Permakultur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En mandala inom rörelsen

Permakultur (perma=permanent, bestående; kultur=odling) är ett väl planerat, livsmedelsproducerande odlingssystem med naturens växtsätt och mångfald som förebild.

Ett odlingssätt där man blir självförsörjande genom att träd, buskar, örter och smådjur, exempelvis höns, samverkar och drar fördel av varandra. Motsatsen är den vanliga monokulturodlingen, systemet som genom sitt ensidiga näringsupptag utarmar jorden och förorsakar s.k. jordtrötthet. Träden skapar ett för de flesta lägre växter gynnsamt mikroklimat genom att de mildrar effekterna av kraftiga regn, stark sol och vind och höjer luftfuktigheten när lövverket avdunstar en del av sitt vatteninnehåll.

I permakultur används perenna och självsående växter så mycket som möjligt och man planterar fruktträd, vinbärsbuskar och örter tillsammans. Man utnyttjar därmed växternas olika höjder.

En annan viktig del i permakulturer är åtgärder för att fördröja regnvattnets avrinning och ta det tillvara för växternas och djurens behov. Ett sätt är att göra vattendammar. En damm påverkar odlingens mikroklimat genom att öka luftfuktigheten och kan dessutom mildra de första frostnätterna på hösten genom sin värmebuffrande förmåga. I en damm finns livsrum för många olika arter. Förutom att kunna föda fiskar, salamandrar, grodor mm, kan den bli ett vattenhål för olika insekter, sländor och fjärilar, men även vilda som tama fåglar. Detta vatten är dessutom ofta lämpligare än det kallare renade kranvattnet att använda till bevattning då det innehåller små mängder näring, mineraler och organiska ämnen som buffrar vattnets pH.

En permakulturodling ska helst ligga i direkt anslutning till bostaden. Man odlar effektivt på småytor med täckodling - dvs jorden ska aldrig ligga bar utan täcks med gräsklipp, löv eller råkompost beroende på säsong - och man drar fördel av växternas olika höjder, rotsystem, kvävefixerande förmåga osv. Täckodlingen medför mindre ogräsrensning och bevattning = mindre arbete.

Permakulturkonceptet innefattar mycket mer än odling. Det är en samhällsplanering med helhetsperspektiv för ett uthålligt samhälle. Man måste alltså redan vid planeringen av bebyggelsen se till att man inte bygger in sig i ett system där mycket transporter av människor och varor blir nödvändiga. Precis som man anpassar odlingsmiljön för växterna, anpassar man även bostadens placering - man undviker till exempel dalgångar, fukt- och kallstråk, utan väljer exempelvis sydsluttningar.

Kopplingen till Transition Towns är stark. Transition Towns (även kallad Transition Network eller Transition Movement och på svenska Omställning Sverige eller omställningsrörelsen) är ett nätverk av enskilda eller grupper av aktivister som tar initiativ för att börja bygga resiliens för att möta effekterna av oljetoppen, klimatförändringen och den ekonomiska instabiliteten. Det är en stor bredd på dessa initiativ, allt ifrån lokala energisatsningar till stadsodling och lokala omställningsplaner. Transitions Towns eller omställningsrörelsen fungerar som ett samlingsnamn för alla dessa.

Permakulturprinciperna är en viktig grund för omställningsrörelsen. Dessa principer utvecklades först av Bill Mollison i boken Permaculture, a Designers Manual som kom ut 1988. För omställningsrörelsen har David Holmgrens bok från 2003, Permaculture: Principles and Pathways Beyond Sustainability, kommit att betyda mycket eftersom den användes i det som kom att bli startpunkten för omställningsrörelsen. Det var ett elevprojekt under ledning av permakulturdesignern Rob Hopkins vid Further Education College i Kinsale på Irland. I detta projekt studerade man oljetoppen och klimatförändringarna och tog fram en omställningsplan för Kinsale som gick ut på att man skulle bygga resiliens för att möta konsekvenserna av dessa.

När den globala oljetoppen nåddes 2005 - 2006 fortsatte efterfrågan att öka eftersom det rådde högkonjunktur. Stigande energipriser och höga räntor bidrog till att kassaflödet i hushåll och företag på marginalen blev otillräckligt. I fattiga länder i flera världsdelar ledde prisstegringarna på fordonsbränsle och livsmedel till matkravaller och samtidigt, med början i USA, började bubblan i fastigheter och börser att spricka. Centralbanker reagerade med att sänka räntorna och när detta inte hjälpte utan den finansiella krisen började påverka den reala ekonomin med sjunkande tillväxt och sedan nerväxt beslöt en rad regeringar att upprätthålla en hög konsumtion trots att det innebar en ökad skuldsättning. Resultatet blev att man lyckades få banksystemet att undvika kollaps men inte med att få upp tillväxten. Därför kom flera stater på obestånd genom att de hade lånat mer än de kunde klara av.

Detta har fått omställningsrörelsen att inse att vi måste ta hänsyn, inte bara till oljetopp och klimateffekt utan också till att det instabila ekonomiska systemet, där tillväxten finansieras med krediter som ska betalas med ränta, kan utlösa en kollaps för hela den tillväxtberoende ekonomi som är helt beroende av ett accelererande utbud av olja och krediter.

Detta har lett till att man inom omställningsrörelsen numera ser sig som ett nätverk av enskilda eller grupper av aktivister som tar initiativ för att börja bygga resiliens för att möta, inte bara effekterna av oljetoppen, klimatförändringen utan också av det instabila ekonomiska systemet där vi finansierar investeringar i tillväxt med krediter och där vårt penningsystem faktiskt är baserat på krediter.

För permakulturen har detta inneburit att man inte bara intresserar sig för samhällsplanering och helhetsperspektiv med hänsyn till flöden av materia som näringsämnen och vatten och av energi utan också av pengar. Detta nya område av permakulturen kallas för finansiell permakultur.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Föreningen Permakultur i SverigePermakulturcentrum - Stjärnsund, Sverige