Persiska kungsvägen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karta över Akemenidiska riket och den del av vägen som var nedtecknad av Herodotus

Den persiska kungsvägen var en antik väg som byggdes av den persiske kungen Dareios I400-talet f.Kr.. Vägen effektiviserade kommunikationen mellan olika landsdelar och användes flitigt av de persiska budbärarna, pirradaziš.

Sträckning[redigera | redigera wikitext]

Vägens dragning har rekonstruerats med utgångspunkt från Herodotos skrifter, arkeologiska undersökningar och andra historiska källor. Den började i Sardis (några mil öster om dagens Izmir, Turkiet) och fortsatte österut till assyriernas forna huvudstad Nineve (idag Mosul, Irak) och därifrån till Babylon. Från Babylon antas det att vägen hade två sträckningar vidare österut: en sträckning till Ecbatana och vidare längs sidenvägen och en annan sträckning till Persepolis via Susa.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Eftersom vägen varken följde den kortaste eller den lättaste vägen mellan de viktiga städerna i det persiska imperiet tror arkeologer att dess västligaste del byggdes av akemenidiska kungar, eftersom vägen gick igenom hjärtat av deras gamla imperium. Flera segment i öst gick ihop med Sidenvägen.

Dareios insats för vägens utveckling var att förbättra den och sammanbinda de olika delarna till en helhet. Vägens kvalitet var sådan att den kunde användas in i romartiden. Vid Diyarbakir i Turkiet står fortfarande en bro, som byggdes under Dareios tid, kvar.