Pehr Fabian Aurivillius

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Per Fabian Aurivillius)
Pehr Fabian Aurivillius
Pehr Fabian Aurivillius avmålad av Wilhelm Le Moine 1832.
Född9 december 1756[1]
Uppsala församling[1], Sverige
Död14 november 1829[2][3] (72 år)
Uppsala församling[2][3], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[4]
no value
Medborgare iSverige
SysselsättningBibliotekarie
BarnErik Wilhelm Aurivillius (f. 1802)
FöräldrarCarl Aurivillius
Redigera Wikidata

Pehr Fabian Aurivillius, född 10 december 1756, död 14 november 1829 i Uppsala under pågående sammanträde i konsistorium; en svensk filolog, professor i vitterhet, biblioteksman och rektor vid Uppsala universitet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Pehr Fabian Aurivillius var son till den berömde orientalisten Carl Aurivillius och Eva Ulrika Ekerman (dotter till Petrus Ekerman), och härstammade via fadern från Bureätten. År 1796 gifte han sig med Regina Waldius, dotter till prosten Erik Waldius. Deras sonsöner var zoologerna Christopher och Carl Aurivillius.

Aurivillius skrevs in som student vid Uppsala universitet vid ett halvt års ålder, och disputerade där för filosofie magistergraden 1782, dock inte i orientaliska språk för fadern, troligen på grund av jäv eller för att hans kunskaper därom togs för givet. Han förordnades sistnämnda år vid universitetsbiblioteket som amanuens under Jacob Fredrik Neikter, vars vitsord bidrog till att upprätta hans anseende.

Efter två år vid biblioteket utsågs han till docent i grekiska, men när en tjänst som adjunkt i grekiska och hebreiska blev ledig 1786, gick den till en annan sökande, Abraham Thorberg. Aurivillius släkting Nils von Rosenstein, som vid tidpunkten var kansler vid universitetet, utsåg honom då till Neikters efterträdare som akademibibliotekarie och professor i vitterheten. Han stannade i den befattningen i hela 42 år, vilket är den längsta ämbetstiden där någonsin. Under åren 1788–1800 var han också Västgöta nations inspektor.

Carolina Rediviva[redigera | redigera wikitext]

Aurivillius blev utsedd till universitetets rektor 1790, 1799, 1807, och 1816. Det var under hans tid, och delvis efter hans förslag, som en ny biblioteksbyggnad, Carolina Rediviva, grundlades. Han hann dock inte se byggnaden färdigställd innan han avled.

Bibliotekets bokbestånd växte avsevärt under Aurivillius' tid. Genom donationer, testamenten, och inköp, utökades biblioteket med flera värdefulla tillskott, såsom Torbern Bergmans donation, Gustavianska samlingen, flera orientaliska och medeltida samlingar, Nordinska handskriftssamlingen, Thunbergs japanska böcker, kartsamlingar, med mera. Bland hans övriga gärningar var att färdigställa en tryckt katalog över bibliotekets bestånd, samt att upprätta en biblioteksordning.

Under sitt långa värv vid universitetet författade Aurivillius själv ett flertal böcker och småskrifter, som jämte hans brev förvaras i Uppsala universitetsbibliotek.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Jonas Sidrén
Inspektor för Västgöta nation
1788-1800
Efterträdare:
Johan Winbom
Företrädare:
Johan Afzelius
Uppsala universitets rektor
Vt 1790
Efterträdare:
Zacharias Nordmark
Företrädare:
Johan Afzelius
Uppsala universitets rektor
Ht 1799
Efterträdare:
Zacharias Nordmark
Företrädare:
Johan Afzelius
Uppsala universitets rektor
Ht 1807
Efterträdare:
Zacharias Nordmark
Företrädare:
Per von Afzelius
Uppsala universitets rektor
Ht 1816
Efterträdare:
Sven Lundblad
Företrädare:
Eric Michael Fant
Inspektor för Göteborgs nation
1816-1829
Efterträdare:
Samuel Grubbe