Permakultur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En mandala inom rörelsen.

Permakultur är en hopdragning av PERMAnent agroKULTUR, vilket kan översättas med hållbar odling. Begreppet myntades av Bill Mollison och David Holmgren i Australien 1978. Under årens lopp har permakultur börjat användas i många länder och inom olika samhällssektorer. Målet för permakultur är ett hållbart samhälle, som skapar meningsfullt arbete, bättre miljö, hälsa, solidaritet och säkerhet.
 Kärnan i permakultur är ett designverktyg[a]. Det är baserat på platsens förutsättningar, ekologi, energieffektivitet och ett etiskt förhållningssätt.

Design används för att planera mänskliga aktiviteter bättre, för att tänka igenom energiflöden och om möjligt bygga upp energi på platsen. Permakultur är ett samarbete med naturen, med omsorg om människorna och om jorden för att skapa miljöer som bygger på ömsesidigt positivt beroende i kvarter, byar och företag. 1981 belönades Bill Mollison med Right Livelihood Award[1] för sina idéer.

Filosofi[redigera | redigera wikitext]

Filosofin vilar på tre etiska grundprinciper som genomsyrar allt arbete inom permakultur:

  • Omsorg om jorden: Förståelse för att vi är en del av jorden och att vi måste värna om den.
  • Omsorg om människor: Stödja och hjälpa varandra att leva och utveckla hälsosamma samhällen.
  • Rättvis fördelning: Försäkra sig om att jordens begränsade resurser används på ett rättvist och vist sätt.

Permakulturdesign kan ses som ett system som organiserar allt vi behöver: mat, boende, energi och vattenförsörjning. Även sociala värderingar ingår i en design som rätten till utbildning och meningsfullt arbete. Permakultur är inte en isolerad metod för odling, utan erbjuder en helhetssyn på hur människan kan fungera som en del av naturen, utan att förstöra den. Och det ger konkreta verktyg för hur man kan göra det.

Principer för en permakulturdesign[redigera | redigera wikitext]

  • Arbeta med naturen och inte mot den
  • Varje element skall tillgodose flera funktioner. Till exempel ett äppelträd kan vara vackert, dofta gott, ge goda frukter och till slut virke eller bränsle
  • Varje funktion ska tillgodoses av flera element. Till exempel

för uppvärmning av en lokal bör man ha flera möjligheter, värmepanna, el eller fjärrvärme

  • Sektorsindelning. Ta hänsyn till maximal solinstrålning, kalla vindar och andra faktorer såsom topografi och utsikt
  • Zonindelning. Omedelbara närområdet är zon 0, sedan följer zon 1-4. Vildmarken, som sällan behöver besökas, är zon 5.

David Holmgren har systematiserat flera principer i boken Permaculture: Principles and Pathways Beyond Sustainability: [se bibliografi]

Naturen som förebild[redigera | redigera wikitext]

Vid odling har man naturens växtsätt och mångfald som förebild. Det ger möjlighet till en viss grad av självförsörjning genom att träd, buskar, örter och smådjur, exempelvis höns, samverkar och drar fördel av varandra.

Det är särskilt viktigt att tänka på mikroklimat och vattenförsörjningen. Man kan vidta åtgärder för att fördröja regnvattnets avrinning och ta det tillvara för växternas och djurens behov. Ett sätt är att göra vattendammar. En damm påverkar odlingens mikroklimat genom att öka luftfuktigheten och kan dessutom mildra de första frostnätterna på hösten genom sin värmebuffrande förmåga. I en damm finns livsrum för många olika arter. Förutom att kunna föda fiskar, salamandrar, grodor mm, kan den bli ett vattenhål för olika insekter, sländor och fjärilar, men även vilda som tama fåglar. Detta vatten är dessutom ofta lämpligare än det kallare renade kranvattnet att använda till bevattning då det innehåller små mängder näring, mineraler och organiska ämnen som buffrar vattnets pH-värde.

Man kan odla effektivt på små ytor med täckodling, dvs jorden ska aldrig ligga bar utan täckas med gräsklipp, löv eller råkompost beroende på säsong. Täckodlingen medför mindre ogräsrensning och bevattning vilket sparar arbete.

I permakultur används perenna och självsående växter så mycket som möjligt och man planterar fruktträd, vinbärsbuskar och örter tillsammans. På det sättet kan man utnyttja växternas olika höjder, olika rotsystem och kvävefixerande växter ger näring till omgivningen.

I en skogsträdgård utnyttjas denna teknik maximalt. Träden skapar ett för de flesta lägre växter gynnsamt mikroklimat genom att de mildrar effekterna av kraftiga regn, stark sol och vind och höjer luftfuktigheten när lövverket avdunstar en del av sitt vatteninnehåll.

Permaskogsbruk[redigera | redigera wikitext]

Skogens ekosystem har utvecklats under miljontals år och en frisk skog har högsta möjliga långsiktiga produktion av biologiskt material. Den naturliga skogen är ett självreglerande ekosystem och resultatet blir maximal biologisk tillväxt.

Skogens värde består av biologiskt material, biodiversitet och förmåga att lagra kol i marken och i växande och döda träd. Dessa värden skapas av fotosyntesen. Ju mer grönmassa i träd som utsätts för solljus, desto mer ökar värdet. Det talar direkt mot kalhyggen. Man kan dock avverka träd kontinuerligt, om man ser till att det inte blir för stora luckor mellan trädens kronor. Det är också viktigt att bevara skogens struktur. Ju mer flerskiktad skogen är desto större grönmassa exponeras för fotosyntes och skog blir mer motståndskraftig mot stormar.[2]


Med små mänskliga ingrepp kan skogen tillgodose många mänskliga behov, till exempel odlad och naturlig svamp, bär, sav, konst och hantverk, timmer och bioenergi. För att inte tala om sociala värden som naturupplevelser för barn och vuxna.

I Sverige finns flera projekt med skogsträdgårdar. I Bohuslän pågår ett försök med permaskogsbruk på en skogsfastighet.

Några praktiska projekt i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Design används inom permakultur för planering av ett samhälle i ordets ursprungliga bemärkelse. Det kan röra sig om en lokal, en trädgård, en stad eller en skog.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Right Livelihood Award
  2. ^ Permaculture.tv – Permaforestry
  3. ^ http://www.skogstradgardensvanner.se

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Mollison, Bill: Introduction to permaculture (olika upplagor finns)
  • Holmgren, David: Permaculture: Principles and Pathways Beyond Sustainability, Holmgren Design Services, 2002
  • Patrick Whitefield, Permakultur i ett nötskal, nyutgåva Stockholm
  • Patrick Whitefield, The Earth Care Manual. Permanent Publications (UK) (2004), ISBN 1-85623-021-X.
  • Aranya: Permaculture Design: A Step-by-Step Guide, Permanent Publications, 2012
  • Robert Hart, Forest Gardening. Green Books (UK) ISBN 1-900322-02-1.
  • Helena och Stefan v Bothmer, Kosters trädgårdar, ISBN 9789170033070 Stockholm, 2013

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]