utseende som ett riddarslott med torn och gotiska fönster fick huset på 1860-talet efter ritningar av arkitekterna Fredrik Wilhelm Scholander och Thor Medelplan.[1]

Bogesund stod obebodd sedan 1906 och tvångsinlöstes 1946 av svenska staten genom en särskilt tillkommen lag "Lex Bogesund". Sedan 1993 förvaltar Statens fastighetsverk Bogesunds slott och 1996 påbörjades ett omfattande in- och utvändigt restaurerings- och konserveringsarbete. Slottet återinvigdes 11 augusti 2012 av prinsessan Christina och hennes make generalkonsul Tord Magnuson. Byggnaden står i begränsad omfattning öppet för allmänheten under sommarhalvåret i samband med visningar.

Familj

Porträtt på frun Kristina Katarina Stenbock.
Porträtt på andra frun Beata de la Gardie.

Per Brahe var från 1628 gift med Kristina Katarina Stenbock, född 1608 på Drottningholm. Hon avled 14 juni 1650 på Åbo slott och gravsattes i Brahekyrkan på Visingsö 1651. Kristina kommun i Finland har fått sitt namn efter henne. Även staden Kristinestad som Brahe grundade 1649 har fått sitt namn efter Christina.

Barn:[2]

  1. Elsa Beata Brahe (1629–1653), gift 1649 med hertig Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken (1629-1689)
  2. Magdalena Hedvig Brahe (1631-1634)
  3. Abraham Joakim Brahe (1634-1634)
  4. Fredrik Brahe (1636-1637)

Efter första hustruns död gifte Per Brahe d.y. om sig 1653 med Beata De la Gardie (1612–1680), änka efter Lennart Torstensson och dotter till Johan Pontusson De la Gardie och Catharina Christersdotter Oxenstierna af Eka och Lindö.

Död och eftermäle

Per Brahe avled 1680 på Bogesunds slott och blev gravsatt i Östra Ryds kyrka. Kort därefter beslöt Karl XI om en reduktion av kungliga förläningar, vilket innebar att grevskapet Visingsborg drogs in till Kronan.

Många gator är uppkallade efter Per Brahe d.y. Förutom Brahegatan i Gränna, vilket är Grännas huvudgata, finns gator och platser uppkallade efter honom i åtminstone Stockholm, Göteborg, Helsingfors, Åbo, Kuopio, Kajana, Villmanstrand, Brahestad, Jakobstad och Kristinestad.

Bibliografi

Svea rikes drotset grefve Per Brahes Tänkebok, efter dess i Skoklosters bibliotek förvarade originala handskrift, genom hans excellens en af rikets herrar, herr grefve M. Brahes föranstaltande, utgifven af D. Krutmejer. Stockholm, tryckt :hos Carl Delén, 1806.

Se även

Källor

Vidare läsning

Noter

  1. ^ Stockholms läns museum: Bogesunds slott.
  2. ^ Svenska adelns ättartavlor utgivna av Gustaf Elgenstierna (Stockholm 1925)

Externa länkar

Företrädare:
Gabriel Gustafsson Oxenstierna 		Sveriges riksdrots
1640–1680 		Efterträdare:
Magnus Gabriel De la Gardie
President för Svea hovrätt
1641–1661 		Efterträdare:
Seved Bosson Bååt
Den här artikeln anses behöva faktamallen {{Adlig}}.
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Per_Brahe_den_yngre&oldid=42347801”