Per Edvin Sköld

Från Wikipedia
Per Edvin Sköld

Ur verket Sveriges styresmän
Mandatperiod
1918–1964
Valkrets Uppgifter saknas

Jordbruksminister 1932–1936, 1945–1948

Handelsminister 1936–1938

Försvarsminister 1938–1945

Konsultativt statsråd 1948–1949 (ekonomisk samordning)

Finansminister 1949–1955

Född 25 maj 1891
Svedala, Malmöhus län
Död 13 september 1972 (81 år)
Norra Rörum, Malmöhus län
Politiskt parti Socialdemokraterna

Per Edvin Sköld, född 25 maj 1891 i Svedala, Malmöhus län, död 13 september 1972 i Norra Rörum, Malmöhus län, svensk socialdemokratisk politiker.

Biografi

Per Edvin Sköld var son till lantbrukaren och riksdagsledamoten Nils Peter Sköld och Maria Sofia Nilsson. Han gifte sig 1918 med Edit Persson, dotter till byggmästare Per Persson och Anna Pettersson, och blev far till Nils Sköld, Per Sköld, Lars Sköld och Margareta Biörnstad.

Efter fil. kand [förtydliga] 1917 blev Sköld riksdagsledamot i andra kammaren för Socialdemokraterna. 1919 blev han medarbetare för tidningen Arbetet, där han fortsatte skriva till 1921. Han var statsråd 1932–1936 och 1936–1955; jordbruksminister 1932–1936 och 1945–1948, handelsminister 1936–1938, försvarsminister 1938–1945, konsultativt statsråd 1948–1949 (ekonomisk samordning) och finansminister 1949–1955, riksdagsledamot 1918–1964.

Vid en inspektion på ett av landets regementen då han var försvarsminister blev han tillfrågad om han ville inspektera kasernerna. "Nää, där har ni väl städat i en vecka", svarade Sköld.[källa behövs]

Vid en annan inspektion i full snöstorm observerade Sköld en vaktpost utanför en vaktkur vid regementsinfarten. Sköld tillfrågade den menige vem som beordrat honom att stå där och inte i kuren. Vaktposten namngav befälet och vid ankomsten bad Sköld att få tala med befälet i fråga. Därefter blev det tillåtet att stå inne i vaktkuren vid dåligt väder.[källa behövs]

Under hans tid i samlingsregeringen under andra världskriget utmärkte han sig flera gånger. Under finska vinterkriget var han en förespråkare för starkare stöd till Finland. Under midsommarkrisen motsatte han sig starkt att Engelbrechtdivisionen skulle släppas igenom och yttrade bittert, att "om detta beslut tas är det väl lika bra att tyskvännerna övertar regeringsansvaret helt och hållet".[källa behövs]

Bibliografi

  • Blekingesägner om skogsnuvor, drakar, gastar m. m. saml. i Tvings socken 1917
  • Den nya fattigvårdslagen 1918
  • Från urtidstro till kristendom 1918
  • Mötesförhandlingar och deras förande 1919
  • Kommunalskattefrågan 1920
  • Till jordbrukets arbetande folk! 1920
  • Den borgerliga skattepolitiken 1921
  • Sparsamhet med statens medel samt det fördärvliga kommittéväsendet 1921
  • Sockerfrågan 1922
  • Den siste av Jeppesläkten 1923
  • Kommunalkunskap 1923
  • Tidens deklarationshandbok 1923
  • Hur tullarna verkat 1924
  • Nykterhetspolitiska synpunkter 1926
  • Kommunalskatten 1926
  • Nya vägar 1927
  • Skog och jord 1928
  • Socialdemokratisk jordpolitik 1928
  • Valhandbok 1928
  • Statskunskap 1928
  • Deklarationshandbok 1928
  • Taxeringshandbok 1929
  • Jordbruket och krisen 1932
  • Jordbrukspolitiken under krisen 1934
  • Socialdemokratisk jordbrukspolitik 1934
  • Bättre bärgning åt den fattiga jordbruksbefolkningen 1936
  • Socialdemokratin och jordbruket 1936
  • Staten och näringslivet 1938
  • I kamp för människovärdets erövring 1939
  • Sockernäring och folkhushållning 1939
  • Perspektiv på en ny försvarsordning 1940
  • För Sveriges framtid 1940
  • Bevara freden-försvara friheten 1942
  • Två föredrag om väpnad neutralitet 1943
  • Kryssarfrågan 1943
  • Jordbrukets framtid 1944
  • Jordbruksfrågan i belysning av arbetarrörelsens efterkrigsprogram 1946
  • Småbrukarna och jordbrukspolitiken 1948
  • Försvar och utrikespolitik 1948
  • Skattesänkning-hur? 1950
  • Priser, löner, skatter 1952
  • Politisk skattehandbok 1954, 1954
  • Svensk ekonomi under tio år 1955
  • Sparande och medinflytande 1957
  • Vi var fattiga. Men... 1957
  • Folkpartiets värdesäkringsbluff 1958
  • Söderslätts förhistoria 1968

Priser och utmärkelser

Vidare läsning

Företrädare:
Bo von Stockenström
Sveriges jordbruksminister
1932–1936
Efterträdare:
Axel Pehrsson-Bramstorp
Företrädare:
Elof Ericsson
Sveriges handelsminister
1936–1938
Efterträdare:
Gustav Möller
Företrädare:
Janne Nilsson
Sveriges försvarsminister
1938–1945
Efterträdare:
Allan Vougt
Företrädare:
Axel Pehrsson-Bramstorp
Sveriges jordbruksminister
1945–1948
Efterträdare:
Gunnar Sträng
Företrädare:
Karin Kock-Lindberg
Sveriges konsultativa statsråd
1948–1949
Efterträdare:
John Lingman
Företrädare:
David Hall
Sveriges finansminister
1949–1955
Efterträdare:
Gunnar Sträng