Petaurus australis

Från Wikipedia
Petaurus australis
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassPungdjur
Marsupialia
OrdningFåframtandade pungdjur
Diprotodontia
ÖverfamiljPetauroidea
FamiljFlygpungekorrar
Petauridae
SläktePetaurus
ArtPetaurus australis
Vetenskapligt namn
§ Petaurus australis
AuktorShaw, 1791
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Petaurus australis[2][3][4] är en pungdjursart som beskrevs av George Shaw 1791. Petaurus australis ingår i släktet Petaurus och familjen flygpungekorrar.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten är med en kroppslängd (huvud och bål) av 27 till 30 cm, en svanslängd av 42 till 48 cm och en vikt av 435 till 710 g en av de större medlemmarna i släktet Petaurus. Den har liksom andra flygpungekorrar en flygmembran för att sväva i luften. Honans pung har en skiljande vägg (septum) i pungen (marsupium) men väggen sträcker sig inte över hela pungens längd. Den lena pälsen har på ovansidan en mörk gråbrun färg och undersidan är krämvit till gulorange. På ryggens mitt finns en mörk längsgående linje. Svansen kan användas som gripverktyg men den är helt täckt med hår. Petaurus australis har svarta händer och fötter samt en rosa nos.[7]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Pungdjuret förekommer i östra Australien. Arten vistas i öppna skogar och i annan fuktig vegetation med hårda blad. Honor föder en unge per kull.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Petaurus australis är aktiv på natten och den vistas huvudsakligen i träd. Med hjälp av flygmembranen kan den glidflyga upp till 114 meter. På dagen vilar djuret i en hålighet i trädet som fodras med löv. Ofta bildar en vuxen hane, en eller två honor och deras ungar en liten flock. Arten äter främst nektar, pollen och trädens vätskor (vanligen från eukalyptusträd). För att komma åt vätskan skrapar flygpungekorren med framtänderna på trädet. I mindre mått ingår insekter och deras larver, spindeldjur och kanske små ryggradsdjur i födan.[7]

Parningen sker i Victoria mellan augusti och december och i Queensland hela året. Efter en kort dräktighet föds vanligen en och sällan två ungar. Ungen lever sedan cirka 100 dagar i moderns pung. De följande 60 dagar stannar ungen i boet. Efter att ungen lämnade pungen deltar även fadern i uppfostringen. Ungen blir efter 18 till 24 månader självständig och ungefär samtidig könsmogen.[7]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten delas in i följande underarter:[5]

  • P. a. australis
  • P. a. reginae

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 2008 Petaurus australis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website Petaurus australis, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (13 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. ^ [a b c] R. Secord (13 april 2000). ”Yellow-bellied glider” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Petaurus_australis/. Läst 4 november 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]