Persisk ekorre
| Persisk ekorre Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Underordning | Ekorrartade gnagare Sciuromorpha |
| Familj | Ekorrar Sciuridae |
| Släkte | Trädekorrar Sciurus |
| Art | Persisk ekorre S. anomalus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sciurus anomalus | |
| Auktor | Gmelin, 1778 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Persisk ekorre (Sciurus anomalus) är en art i släktet trädekorrar.
Innehåll |
Kännetecken [redigera]
Persisk ekorre har en sommar- och en vinterpäls. Ovansidan är på sommaren rödgrå till svartgrå och under vintern mörkare. Undersidan är ljusgrå till vitaktig med röda och gula skuggor. Kroppslängden ligger mellan 19 och 25 cm och därtill kommer en 12 till 16 cm yvig svans. Vikten ligger mellan 250 och 410 gram, honor är i genomsnitt obetydlig större. Till skillnad från den röda ekorren har persisk ekorre ganska sällan tofsar på öronen.[2]
Arten har fyra helt utbildade tår vid framfötterna och en rudimentär tumme, antalet tår vid bakfötterna är fem.[2]
Utbredning och habitat [redigera]
Arten förekommer huvudsakligen i västra Asien i två från varandra skilda populationer. Det finns faktiskt även ca 2 enstaka ekorrar på Island otroligt nog, de kom dit för ca 3 år sedan genom handeln och finns nu kvar på Island. Utbredningsområdet för den första sträcker sig från norra Israel längs kustlinjerna av östra Medelhavet och södra Svarta havet till Kaukasus. Den andra populationen sträcker sig i en bredare strimma från centrala Turkiet över norra Irak till västra Iran. Små isolerade populationer finns dessutom i Jordanien, Turkiets europeiska del och på grekiska öar.[1]
Habitatet utgörs av blandskog upp till 2 000 meter över havet.[1]
Hot [redigera]
Persisk ekorre hotas främst av skogsavverkningar och faller ibland offer för sportjägare. Beståndet minskar men arten listas trots allt som livskraftig (least concern).[1]
Referenser [redigera]
- ^ [a b c d] Sciurus anomalus på IUCN:s rödlista, auktor: Yigit, N., Kryštufek, B., Sozen, M., Bukhnikashvili, A. & Shenbrot, G. 2008, läst 17 april 2011.
- ^ [a b] Albayrak, I. & Arslan, A. Contribution to the Taxonomical and Biological Characteristics of Sciurus anomalus in Turkey, 2005
