Perm, Ryssland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°00′50″N 56°14′56″Ö / 58.01389°N 56.24889°Ö / 58.01389; 56.24889
Perm (Пермь)
Перем, Perem (Komi)
Stad
Gata i Perm.
Gata i Perm.
Flag of Perm.svg
Flagga
Coat of Arms of Perm.svg
Stadsvapen
Land  Ryssland
Federalt distrikt Privolzjskij
Kraj Perm kraj
Flod Kama
Koordinater 58°00′50″N 56°14′56″Ö / 58.01389°N 56.24889°Ö / 58.01389; 56.24889
Area
 - kommun 799,68 km²[1]
Folkmängd
 - centralort 1 013 887 (1 januari 2013)[2]
 - kommun 1 013 890 (1 januari 2013)[2]
Befolkningstäthet
 - kommun 1 268 invånare/km²
Grundad 1723
Borgmästare Igor Shubin
Tidszon UTC (UTC+5)
Postnummer 614xxx
Riktnummer +7 342
Blank map of Russia-geoloc.svg
Red pog.svg
Webbplats: Perms officiella webbplats

Perm (ryska Пермь) är en stad med cirka 1 miljon invånare i Ryssland, och är administrativt centrum i Perm kraj. Den ligger vid Kamafloden vid foten av Uralbergen. Staden ligger vid transsibiriska järnvägen ungefär 139 mil (1 386 km) öster om Moskva. Den geologiska perioden perm är uppkallad efter området.

Perm är ett viktigt administrativt, industriellt, vetenskapligt och kulturellt centrum. De viktigaste industrierna är bland andra försvarsindustri, oljeproduktion (omkring 3% av Rysslands oljeproduktion), oljeraffinering, skogsindustri och livsmedelsindustri. Perm har flera stora universitet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I början av 1700-talet upptäcktes kopparfyndigheter i trakten, och 1723 anlades här ett statligt kopparverk, lett av en tillfångatagen svensk officer.[förtydliga] Ännu 1772 hade samhället endast 1 623 innevånare. 1781 fick Perm stadsrättigheter, och blev 1796 huvudstad i provinsen Perm. Fram till 1830 var ledningen för Urals bergverk förlagt hit. 1917 grundades ett universitet i staden, som också fick ett polytekniskt institut, samt konst- och kulturhistoriska museer. Bland dess industrier märktes superfosfat-, separator-, läder- och spikfabriker samt ett skeppsvarv. Perm var också en viktig ångbåtsstation. Perm hade tidigt en utpräglat europeisk karaktär med stenhus och regelbunden stadsplan.[3]

Från 1940 till 1957 hette staden Molotov, efter Vjatjeslav Molotov. I Perm låg ett arbetsläger som stängdes 1992.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Det lokala fotbollslaget heter FC Amkar Perm. De spelar i den högsta ryska ligan, Ryska Premier League. De har varit nära att kvala till europacuper ett antal gånger, men har aldrig lyckats.

Det lokala damfotbollslaget Zvezda 2005 Perm kommer också härifrån och spelar sina matcher på samma arena som Amkar, på Zvezda stadium. De har dominerat damfotbollen i Ryssland, och har vunnit de tre senaste gångerna.

Administrativt område[redigera | redigera wikitext]

Perms administrativa område med de sju stadsdistrikten, samt Novyje Ljady i öster som numera är sammanslagen med Perms övriga distrikt.

Perm är indelad i sju stadsdistrikt.

Stadsdistrikt Invånarantal 9 oktober 2002[4] Invånarantal 14 oktober 2010[5] Invånarantal 1 januari 2013[2]
Dzerzjinskij 153 403 155 632 159 779
Industrialnyj 160 039 157 575 162 981
Kirovskij 126 960 127 793 128 621
Leninskij 57 569 48 520 51 949
Motovilichinskij 176 564 179 961 184 645
Ordzjonikidzevskij 111 631 111 204 111 953
Sverdlovskij 215 487 210 477 213 959
TOTALT 1 001 653 991 162 1 013 887

Stadsgränsen har ändrats på senare tid, se tabellen nedan.

Perm administrerar även områden utanför själva centralorten.

Stad/Ort Invånarantal 9 oktober 2002[4] Invånarantal 14 oktober 2010[5] Invånarantal 1 januari 2013[2]
Perm 1 001 653 991 162 1 013 887
Novyje Ljady 9 280 Ingen uppgift Ingen uppgift
Landsbygd 14 8 3
TOTALT 1 010 947 991 170 1 013 890

Novyje Ljady har numera slagits samman med centrala Perm.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År
Medeltemp. (°C) -12,8 -11,6 -4,2 3,6 10,4 16,5 18,7 15,3 9,8 3,0 -5,8 -11,1 2,7
Högsta rekord (°C) 4,3 6,0 15,0 27,3 34,6 35,4 36,6 37,2 30,7 22,5 11,9 4,5 37,2
Högsta medeltemp. (°C) -9,3 -7,6 0,1 8,7 16,9 22,5 24,2 20,5 13,9 5,9 -3,1 -8,0 7,1
Lägsta medeltemp. (°C) -16,2 -15,1 -8,2 -0,9 5,4 11,1 13,3 10,9 6,2 0,5 -8,4 -14,2 -1,3
Lägsta rekord (°C) -44,9 -40,8 -34,8 -23,5 -13,0 -3,4 1,3 -1,9 -7,8 -25,2 -38,5 -47,1 -47,1
Nederbörd (mm) 44 30 28 36 59 79 69 76 72 64 55 45 657
Källa: Pogoda.ru.net[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Databas över ryska administrativa enheter. Läst 29 augusti 2010.
  2. ^ [a b c d] Численность постоянного населения субъектов Российской Федерации по муниципальным образованиям на 1 января 2013 года. (komprimerad fil, .rar) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2013. Läst 24 september 2013.
  3. ^ Svensk Uppslagsbok, Malmö 1937
  4. ^ [a b] Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 29 augusti 2010.
  5. ^ [a b] ЧИСЛЕННОСТЬ НАСЕЛЕНИЯ РОССИИ, ФЕДЕРАЛЬНЫХ ОКРУГОВ, СУБЪЕКТОВ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ, РАЙОНОВ, ГОРОДСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ, СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ – РАЙОННЫХ ЦЕНТРОВ И СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ С НАСЕЛЕНИЕМ 3 ТЫСЯЧИ ЧЕЛОВЕК И БОЛЕЕ (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter samt alla samhällen med över 3 000 invånare vid folkräkningen den 14 oktober 2010. Läst 15 december 2012.
  6. ^ ”Pogoda.ru.net” (på ryska). http://www.pogoda.ru.net/climate/28224.htm. Läst 29 mars 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]