Period

Ordbok

En period avser ofta ett tidsintervall. Ordet förekommer på olika områden, bland andra inom:

• teknik,
  • tiden som det tar att fullborda en cykel av varierande längd.
  • tiden det tar att transporteras en våglängd i en oscillerande våg.
  • inversen av frekvens. Se amplitud, våglängd.
• astronomi, tiden det tar för en planet att snurra ett varv i sin omloppsbana. Se
  • siderisk omloppstid
  • synodisk omloppstid
• matematik,
  • periodisk funktion, där perioden är längden av intervallet, innan funktionen börjar upprepa sig.
• geologi, se period (geologi).
• historia,
  • ofta som hänvisning till enstaka skeenden i mänsklighetens historia, vilka ofta kallas "tidsålder" eller "era". Exempel på några historiska perioder är: förhistoria, stenåldern, bronsåldern, istiden, järnåldern, medeltiden, renässansen, vasatiden, informationsåldern, lilla istiden, vikingatiden, upplysningstiden.

Period kan även avse

• benämning på menstruation.
• benämning på tiden en viss typ alkoholist dricker kontinuerligt, se dipsomani.
• del av match i idrotter, bland annat ishockey.

Andra betydelser

Period måste inte vara kopplat till tid. Ett korrugerat plåttak har en periodiskt upprepad form där perioden är en längd och inte en tid. Dessutom betyder ordet period i matematik och fysik ofta innehållet eller formen inom ett upprepat intervall snarare än intervallets storlek. Man frågar exempelvis om perioden är sinusformad eller trapetsformad. När man verkligen menar periodens storlek säger man oftast periodtid för tidsmått och periodlängd eller delning för längdmått. För kugghjul blir delningsmåttet större om man mäter vid kuggtopparna än vid kuggfötterna. Där använder man hellre begreppet kuggmodul som har samma värde för alla kugghjul som passar ihop.