Petaurista alborufus
| Petaurista alborufus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Ekorrar Sciuridae |
| Släkte | Jätteflygekorrar Petaurista |
| Art | Petaurista alborufus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Petaurista alborufus | |
| Auktor | (Milne-Edwards, 1870) |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde (röd färg) | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Petaurista alborufus[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Milne-Edwards 1870. Den ingår i släktet jätteflygekorrar och familjen ekorrar.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Underarter[redigera | redigera wikitext]
Catalogue of Life[4] samt Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan fem underarter:[2]
- Petaurista alborufus alborufus (Milne-Edwards, 1870)
- Petaurista alborufus castaneus Thomas, 1923
- Petaurista alborufus lena Thomas, 1907
- Petaurista alborufus leucocephalus (Hilzheimer, 1905)
- Petaurista alborufus ochraspis Thomas, 1923
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Pälsen är tjock och skinande. På ryggsidan är den spräcklig i rödbrunt och vitaktigt till ljust rödbrunt i mitten mot en mörkare omgivning. Strupen är vit, medan svansroten har smutsvita till brunskära ringar. Buksidan är brunskär. Denna jätteflygekorre är den största arten i släktet med en kroppslängd på 35 till 58 cm, ej inräknat den 43 till 61,5 cm långa svansen.[6]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Denna flygekorre förekommer i de kinesiska provinserna Shaanxi, Hunan, Sichuan, Gansu, Hubei, Guizhou och Yunnan samt den autonoma regionen Guangxi, på Taiwan och troligtvis i angränsande områden av Myanmar.[1]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Arten lever i kuperade områden och bergstrakter mellan 800 och 3 500 meter över havet, vanligen inom intervallet 2 000 till 3 000 m. Habitatet utgörs av täta bergsskogar, barrskog och i Taiwan även lövskog (vilket arten föredrar). Arten förekommer även på kalkstensklippor. Individerna är nattaktiva och vilar på dagen i håligheter i höga träd.[1]
Petaurista alborufus har nötter, ekollon, frukter och blad som föda som kompletteras med några insekter och möjligen även fågelägg. Per kull föds en eller två ungar.[1] Arten kan glidflyga upp till 400 m.[6]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Smith, A.T. & Johnston, C.H. 2008 Petaurista alborufus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 april 2016.
- ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Petaurista alborufus
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/petaurista+alborufus/match/1. Läst 24 april 2016.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] Andrew T. Smith och Yan Xie (2013) (på engelska). Mammals of China. Princeton University Press. sid. 64–65. ISBN 978 0 691 15427 5. https://books.google.se/books?id=sgQsHR-WnTUC&pg=PA63&lpg=PA63&dq=%22Petaurista+alborufus%22&source=bl&ots=gD0LRNsHHU&sig=ibZ7UdK7pVOSRVqlALBGNwLqqwo&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjdhKGLhoTMAhXBVSwKHfFnBBQ4FBDoAQhNMAg#v=onepage&q=%22Petaurista%20alborufus%22&f=false
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Petaurista alborufus.
Wikispecies har information om Petaurista alborufus.
|